Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1033
Kråkan—Kräfta.
1034
hålla andra före att kråkan gör större
gagn än skada, i det att hon utrotar en
mängd små skadedjur, såsom möss,
sorkar etc., samt skadeinsekter. Måhända
kommer man sanningen närmast, om
man säger att kråkan kan vara både
nyttig och skadlig allt efter
ortsförhållandena. Där kråkorna utbildat sig till
hänsynslösa plundrare af fågelbon eller
anställa verklig skada på åkerfält och i
trädgårdar bör man naturligtvis hålla
efter dem och söka decimera deras
antal, enär det nog oftast är genom
öfver-befolkning förorsakade
näringssvårigheter som föranleda kråkorna att slå sig
på rof och plundring. Däremot vore
det på andra ställen oklokt att föra ett
utrotningskrig mot dessa fåglar, hvilka
nog till stor del fått sitt dåliga rykte
genom ifriga jägare, som i dem se arga
konkurrenter om rapphönsknllarna.
Där man anser sig böra hålla efter
kråkorna bör man företrädesvis taga
bössan till hjälp samt om vårarna passa
på, när ungarna äro utkläckta, att
förgöra dessa. Att borttaga äggen tjänar
ej mycket till, ty då bygger kråkan i
regel ett nytt bo på annat håll och
kläcker ut en ny kull ungar.
Kräfta är en sjukdom, som särskildt
under de senaste årtiondena nått en
förfärande utbredning och såsom dödsorsak
snart kan täfla med lungsoten. Hvarpå
denna stegring beror är man ännu långt
ifrån på det klara med, liksom
sjukdomens orsaker äro höljda i ett mystiskt
dunkel. Flera forskare tro sig
emellertid ha funnit, att kräftan företrädesvis
härjar bland nationer och i samhällslager,
som hufvudsakligen nära sig af kött.
Detta antagande synes icke otroligt. I
England, hvars befolkning förtär
synnerligen mycket kött, har på något mer
än 25 år dödligheten i kräfta mer än
fördubblats, och öfverallt är det
företrädesvis bland de ekonomiskt bättre lot-
tade klasserna, hvilkas diet mest är
baserad på kött, som kräftan söker sina
offer. Denna fråga står emellertid ännu
öppen, liksom spörsmålet huruvida
kräftan är en smittosam sjukdom eller ej.
Sannolikt förorsakas den af en särskild
bacill, och i så fall ligger det ju nära
till hands att misstänka möjligheten af
smittämnets öfverförande från individ
till individ, ett antagande som stödjes
af åtskilliga iakttagelser. Men andra
fakta synas motsäga denna åsikt.
Kräftan är en elakartad svulstform,
som alltid tager sitt ursprung från
epi-telväfnad, d. v. s. den väfnad, af
hvilken icke blott öfverhuden, utan äfven
det fina täckande lagret i slemhinnorna
och körtelgångarna är uppbyggdt.
Sjukdomens uppkomst kan gynnas af flera
olika orsaker. Man har sålunda kunnat
konstatera en på ärftlighet beroende
disposition, och i många fall spelar
äfven mekanisk retning en roll. Sålunda
är det icke ovanligt att starka piprökare
angripas af läppkräfta genom
munstyckets retning i mungipan. Sjukdomen
utvecklar sig så godt som uteslutande
hos äldre personer, vanligen efter 50 år,
ytterst sällan fore det 35:te året. I det
följande skall redogöras för de
hufvudsakliga former, under hvilka kräftan
uppträder.
Hudkräfta uppträder med förkärlek
å vissa ställen, såsom näsvingarna,
läpparna, ögonlocken och
ändtarmsöppningen i form af sår, som i början ofta äro
helt obetydliga, men ej visa benägenhet
att läkas och snart få ett styggt
utseende samt afsöndra en illaluktande,
smörjig afsöndring. Enda botemedlet är
att så snart som möjligt operera bort
den angripna väfnaden.
Strupkräfta har vanligen sitt säte i
matstrupen och är en af de svåraste
sjukdomsformer, som kunna förekomma.
Den angriper mest män. Genom mat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
