- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
379

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

379 Lidmo.
I^6BBVi.
J
Lessvier, s. R. cervus alces, Elg.
Lest 1. leste, adv. Sy. sero, nimis sera,
sent, alt for sent.
Lestardet, v. a. — ausästet.
Lestar-ruvvo, s. — baral.
Lesme, 5. malus genius, Trold.
Lesso, s. Sv. palus minor, locus angustior
uliginosus, en üben Myr, Myrpyt.
Lettot, v. n. Sv.fluduare, aquam superna
tare, flyde paa Bandet, flyde hid og did.
Lee, s. Sv. membrum, Lern.
Lecestet, v. a. Sv. (lex) membrum luxare,
bryde af Led.
Leccet, v. n. H’v. aqua imbui, blive gjennem
truffen, suld af Vand.
Ledco, s. (dial.) catena, Kjcede.
Leud, s. Sv. fragor, £>aan, Brag,
beuletet, v. a. Sv. onerare, onus augcrc,
betrznge, forøge Tyngden.
Leulok, adj. Sv. Gravis, tung.
Leusetet, v. a. Sv. Promulgare, publicare,
kundgjpre.
Leute, s. Sy. — luovdde.
Levita, s. levita, en Levit.
Levitalas, -laga, adj. (levita) levitisk.
Levne, s. (dial.) — låvdnje.
Levsag, s. (levsetet) Lysning (til 3^gteskab).
Levsagattet, v. a. Pronuntiare matrimonium
inter Cajum et Cajam ineundwn, lyse for.
Levsetet, v. a. — leusetet.
Levte, s. B. cantus, Sang.
Libaidattet, v. fact. (libaidet) bringe til at
skjcelve, ryfte, blafre, bcevre, vibrere; biegga
libaidatta lastaid, Vinden bringer Bladene
til at ryfte, blafre.
Libaidet 1. libardet, v. n. hue Mue moveri,
ut frons arboris vento agitata, vibrare,
micare, bevceges hid og did, vifte, blafre,
bcevre (forn Blade vaa Trceerne), tindre (om
Stjerner)-, suppelastak libaidek, Afpebla
dene blafre, bæure; lævgga libaida el.
libarda, plaget vifter.
Libar lippar, s. pannus, lacinia, Pjalt,
Klud, Fille; giesai dam lippari sisa, foøbte
det i Pjalter ; lidnelipparak, Lcerredspjalter.
Libardattet, v. fact. (libar) — libaidattet.
Libardet, v. n. (libar) = libaidet.
Libba, liba, s. tempus, punctum temporis,
mora, Frist, Stund, Aieblik (medens nogen
vender sig bort eller ikke ser opmærlfomt);
calbme-libast, i et £Dieblif; calbme-liba
gæcea, han ser efter et Aiebliks Frist (me
dens den anden ser bort); calbme-liba cl.
ealbme-væla i oago, han faar ikke et Aie
bliks Frist (o: den anden ser ikke bort et
eneste Aieblik).
Libba, s. (dial.) == labbes.
leidde» 1. libboges, adj. Kl). — lippoges.
Libbot, v. n. Sv. mansuetum fieri, blive
fagtmobig og mild.
Libetet, v. mo«?. (libaidet) en enkelt Gang
blafre, beerte, tindre lidt.
Libja, s. Sy. bracteae argenteae, vasis argen
teis appensae, ornatus causa Lapponibus
familiäres, LjZvvcerk og Blade af ©ølr>, fom
Lapperne som Stads bruge paa fine Kar.
Libjastak, -staga, s. — libja.
Libma, lima, s. gluten, Lim.
Libme, s. — labme.
Libmit, v. a. Glutinare, lime.
Libre, s. — lebre.
Libre-njarcca, s. diapliragma, Mellemgulv
(vaa Dyr og Mennefter).
Libset, v. a. Sv. in unum locum cogere,
drive fammen, fjøre i Hob.
Lidda, s. 1) tabanus, et flyvende Infekt, den
litte blinde Klceg. 2) clavus trabalis, Nag’
len, hvormed Bjcelkerne fcestes i Hinanden
ved Hust^mring.
Liddag, adj. vedf. liddages, nauseans, kvalm,
forn har Kvalme, fom har daarlig Mave;
vaibmoliddag, adj. id.
Liddagvuotta, -vuoda, s. (liddag) nausea,
fastidium, Kvalme, ZLkelhed.
Liddan 1. liddam, s. — lidda.
Liddas, clch’. vedf. Hddasis — liddag.
Liddat, Hdara, v. n. (dial.) — laddat.
Liddet, v. a. Sy. retia tendere, strcekke ud,
stille ud Garn.
Dianas, adj. se lines.
Lidnasas, -saga, adj. (lines) Üben og bl^d
el. myg.
Lidnaset, adv. (lines) linbt, mildt: 1. sardnot,
tale mildt.
Lidne, line, s. linteum, Linklcede, Leerred,
Sørflæbe; ullo- ja liduebiktasak, Uld- og
Linnedklceder! lidnegarvvo, Sintøi; cæbet
lidne, £alåtørflcebe.
Lidnja-boaco, s. en Ren, fom gaar og fjangler
eller »aller (jfr. linjas).
Lidno, s. Strix bubo, Bjergugle, Hubro.
Lidnot, linom, v. n. (lines) blive bløb, lind,
myg, mygere (— lmasmet).
Lidar, littar, s. — liÆur.
Lidgastak, -staga, 5. — gæoastak.
Lidmad, adj. vedf. lidmis 1. lidmades, qtii
non est glebosus, forn ingen Klumper har
(f. Elf. ©fernab), fin, jceon; Hornis suokkad,
mi i læk cuomarassi, en sin Gr/sd, som ei
er klumpet.
Lidmadvuotta, -vuoda, s. (lidmad) Icevn
hed, Finhed, Klumpefrihed.
Lidmaget, v. transl. (lidmad) blive jcevn,
fin, uden Plumper.
Lidmodatte, adj. (lidmodet) forn kan gjMes
jcevn, sin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free