- Project Runeberg -  Bidrag til en Ordbog over Jyske Almuesmål / 2. Bind. I - P /
381

(1886-1914) Author: Henning Frederik Feilberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

langmål— langt om 381
langmål, no. — 1) låfimol (Hmr.)
målet fra enden af langfingeren til øver-
ste kno, bruges ved strompesfrikning;
de æ så’ mand lå^mgl låri. — 2) de ska
kom o låfi mol (D., vestj.), lidt efter lidt,
efterhånden.
langnæbbet, to. låi^nehs (Vens.) =
rgsm.
langnæset, to. låtiniJ9S9 (D.); låti-
njest (Vens.) = rgsm.
langovret, to. loy^owvat (Ry s.) et
handelsudtr. om træsko med lang over-
del uden læder på foden.
langrakt, to, i udtr. som : fal do
ek? — så-å, do lo ås9 lisd låt^rat! (Ag-
ger), langstrakt.
langrejse, no. rejse til fjærne egne;
„jéj da, de hatomqj war uw åpå låfiræs"
Grb. 109. 35.
langs, bio. låris- el. låtisan (D., vestj.
;
Vens., Angel, Bradr.) = rgsm.; låtis mæ
hukst, deJ9; haj speh lå^s nir æ klhn;
tréjs kléw9s 9 låijs (Vens.) ; låtis hen
astæj, I — hen ad æ væj (D.); å låris
(Bradr.) efter hånden, se lang 4 ; dær æ
htvohr i æ væj låi^s9n te 9n (Lb.) langs
afsted; låtiS9n æ hus (vestj.), låriS9n op
ve 9n (D.) ; ldriS9n hæn mæ mur9n (Sø-
vind s.), langs med muren ;
jfr. astlængs
;
by- , ende- , hav- , kht- ,
på- , strand-,
vej-, å-.
langsav, no. lårisaw æn (Thy) =
ladsav, til at gennemsave tømmerstokke.
langsen-om, bio. låris9nom (vestj.)
rundt omkring; I — ve æ hus, rundt-
omkring ved huset; ,døjmorass wa dæ
långsinom i Knujælle", Jyd. I. 9. 2; dynd-
moradser var der langsomkring i Knud-
elle; se langs.
langsindet, to. Iårisen9d (Thy) lang-
modig, ej opfarende, jfr. hastmodig.
lang sirup, no. lægemiddel; der
udleveres syrup. altheæ (P.).
langskaftet, to. Iå’^skawt9 (Vens.,
vestj.) — rgsm.
langsnakkende, to. låi^snakdn (vest-
slesv.) lang og vidtløftig i tale.
langsom, to. låtisom (D., Malt, Mors,
Sall., Vens.); lofisom (Søvind s.) — 1) =
rgsm.; hqj æ så låtisom; å go låfisomt;
til den 1 — kan siges: do æ gu å tvis
æt9 skam, do kom9r ene få snot ijæ’n
(Vens.), jfr. død I. 227. 32 b. - 2) ked-
sommelig, de æ nåt I— fuw9r ham (Mors)
;
så blev hun noget langsom ved tiden,
Kr.VIII. 377. 681 o: ked af tiden; de wa
så lå^såm fuw9r ham o sej jæm hjæm
(Agger) o: tiden blev ham lang.
langsommelig, to. lai^sofmli (Sø-
vind s.) overmåde lang; én I— ti (Sø-
vind s.) ;
„hqj ha go å wenc9 i ldtisom9l9
tij9r’’, Grb. 193. 148.
lang-spes, no. [laiisjjes] (S. Sams)
kanelbark.
langstang, no. låf^ståfi æn (Thy),
læssetræ.
langstilket, to. Iåtistelk9 (Agger)
= rgsm.
langstrakt, to. låi^stråt (Vens.) =
rgsm.
langstræntet, to. låristræhc (Vens.)
langstrakt; „Hjérmsle ér ene u9n jéJ låri-
strénc hy" , Grb. 1 75. 4.
langstue, no. laristotp æn (S. Sams)
storstue, jfr. stue.
langsynet, to. låt^synt (Vens.) —
rgsm.
langt, bio. ldnt(D.,Agg.); lont (Eundsl.
s.); lunt (Søvind s.); Ipnc el. låne (Vens.)
— rgsm., jfr. smsætn. med fra, hen, om,
til; i hoj grad: lånt mimr, star osv.
;
måske bruges „langt" ved biord, „meget"
ved tillægsord : do ka lånt mimr gyJ9r
9t en a; men: Sor9n æ moj mimr en
Andre’s (D.); også kan siges: de æ lånt
de hæst! (D.); a kane sie no, ner a æ
så Ipnc fro 9; hqj so så Ipnc æt9r 9, o:
længselfuldt ; dær æ Ipnc imé’l haj kom9r
hær; haj leq9 Ipnc åp 9 dawi; hqj ær
ene kom9n su el. swp Ipnc ino’ (Vens.).
langtalende, to. låt^tabn (vestslesv.)
= langsnakkende.
langt fra, bio. lånt frå (D.) = rgsm.
;
de æ vit o lånt frå, te do åtti hår ræt;
æ hus leq9r gråw lånt frå æ kærk (vestj.)
;
„di war enda liq nær, hæU liq låne
fro 9", Grb. 8. 36.
langt hen, bio. lånt hen, til stedet,
lånt hen, på stedet (D.) — rgsm.; låM
hen i æ tij; lånt hen frå (D.).
langtoet, to. låritom (Vens.) lang-
uldet.
langt om, bio. = rgsm. ; do ska lånt
om ad æ byj får o kom te’ ham; æ hus
leq9r lånt om (D., vestj.); de lær han
lånt om (vestj.) det lader han [hgge]
langt omme o: han afviser det, når man
vil bebrejde ham det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:35:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordbogjysk/2/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free