- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
211

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gacce.
Gasta. 211
14*
Gastasæbme, -særae, .3. verb. (gastaset) £>p’=
belse, D^bning : gastasæme bokte, ved at
bpße.
Gastasægje, .5. (gastaset) nubbe
gærde g. ©jenbpber.
Gastat, v. n. madescere, humescere, blive
vaad, vcedes; go bæska gasta, de deddu,
naar $æffen Biber vaad, Biber den tungere.
Gastatak, -tåga, s. (gastet) gravedo, Snue
(jfr. nuorvvo, snuolgga)
(Rastel, adj. vedf. -Us, (gastat) forn let tager
Fugtighed.
Gästem, .5. verb. (gastet) Nysen.
Gastem-rasse,s. Veratrum album, L. Nyseurt.
Gästestet, v. dem. (gastet) nyse lidt.
Gastet, v. n. strenuere, nyse.
(Mästetet, v. fad. (gastet) faa til at nyse.
Gasaidakkés, -dakkas, adj. (gasaidet) til-
Bøielig til at skraale.
Gasaidet, v. cont. (gassat) holde paa at skraale.
Gasan, gassan, s. (gassat) en Skraaler.
Gasfærdo, s. insecium, Insekt: ain gasfær
dok læk, endnu leve Insekterne.
Gaskahet, v. n. = gaskat.
Gaskalet, v. a. (gaskat) prosternere, strcekke
til lorden; gaskalim su ædnami, jeg strakte
ham til lorden.
Gaskat, v. n. rigido corpore jacere, vcere,
ligge i stiv Stilling (jfr. gänggat).
v. styrte stiv til lorden.
stiv; F, oirnus, et langt
og stivt Menneske (jfr. FU8M08).
Gaskosmattet, v.fact. (gaskosmet) gjøre stiv:
Bukkis bæska gaskosmatta olbmu, en tyk
Pcrsk gjor et Menneske stivt.
Gaskosmet, v. comp. (gaskos) blive stiv, ftbere.
Gaskosmuvvat, -muvam, v. n. (gaskos)
blive stiv.
Gaskot, v. n. (gaskos) =. gänggat.
Gaskudet, v. n. (gaskot) rigescere, blive stiv.
Gassai, adj. vedf. gassas, (gassat) = gasai
dakkés.
Gassalas, adj. (gassat) — gasaidakkés.
Gassat, gasam, v. n. tumidtuari, vociferari}
stoie i ipx Grad, prate meget hjZit, skraale.
Gata 1. gato 1. gaton, s. (dial.) platea, via,
Gade, Vei.
Gättalet, v. subit. (gattat) angre i Hast.
Gättam, s. verb. (gattat) 1) poenitentia
Anger, Fortrydelse. 2) inviclia Avind.
Gättamus, -musa, s. (gattat) Anger, For
trydelse, Bod.
Gättamus-sardne, s. Bodsprcediken.
Gattamættom, adj. (gattat) übobfærbig.
Gattamættomvuotta, -vuoda, 5. (gattat)
Übodfcerdighed.
s. (zattit) Vogter.
Gättat, gädam, v. a. 1)’ poenitere, angre,
fortryde, træge paa: im mon mate gättat
su, amas olmus mon læm sudnji, jeg kan
ikke f,sle Anger, Fortrydelse, hvad ham an
gaar, han kjender mig ikke: son gadai, go
i ællam du sagain, han angrebe, at han
ikke havde faaet big i Tale; mæddadusai
des gattet, angre, fortryde sine Feil. 2) in
videre, miåunbe (— gactacastet); g. gæstege
maidege, misunde (In noget.
Gättavas, -va£a, adj. (gattat) angerfuld,
angergben, Bobfærbig.
Gattavasvuotta, -vuoda, 6?. (gättavas) Anger
fuldhed.
Gatter, 5. pes phocae anterior, Fremfod paa
en ©æl.
Gättevas, adj. — gättavas.
Gatti, ,3. species phocarum, en Slags (Sæl.
Gattidet, v. cont. (gattit) vogte mcd Dm|u;
galgak calmidad gattidet rissin, bu skal
vogte dine §Zstne for Riskvister.
Gattijægje, s. (gattit) Vogter, Bevogter.
Gattim, s. verb. (gattim) Varetcrgt; gattim
vuöllai boattet, komme under Varetcrgt.
Gattimus, -musa, s. (gattit) noget at bevogte.
Gattimvuotta, -vuoda, s. (gattit) Afholdenhed.
Gattit 1. gattit, gattim, gattijim, v. a. custo
dire, tueri, servare, vogte, bevogte, bevare,
vasse paa; go Ibmel i gatte, naar Gud ikke
vogtex; i oaine muodoides muoraiu g. han
ser ikke at vogte Ansigtet for Trceerne ; sud
doin ja dagast jecas g. Vogte sig for Synder
og det Onde.
Gatto, gato, s. felis, Kat.
Gacardallat, v. fr. — gasardallat.
Gacaset, v. aestim. (gacce) anse for karrig.
Gacerdet, v. a. = ga^erdet.
Gacet, adv. (gacce) karrigt, knapt.
Gacket, v. a. (dial.) = gasket.
Gaccagas, -gåsa, s. tantimi non, Nippen:
gaccagasast hængga du hægga, dit Liv
|ænger i et Haar; gaccagasast legjim jor
ralet, jeg var paa Nippen til at falde.
Gaccal, s. min. us. — gadnes.
Gacce, gace, adj. vedf. 92««, attentus,
tenax, karrig, paaholden, Inap, npieregnenbe,
npieseende: gacis gietta, fnap Haand: gacis
javrre, fiffefattig Indso; gacet bigja nieste,
han giver knapt Niste,
Gacce, 5. resina, gummi, Kvade, Harpix
Gacce-biettar 1. -bide, s. — gäccip.
Gaccem, -ccema, s. 1) ra/mus cornimm,
Tagge paa Renhorn: ale« gaccemak, Tag
gerne paa Oversiden, der vende bagud. 2)
cervix, Nakke: cabmesti inn gaccemi, han
flog mig i Nakken.
Gaccet-cicas, s. — gäccip.
— gacce.
Gacce, s. = lotte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free