- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
334

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - J ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-lollkl. 334 •Torbba,
Jollasuvvat, -suvam, r. subj. (jollat) blive
afrundet, stump, flor-, but: nibbe jollasuvva,
go ouddagæcce bastetuvvu ja jorbasen
82665, en Kniv afftutnpcä, naar" Spidsen
mister sin Skarphed og bliver rund.
Jollat, jolam, v. n. — jollardet.
Jollat, jolam, v. a. glöbare, rotundare, runde,
gjøre rund, afrunbe; ebbirvuodö jollat, gjore
Mmberbunden rund; buok ciegaid erit jol
lat, afrunbe alle Hjorner (jfr. jorbbit). ’ :
Jollat, jollam, jollajim, v. liabit. (jolle) vcere
afrunbet, staa, ligge som kollet: luodda jolla
1. jorbba bævde alde, fuglen ligger (rund)
paa Bordet; nisson jolla bænka alde,
Kvinden fibber kollet (med Kollehue) paa
Vcenken,
Jolle, jole, s. pinguitudo, inprimis guae ad
dorsum est, (in animal escid.), lardum,
Nygfedt, udvendigt Fedt paa Dyr, Spcrk (jfr.
aks); jollebuoidde, ©pæl; jolle-boaco,
en feb Ren; Min læt, være’ nogenlunbe
feb; suorbma-joliu læt, have fingertet
Fedt paa Sænben.
Jolle, adj. sine cornibus, rotundatus, kollet
afrundet: jolle alddo,’ kollet Simle, som
aldrig faar Horn; jollegapper, Kollehue
Jollerdattet, v. fad. Hr. (solltet) labe
vælte, rulle.
Kollertet, v. a, Sv. rokere, vcelte, rulle.
Jollet 1. flotet, v. a. H"r. circumire, tin
gere, gaa omkring, omringe,
Jollolet, v. subit. (jolle) i Hast faa Rygfedt
paa sig, blive feb paa Lcenden.
Jollor, adj. vedf. -llores, instabilis, vdlubilis
(de eymba), uftø (om Saab).
v. n, Sy. = jorralet.
Jollot, jolom, v. n. (jolle) pinguescere in
dorso, faa Rygfedt paa sig, blive udvendig
fed paa Lcenderne.
Jollotet, v. habit. (Jolle) bevcrge fig, gaa
som kollet, mcd Kollehue: savcak jollotek,
©auerne gaa kolleoe; dat olmai jollot, den !
Mand gaar med Kollehue.
Jolostet, v. dem. (Jolle) faa lidt Rygfedt, i
blive lidt fed paa £ænben.
Jolttalas, adj. (jolttet) forn ofte eller stadigt
streifer omkring,
snittet, joltam, v. n. otiosum vagari, streife
hid og did, drive prfeslos omkring (jfr. jor
rat, jorristet); oudas maijas jolttet, streife
frem og tilbage.
Jömadet, v. n. (dial) gidde (= vissat).
Jomaidet, v. n. fremere, bruse (jfr. jumaidet);
biegga jubma ja jomaid, Vinden fufer og
bruser.
kunne formaaes til noget.
.5. Jomfru,
Jonas.
Joiiaiduvvat, -duvam, v. subj. Qogi)a) faa
mange Tytebær, blive rigere paa Tytebcrr.
Jorjatuwat, -tuvam, r. ». (joijatæbme) be
rsves Tytebcrr, blive üben Tytebcer.
Jorjatæbme, -tærne, adj. vedf, -tes, (jogna)
som er uden Tytebcer.
Jopca 1. jupca, 5. (V7/«7.j jus, sorbiiio, Suppe,
Joradakkes, -dakkas, adj. (jorrat) tilboielig
til at gaa rundt, uftd, tilboielig til at falbe,
snuble.
Joradakkésvuotta, -vuoda, s. (joradakkes)
Tilboielighed til at gaa rundt, Ustohed, Til
boielighed til at falde, snuble.
Joradet, v. cont. (jorrat) i Mag gaa rundt
(som et Hjul), vanke om. nu og’’ ba falbe
om; boecuk iæk daggo joradam, Rens
dyrene have vanket omkring her.
Joraland, 5. Sy. patria, Fcedreland.
Joratatte, adj. (joratet) som kan breie§,
trilles, hvirvles rundt.
pratet, v. fad. (jorrat) 1) dreie, svinge,
trille, hvirvle rundt; slipa j. breie Slibe
stenen; farppal j. trille en Tonde; i-avdnje
jorati vadnasa vuolas bodnai, Strommen
£)mr»lebe Banden tilbunds; joratuwut bie
gain, omhvirvles af Vinde: gavpe j. drive
Handel. 2) færbes hyppigt efter noget, drive
efter noget; maid clou joratak dam bai
kest? hvad er det du driver her efter? j.
uieida, færbe§ efter, vanke efter en Pige.
Joratubme, -turne, s. verb. pass. (joratet)
Ombreielfe, Omhvirvling.
Joratæbme, -tærne, s. verb. (pratet) Om
dreien, drillen, Omhvirvling, Manien efter;
nieida j. Banken efter Piger.
Jorbak, s. Sy. truncus. tigittum, rund Kubbe.
Jorbas, adj. = jorbbad.
Jorbasmaddat, -madam, v. comp. (jorbas)
blive mere og mere rund.
Jorbasmattet, v. fad. (jordas) gjøre rund,
rundere.
/-. blive rund,
rundere.
Jorbasvuotta, s. = jorbadvuotta.
Jorbas, -baca, s. dem. (jorbba) shdtulus, en
liden Tomsing, Tulling.
Jorbba, -jorba, .3, insectum, quod in naso
tarandi ova ponit, Insekt, som Icegger Mg
i Renens Ncese (= savla).
Jorbba, gjorda, s. (j orbbat) conjusns, per
twrbatus, delirus, Tulling, Tomsing, En,
som det gaar rundt for (= jorbba-oaiwe;
jfr. jalla).
Jorbbad, adj. vedf. jorbba 1. jorbbis, rotun
dus. rund.
Jorbbadak, -daga, s. rota, gyrus, Hjul, Kreds.
Jorbbadas, -dåsa, .3, (jorbbad) rotundum
aliquid, orbis, circidus, noget rundt, kugle-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free