Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
793
Häktning—Hälsovård.
794
ägare besuttit utan afbrott under 20 års
tid, tillerkännes äganderätten till
egendomen i fråga.
Häktning af för brott misstänkt
person skall äga rum i det fall, att brottet
är belagdt med dödsstraff eller
straffarbete i minst 2 år. Misstänkes någon
ha begått ringare brott, därå dock
straffarbete kan följa, kan han häktas efter
åtalsmyndigheternas godtfinnande, dock
bör ej häktning ifrågakomma, om den
misstänkte bar ämbete, tjänst eller fast
egendom eller eljest stadigt hemvist eller
yrke och det ej skäligen kan befaras
att han afviker eller vidtager åtgärder
till förhindrande af sakens tillbörliga
utredning. Den, som ej äger stadigt
hemvist och gjort sig misstänkt för
brott, som enligt lag kan straffas med
fängelse, kan äfvenledes häktas, om
anledning förefinnes att antaga det han
skall afvika. Äfvenså kan okänd
person, som ej vill lämna upplysningar om
namn och hemort eller som misstänkes
för oriktiga uppgifter härutinnan,
inmanas i häkte för ringare brott, till och
med om det endast är belagdt med
böter. För att misstanke om brottslighet
skall kunna berättiga till häktning
fordras, att misstanken skall vara
grundad på sannolika skäl, d. v. s.
omständigheter af den beskaffenhet, att de hos
vanliga tänkande människor grunda tro
på föreliggande brottslighet.
Rätt att häkta tillkommer k.
befallningshafvande, kronofogde, länsman och
stadsfiskal. Vederbörande myndighet kan i
fall af olaglig häktning ställas till ansvar.
Hälsobrunnar (se Bad- och kurorter.)
Hälsovård. Ingen vetenskap är
viktigare för såväl individen som samhället
än hälsovården, och dock är det ett
beklagligt faktum att det stora flertalet
människor lefva i en bedröflig
okunnighet om dess allra enklaste grundsatser
och på grund däraf dagligen och stund-
ligen bryta mot dessa. Sant är att
mycket redan blifvit gjordt för att sprida
kännedom om hälsovårdens betydelse,
men ännu torde man kunna säga, att
flertalet människor blott har ett mycket
vagt och förvirradt begrepp om hvad
hälsovård egentligen är, hvad den
betyder och hvad den kräfver. För resten
bör man ej heller fördölja det faktum,
att en bel mängd individer finnas,
hvilka visserligen känna till hälsolärans
fordringar ganska väl, men af lättja,
bekvämlighetsskäl eller på grund af
andra orsaker ej bry sig om att iakttaga
dem. För de flesta människors
vidkommande är ju regeln tyvärr, att de ej
börja allvarligt tänka öfver hithörande
förhållanden, öfver angelägenheten af att
vidmakthålla och stärka hälsan, förrän
någon sjukdom af ett eller annat slag
påminner dem om hvad de försummat.
Och då är det ej sällan för sent.
Hvad individen har att iakttaga för
att bevara och stärka sin kroppsliga
sundhet kan i korthet innefattas i
följande punkter:
1. Renlighet. Denna bör sträcka sig
såväl till själfva kroppen som till
klädedräkt och bostad. Nyttan af bad,
afritningar o. d. dels för kroppens
rengöring, dels äfven för hudens stärkande i
och för dess viktiga fysiologiska
funktioner och dess härdning gent emot
inflytelser af temperaturförändringar kan
ej nog starkt framhållas och hänvisa vi
härutinnan till hvad därom redan
yttrats (se Bad och Hudens värd.) Ätt
våra kläder upptaga en mängd för
kroppens välbefinnande allt utom gagneliga
ämnen dels i form af
utdunstningsproduk-ter från kroppen och dels i form af utifrån
kommande orenlighet, är en sak, som ej
heller torde behöfva särskildt påpekas, lika
litet som den däraf följande
nödvändigheten af flitigt ombyte af alla närmast
kroppen burna plagg samt öfriga klädes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
