- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
604

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Salga 604 SalH
L
laibbe-salgas, en üben Vrodsmule: bibal
salgas, Bibelsprog.
Salgatet, v. a. (salgga) saporatwm reädere,
gwe bedre ©mag ved Tilscetning af noget.
Salgatuttet, v. fad, (salgatæbme) tage ©ulet
bort af noget, tage bort det, som stal give
Maden ©mag, gjøre smaglos.
Salgatæbme, -tærne, adj. vedf. -tes, (salgga)
som er üben Tilscetning af Sul eller noget,
der giver ©mag og Kraft, smaglos.
Salgga, 33192, s. 1) mica (carnis vel pingue
dinis, quae juri additur, vt saporatius
fiat), Stykke, Smule, Vid (af £jøb el. gebt
etc. som fætteS til Suppen for at give den
©mag og Kraft), Sul.- buoidde-salgga,
Fedstykke: njalbme-salgga, Mundbid. 2)
««’ca, glomus, &ot, Gran: i son læk i
salggage mv giedaidi, han er ikke et Gran
i mine Hcender: i son læk æmbo go salgga
munji, han er ikke mere end en ©ot mod
mig (i Styrkeprøve): salggan mon du da
gam, jeg skal gjøre big til en Vist, ©ot;
daga muo dal salggan! ja saa gjor det ba!
Salgga-males, s. jus concisis carnis fru
stulis immixtum, Suppe med opkarvede
$jøbfmuler i.
Salgganet, v. n. = salgidet, sälggat.
Sälggat, sälgam, v. n. (al. sälkkat) cjlacie
solvi, liqnefieri, dildbi, tine, oplpses (om
frosne, i§6elagte Ting), smelte (om Metal),
falde fra hinanden, falbe i Staver.
salutt, v. a. (salgga) saporatum reddere,
fætte Kjpdsul, tjøb= eller Fedtstykker til
Suppe for at give den ©mag og Kraft.
-ggitet, v. fad. id.
Sälggit, v. a. (salgas) 1) glacie solvere,
optine, oplose (frosne Ting).
2) exhaurire, evacnare, tomme (= salk
kit). -ggitet, v. fad, id.
Sälgidattet, v. fad. (salgidet) bringe til at
optine, oplpses, gaa fra hinanden, falbe i
Staver.
Salgidet, v. n. = sälggat.
Salja, 5. Sy. salix, Selje, Pil.
Salkadet, v. fr. (salkkat) nu og ba rystes.
Salkas, 1. salkes, salkkas, adj. 1) vacuus,
fri eller tom for noget, forn fan fmelte§ (Is,
Talg etc.) men ikke tømme§ af (jfr. guoros).
2) paratus, færbig, rede : im læk vela sal
kas yuölgget, jeg er endnu ikke færbig til
at reise (jfr. garves, gærgos).
Salkasvuotta, -vuoda, s. (salkas) Tomhed,
Fcerdighed.
Salketet, v. mcmi. (salkkat) semel quassari,
sn Gang blive ryftet.
Salkkalet, v. mom. (salkkat) semel quas
sare, ryste sn Gang.
Salkkanet, v. transl. (salkas) blive fri for
noget, blive tom, blive færbtg, rede.
Salkkasuttet, v. fad, (salkkasuvvat) quas
såre, ryste, stake,
Salkkasuvvat, -åuvara, v. subj. (salkkat)
quassatum aegrescere, forst?des, faa ondt af
at rystes, skumples (al. kaufet, sildna
suvvat).
Salkkat, salkam, v. n. quassari, rrifte§
stooes, fkakes (jfr. hankket).
Salkkedet, v. cm?/. (salkkit) tømme, gjøre
wrdig (flere Ting).
Salkkestet, v. a. (salkkit) 1) evacuare,
tømme. 2) parare, gjøre fcerbig, rede.
Salkkit, v. a. 1) evacuare, tomme: s. litte,
tomme et Kar: s. vadnasa, skipa, losse en
Saab, et Skib (jfr. gurrit). 2) parare,
gjøre færbig, parat. 3) liquefacere, optine,
optø (jfr. salggit).
Salkkitatte, adj. (salkkitet) som kan tMmes,
gjøre§ færbig, optines.
Salkkitet, v. fad, (salkkit) 1) labe tømme,
gjøre færbig, optø. 2) kunne tommes, gjøreø
færbig, optøe§.
Salkotet, v. a. quassare, ryfte, stode, skumple,
stake (jfr. bläuet).
Salkur, salkkura, s. arcuJa, salinum, Flaske
(af Tceger) til at gjemme ©alt i og have
hcengende paa Vceggen, Saltkar.
Salla, sala, 1) amplexus, %ax>n; sallasis
valddet, tage i sin Favn. 2) orgijia,
Maalet Favn eller 3 Alen: i læk sala
gukko, det er ikke en Favn langt.
Salla, sala, s. alga, røb, sin Tang.
Salladak, -daga, s. (salla) quantum quis
distensis bracliiis amplecti potest, Fang,
et Fang fuldt.
Salladas, -dåsa, s. = salladak.
Sallai, adj. vedf. sallas, (salla) som favner
langt.
Sallan, -llana 1. -Hama, norn. propr. loe.
©ørø i Vestsinmarken.
Sallasas, -82Z2, adj. (salla) som er en Favn
lang; golbma sallasas staggo, en tre Favne
lang ©tang.
Sallastet, v. a. Sy. = sallot.
Sällat, salam, v. a. longam ducere lineam,
ad quam fissura dirigatur, gjøre Indsnit,
brage en ©tribe eller Rende i noget for at
dele eller klove det bent.
Salled, s. alec, halec, Sild.
Salli, adj. vedf. sallis, (salla) — sallai.
Sallidet, v. cont. (sallit) i Mag Icegge eller
stille op i Favn.
Sallijægje, s. pers. (sallit) qui permittit,
deus, En, som tillaber, tilfteber noget, Gud;
jos sallijægje nuft sallis, om Gud saa vil.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0670.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free