Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1841
Ved — Veterinärinstitutet.
1842
anblicken af en erbjuden dryck.
Samtidigt råder en häftig, brännande törst,
hvilken gör omöjligheten att dricka ännu
pinsammare. Efter en till tre dagar
inträder döden antingen under häftiga
konvulsioner eller efter ett kort tredje
stadium till följd af hjärtförlamning.
Mot den redan utbildade sjukdomen
står läkarevetenskapen maktlös; det enda,
som kan göras, är att lindra den sjukes
kval genom bedöfvande medel. Däremot
kan sjukdomens utbrott förebyggas
genom serumbehandling enligt den af
Pasteur uppfunna metoden, hvilken
tillämpas vid det efter denne store forskare
uppkallade Pasteurinstitutet i Paris, där
årligen många af sjuka hundar bitna
människor, mest från östra Europa,
behandlas med synnerligen godt resultat.
I vårt land är den hemska sjukdomen
ytterst sällsynt och något fall af
densamma har veterligen ej på många år
förekommit.
En af rabies angripen hund kan
igenkännas på sitt fullkomligt förändrade
uppförande. Han blir skygg och olustig,
förlorar aptiten och får benägenhet att
söndergnaga och svälja alla möjliga
föremål. Särskildt karaktäristiskt är att
hans skall får en förändrad, hes klang.
Längre fram söker djuret smyga sig
undan, blir benäget att bitas och magrar
starkt. Mot slutet angripes hunden af
förlamning i underkäken, som hänger
slappt ned, och i korset. Företer en
hund symtom, som tyda på vattuskräck,
bör han ofördröjligen afspärras från andra
djur och människor och veterinär
tillkallas för en närmare undersökning.
Ved (se Bränsle.)
Veneriska sjukdomar (se Dröppel,
Schanker och Syfilis.)
Vetenskapsakademien i Stockholm
stiftades 1739 och erhöll 1741 kunglig
stadfästelse å sina grundregler.
Akademiens nu gällande grundstadgar äro af
den 15 april 1904 med ändring af den
8 december 1905. Enligt dessa är
akademiens uppgift att främja vetenskaperna,
företrädesvis matematik och
naturkunnighet, för hvilken uppgift akademien
verkar hufvudsakligen genom
vetenskapliga institutioner, genom utgifvande af
vetenskapliga skrifter samt genom
utdelande af understöd och belöningar åt
förtjänta forskare och författare.
Akademiens institutioner äro: astronomiska
observatoriet, fysiska institutionen,
Bergi-anska stiftelsen och Kristinebergs
zoologiska station, hvarjämte naturhistoriska
riksmuseet, statens meteorologiska anstalt
samt nobelinstitutet för fysikalisk kemi
äro ställda under akademiens inseende
och vård.
Akademien består af högst 100 svenska
ledamöter samt lika många utländska
ledamöter, fördelade på 11 klasser.
Vetenskaps- och
vitterhetssamhället i Gröteborg har utgått från en omkr.
1760 därstädes bildad vitterhetsklubb
och erhöll 1778 sitt nuvarande namn.
Dess nu gällande stadgar äro af den 9
mars 1906. Antalet arbetande
ledamöter utgör högst 100, fördelade på två
afdelningar, vetenskapsafdelningen och
vitterhetsafdelningen, af hvilka den förra
är delad i 6 klasser.
Vetenskapssocieteten i Uppsala
leder sitt ursprung tillbaka till ett under
senare åren af Karl XII:s regering
därstädes bildadt vetenskapligt sällskap.
Enligt dess nu gällande stadgar af den
6 juli 1906 är antalet ordinarie
ledamöter bestämdt till 50 svenska och 100
utländska, fördelade i tre klasser: en
fysisk-matematisk, en
medicinsk-natur-vetenskaplig och en historisk-arkeologisk.
Veterinärinstitutet i Stockholm,
öppnadt 1821, har till ändamål att såsom
fullständig läroanstalt utbilda skickliga
veterinärer och hofslagare.
Villkor för inträde i institutet är aflagd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
