- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
550

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ragga 550 Ragje
fig mob Mvg, et übet Neisetelt: raggas
goatte, Reisetelt.
Raggaset, adv. (ragges) trangt, stivt.
Raggasmaddat, -madam, v. cont. (raggas
inet) blive mere og mere trong, haard^stiv.
Raggasmattet, v. fad. (raggasmet) gjürö
trong, haard, stiv.
Raggasmet, v. comp. (ragges) blive trong,
haard, stiv, stiuere.
Raggasmuttet, v. fad. = raggasmattet.
Raggasmuvvat, -muvam, v. n. = raggas
met.
Raggaset, v. aestim. (ragges) anse for trona,
t)aarb, stiv.
Raggat, raggam, raggajim, v. hdbit. longe,
tractu humi jacere, ligge übflraft (om
SWenneffe, Srce, Vjalke), ligge og lade ftg
(jfr. boggat, jalkkat, ranggat).
Ragge, s. res mogna et longa (arbor, rir),
en stor, tong Gjenstand (Tra>, Mand).
Ragge, rage, s. longa lacinia carnis e~Plewr(y
nectae hippoglosso exsedae, en lang Strim
mel Kjod ffaaren ud af belleflyndren, Rek
ling! ragge - guölle, Rekling; saltte-ragek
ja goikke-ragek, saltet og tømt Rekling.
Råggedet, v. n. (ragge) in latus conversum
jacere (de cymbis, hominibus) ligge paa
Siden (om Baad, Menneske).
Raggedet, v. cont. (raggit) holde paa i Mag
at {fjære Strimler as Fisl til doning eller
Salting.
Raggelet, v. n Su. inclinare, helde paa, holde
paa stråa.
Ragges, raggas, adj. ardus, rigidus, trong,
forn har kneben Plads, haard, stiv! ragges
læ uksa, Toren er trong; ragges davgge,
en stiv Bue.
Raggeslagan, adj. (ragges) i det stiveste Laget,
temmelig stiv.
Raggesvuotta, -vuoda, s. (ragges) Tranghed,
Haardhed, ©tio^eb.
Raggetet, v. n. (ragge) prost&rni, everti)
falbe eller vcelte overende: de dat stuora
da faldt det store Trce.
2) H’i.’. hcrlde, ligge paa Siden.
Raggetet, r. a. (obsol.) vi arripere, rive, rykke
til fig ,ned Magt.
aggit> ’(’ a. (ragge) pisces proscindere,
ffjære Fisk i ©trimler til doning og Salting.
Raggitet, v. fad. (raggit) 1) lade ffjerre i
Strimler. 2) kunne ffjærco i Strimler.
Raggo, rago, .3. Stationen scapltae, Indholt
i Saab, Tvcrrtrcr, forn stotter Langbordene.
Raggodet, v. a. (1-33368) gjøre trong, tjaarb,
stiv.
Raggok, adj. F,.’, elaius, superliens, l)offærbig.
Raggostallet, v. i)«//. Sy. superbire, vise sig
hoffcrrdig.
Raggot, adv. Sv. inäinate ad alterum la
tus, ludende, fjcetbenbe paa ©iben.
Raggotaddat 1. -tallat, -tadarn, -talarn, v.
cont. (raggat) desidiosum jacere, Ugge og
strcekke fig af Dovenskab, ligge og dovne fig
(= jalkkat).
Ragja, raja, s. se ragje.
Ragjagas, -gåsa, 5. (ragjat) — ragjo, Drben,
Lave: ragjagasast i læk, det er ikte i Orden,
det er i Ulave.
Ragjalas, adj. (ragjat) = ragjel.
Ragjalet, v. subit. (ragjat) som fnareft ordne,
stelle til Nette, rydde, udstyrs. -lastet, v.
dem. id.
Ragjam, .9. verb. (ragjat) Ordnen, Rndden,
Übftijren; i son buktam boadnjasis rudaid
mutto 0110 ragjam-omid, hun bragte ikke
sin Mand Penge, men meget Udstyr.
Ragjamus, -musa, s. (ragjat) noget, som stal
ordne?, n/obes op i, ftefles paa sin Plads.
Ragjanas, adj. (ragjat) diligens, accuratus,
forn har fine Ting i Orden, orbentlig, pynte
lia, liuslig.
Ragjanasat, adv. (ragjaiias) i Orden, ordent
ligt, pynteligt.
Ragjanasvuotta, -vuoda, s. (ragjanas) Or
dentlighed, Pyntelighed, Huslighed.
Ragjanmættom 1. -mættos, adj. (ragjat)
som er umulig at ordne, at stille paa fin Plads.
-mættomvuotta, .5. id.
Ragjasas, -saga, adj. (ragje) qui intra
alicujus circuitn est, som horer til Gn§
Dmraabe, som liggev inden (Sns Rcekkevidde.
Ragjat, rajam, v. n. (dial.) strepere, larme.
Ragjat, rajam, v. a. disponere, rede curare,
dofare, ordne, lægge paa sit rette Sted, stelle
tilrette, rydde, sortere, pynte paa, rense, be
stitke, stikke i Sei, udstyrs, give Medgift:
ragjat ja suopalastet stovo, rydde og sope
Stuen ; dal buok læ ragjujuvvum, nu er
alt ordnet; ragjat mana, pynte, tage bort
llrensligl)eb af et Barn: erit ragjat, bort
ffaffe; ragjat gulid, stelle Fisk (flogje, vaske,
salte el. fia?nge); guölle-ragje, En, forn steller
Fisk: ragjat boccuid, slagte Ren: dalos
ragjat, beskikke sit Hus: ragjat gænge el.
gæsage maidege, udstyre nogen: son læ
cabbat ragjam nieidas, han har udstyret fin
©atter smukt: r. buddan (dial.) sende Bud.
Ragje 1. ragja, raje, raja, s. limes, ora,
terminus, a quo ad quem, tarn loci quam
temporis, Grcense, Landegrcrnse, Maal (fra
og til hvilket man regner, baade om ©teb
og Tid) I son læ mærredam sigjidi visses
rajid sin orromsajidi, Act. 17, 26; æp mi
lavkke min ragjamek bagjel, vi overskride
ikke yore ©rcenfer; gost du ragja algga?
huor begynder Grinsen for bin Eiendom?
mon viegam raje guvllui, jeg lpber mod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free