Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Kokkärl
970
kan kärlet utan "betänkande användas
för matlagning, men om glansen
försvinner ocb ytan blir matt, bar man skäl
misstänka att glasyren innehåller bly.
Full visshet härutinnan kan man
förskaffa sig genom att i ättikan blanda
litet svafvelvätevatten, som kan erhållas
på hvarje apotek; uppstår däraf en mörk
grumling af ättikan, är kärlet odugligt
till matlagning. En annan olägenhet
med emaljerade kokkärl är, att med
oförsiktig behandling, t. ex. öfverhettning,
torrkokning eller hårdhändt rengöring,
emaljöfverdraget kan spricka och
småningom falla sönder i fina bitar med
hvassa eller spetsiga kanter, som om de
med maten inkomma i
matsmältningskanalen kunna där bli lika farliga som
glasbitar. Det bör dock tilläggas, att
de mera renommerade fabrikerna numera
tillverka emaljerade kokkärl, som
tillfredsställa mycket stora fordringar i
fråga om emaljens såväl hållbarhet som
giftfrihet.
Kopparkärl kunna, som hvar man vet,
ej användas till matlagning utan att
vara förtenta inuti, enär många ämnen,
särskildt sura och salta, leda till
bildandet af den under namnet ärg allbekanta
kopparförening, som med rätta fruktas
såsom mycket giftig. Förtenningen
afser att hindra födoämnena att under
tillagningen komma i beröring med
kopparen, men för att den skall kunna fylla
denna uppgift måste förtenningen vara
ej blott väl utförd, äfven det därvid
använda tennet måste vara fritt från
skadliga ämnen. Tyvärr är det i handeln
förekommande tennet mycket förorenadt
och innehåller ofta bly i otillbörligt stor
mängd, som vid matlagning kan lösas
ur tennöfverdraget. För att pröfva, om
en förtenning är blyhaltig, kan man i
det förtenta kärlet koka ej allt för stark
ättika ett par timmar, därefter hälla en
del af denna i ett rent glaskärl och till-
sätta en tredjedel utspädd svafvelsyra.
Om i vätskan, som hålles väl öfvertäckt,
efter 24—30 timmar bildas en hvit
grumling eller rent af en hvit
bottensats, är förtenningen hälsofarlig. Ett
annat prof tillgår sålunda: med en
glasstaf eller en ren träpinne anbringar man
en droppe salpetersyra på förtenningen
och uppvärmer stället tills droppen är
intorkad. Efter kallnandet fuktar man
stället på samma sätt med en droppe
af en lösning af 1 gm jodkalium på 20
gm vatten. Uppstår därigenom en
vacker gul fläck på förtenningen, är tennet
blyhaltigt.
För att trygga sig mot förgiftning
måste förtenningen förnyas, så snart den
blifvit bortskurad eller eljest skadad.
Kokkärl, som dagligen användas, kan
det till och med vara nödvändigt att
omförtenna en gång i månaden. För
öfrigt böra födoämnen aldrig förvaras
länge ens i aldrig så väl förtenta
kopparkärl.
Ännu farligare än kopparkärl äro
sådana af mässing, som innehåller ej blott
koppar utan äfven zink, som liksom bly
angripes af alla möjliga ämnen och
verkar giftigt. Till och med silfverkärl
äro ej att lita på, enär silfret ofta är
så pass uppblandadt med koppar, att
denna kan förgifta i dem kokade eller
förvarade sura, salta eller feta
födoämnen. Nysilfver är i detta afseende
oskadligare.
De metallkokkärl, som äro allra
oskadligast, äro sådana af aluminium, hvilken
metall ej det minsta oxideras eller
förändras vid kokning. Järnkärl äro också
ofarliga för hälsan, äfven om något af
järnet skulle lösa sig under kokningen,
men en dylik järnutfällning kan dels
förändra färgen, dels förstöra smaken
på vissa slags födoämnen. Det är af
denna anledning man emaljerar dylika
kokkärl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
