Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Klimat—Klimatkurer.
966
Vid hopkittning af sönderslagna
föremål af glas, porslin o. d, bör man noga
se till att brottytorna äro fullkomligt
rena, i annat fall misslyckas arbetet.
Äro brottytorna smutsiga, böra de först
tvättas med varm lut, afsköljas med
vatten och torka på ett dammfritt ställe.
Kittet skall påstrykas så tunt som
möjligt och det kittade föremålet ställas
till torkning på ett varmt, men ej hett
ställe. Ju längre det får stå, innan det
åter tages i bruk, desto bättre håller det.
Klimat betyder egentligen lutning,
men användes numera hufvudsakligen
såsom en sammanfattning af de
meteorologiska företeelser, hvilka känneteckna
atmosfärens genomsnittstillstånd på
någon del af jordytan. Klimat är, med
andra ord, sammanfattningen af
väderleken under en längre eller kortare
tidsperiod af samma årstid.
Jorden i sin helhet indelas sedan
gammalt i fem klimatzoner, nämligen den
tropiska zonen, innefattande området på
ömse sidor om ekvatorn mellan de båda
vändkretsarna, norra och södra
tempererade eller mellanzonerna, innefattande
bältena mellan vändkretsar och
polcirklar, samt de kalla eller polarzonerna,
det område kring jordens båda poler,
som begränsas af polcirklarna. Denna
indelning är dock ej fullt exakt, i det
att vissa områden, som geografiskt
tillhöra mellanzonerna, i klimatiskt
hänseende äro likställda med polarzonerna,
t. ex. södra delen af Grönland, medan
åter områden, som geografiskt tillhöra
en polarzon, kunna äga ett tempereradt
klimat, exempelvis Norges nordliga
delar. Dessa afvikelser betingas dels af
hafsströmmar, dels af atmosfärens
fuktighetshalt, som åter har sin grund i
en orts närmare eller fjärmare läge från
hafvet. Man skiljer därför mellan
inlands- eller kontinentalklimat å ena
sidan och hafsklimat å den andra. Det
förra kännetecknas af torrare luft med
varma somrar och kalla vintrar, det
senare åter af mera fuktig luft med
ymnigare molnbildning och nederbörd samt
jämförelsevis kalla somrar och milda
vintrar.
Större delen af vårt land, eller 85
procent af dess hela yta, ligger inom
den tempererade zonen och åtnjuter ett
i förhållande till det nordliga läget
gynnsamt klimat, hvilket hufvudsakligen
tillskrifves inflytandet af den väldiga
varmvattensström, som under namnet
Golfströmmen korsar Atlantiska oceanen och
sänder grenar upp mot den
skandinaviska kusten. På grund af Sveriges
stora utsträckning i norr och söder
förekomma emellertid betydande
klimatdifferenser mellan olika orter. Sålunda
utgör årliga medeltemperaturen,
reducerad till hafsytan, för Karesuando norr
om polcirkeln — 1,4 gr. Celsius, för
Haparanda + 0,3, Östersund + 3,3,
Falun 4" 4,5, Stockholm -f- 5,8, Jönköping
+ 6,2, Kalmar -f- 6,8, Göteborg -†- 7,2
och Lund + 7,2. Äfven i fråga om
nederbörden förekomma ganska stora
olikheter. Största nederbörden förekommer
på västkusten, medan Östersjökusten står
betydligt efter. Minsta nederbörden
kommer på de nordligaste trakterna.
Medan sålunda årliga nederbördssiffran
för Göteborgs och Bohus län utgör 642
mm. och för Älfsborgs län t. o. m. 682
mm., utgör den för Norrbottens län
endast 401 mm. De regnrikaste trakterna
äro de västra sluttningarna af de
småländska och västgötska höglanden,
hvilket har sin grund i det förhållandet att
de från oceanen kommande
fuktighets-mättade vindarna här tvingas uppåt och
fuktigheten till följd däraf förtätas till
regn.
Klimatkurer utöfva i en mängd
sjukdomar ett betydligt välgörande
inflytande. Detta inflytande betingas huf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>