- Project Runeberg -  Ordbog over det Lappiske Sprog med latinsk og norsk Forklaring samt en Oversigt over Sprogets Grammatik /
632

(1887) [MARC] Author: Jens Andreas Friis - Tema: Dictionaries, Sápmi and the Sami
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Skoaba. 632 Skoalko.
Skoabas, skoappasa, s. (skoappat) sonitus
strepens, Raslelyd (jfr. skoarra).
Skoabrae, s. = skoalbme. -bmevuotta, s. id
Skoabos, skoappos, s. = skappa, skobos.
Skoaddai, adj. vedf, -6623, (skoaddo) «eim
losus, ffnabbet, taaget.
Skoaddasget, v. transl. (skoaddai) blive
ffaabbet, taaget.
Skoaddasmet, v. n. = skoaddasget.
Skoaddo, s. nebula, ©faabbe, Tange.
Skoaddo-varre, -vare, n.prqpr. Joe. Skaadde
fjeld.
Skoadadas, -dasa, 5. = skoadas.
Skoadas, skoaddas, s. tabulatio, super
indibinentiim, Paneling, Beklcedning, Foer,
Forhudning, Ooertræf.
Skoadastak, -staga, s. — skoadas.
Skoadastallat 1. -staddat, -stalam, -stadam,
v.fr. (skoadastet) borbflcebe, panele, betræffe
(paa flere Steder).
Skoadastästet, v. dem. (skoadastet) lidt,
som fnareft befteebe, fore, panele, forfjttbe.
-stästestet, v. dem. id.
Skoadastattalet, v. fr. (skoadastattet) lade
panele, fore, betränke (flere Ting),
Skoadastatte, adj. (skoadastattet) som kan
beklcedes, paneles, fores.
Skoadastattestet, v. fad. dem. (skoada.
stattet) lidt, som fnareft lade panele, fore.
Skoadastattet, v. fad. (skoadastet) 1) lade
panele, fore, betrcrkke. 2) kunne panele§,
fores, betrcekkes.
Skoadastet, v. a. (skoadas) tabulis vestire,
superinduere, panele, betrcrkke, fore, beflæbe,
forl)ube; ruvdiu skoadastuvvum, forhudet
med Jern ; litto-arkka mietta buok golliu
skoadastuvvum, Hebr. 9, 4.
Skoaddasas, -saga, s. dem. (skoadas) üben
Paneling, Seflæbning, Forhudning.
Skoaddot, v. a. (skoadas) = skoadastet.
3K021Z2t, BKO2Z2M, v. n. (min. us.) cre
pare (de durata nive), knarke (om l)aarb
©ne).
Skoagordattet, v. fad. (skoagordet) stikke
op og fremover (— skoccit).
Skoagordet, 1) v. n. prostare (de auribus
caninis), ftaa i Seiret og fremover (om
Hundens øren). 2) v. a. pimgere, infigere,
stikke med en ©tang eller lignenbe hen i
noget (f. Eks. efter Ørret i en Elv).
Skoaflagattet, v. fad. (skoaflaget) frem
bringe, afstedkomme Blemmer, Vabler.
Skoaflaget, v. transl. (skoafle) pustulis affici,
pushdam sibi contraliere, faa Blemme,
Slegne, blive blemmet, slåa sig Sable paa
et Sted,
Skoaflakas 1. skoavhlahas, -kasa, s.
skoafle.
Skoaflakastet 1. skoavhlahastet, skoagla
gastet, v. a, (skoaflakas) — goppalastet.
-kastestet, v. dem. id.
Skoaflas 1 -las, adj. (skoafle) pustulosus,
Blemmer, fuld af Blemmer.
Skoaflatas, -tasa, s. = skoaflakas.
Skoafle 1. skoavhle, s. pustula, Blemme,
Slegne, Vandblemme, Vable (= doavlhe
el. doavhle, cl. goppalas, jfr. civhle cl.
civlhe); skoafle cl. skoaflakas sadda, go
olmus gieÆas boaldda, ber bliver Blemme,
naar man brænber sin Haand.
Skoafleld, adv. (skoafle) blemmet, vablet.
Skoaflodet, v.a. (skoaflot)frembnnge Blemme,
foraarsage Vable
Skoaflot, v. n, (skoafle) pustulam sibi cmi
tralwre, faa Slemme, fælte sig Blemme,
Vable (— skoaflaget).
Skoagle, s. = skoafle.
Skoaigadak, -daga, s. = soaigadak.
Skoaikkalet, v. a. = goaikkalet.
Skoaivve, skoaive, adj. vedf. -aives, palli
dus, bieg.
Skoalaidet, v. co«/. (skoallat) holde paa at
skramle.
Skoalatet, v. fact. (skoallat) 1) labe skramle,
frembringe Skramlelyd. 2) lade sig gjore
at skramle.
Skoalbmas, adj. se skoalmas.
Skoaibme, skoalme, s. (jfr. skoalmas) naso
adunco, naso aquilino praeditus, En, som
har krum Ncrse,
Skoalbmot, skoalmom, v. n. — skoalmaget.
Skoaletet, v. mom, (skoallat) en enkelt Gang
skramle.
Skoalkas, skoalkkas, 5. (skoalkket) strepi
tus, Skramlelyd, ©fromling (jfr. coalkas,
coakas). *
Skoalkaset, v. dem, (skoalkket) skramle lidt,
faa fmaat skramle.
Skoalkatallat 1. -taddat, -talam, -tadam,
v. fr. (skoalkket) nu og ba skramle.
Skoalketet 1. -het, v. mom. (— skoaletet)
skramle en enkelt Gang! oaivve skoalkehi
sæine vuöstai, Hovedet flog imod Vcrggen
faa det skramlede.
Skoaikkalet, v. mom. (skoalkket) skramle
én Gang med noget, slåa en Gang faa det
fframler, klinke, skaale (om ©riffenbe); skoalk
kali uvsa, han flog Dpren igjen faa det
skramlede (jfr. skilkkalet).
Skoalkket, skoalkam, v. n. strepere, skramle,
skralle (f. Eks. tomme Kar, som slaaes mod
hinanden, jfr. skoallat, coalkket, goassat,
skoappat, coakket, skoarrat, coalhardet,
coavhaidet, goalhardet, mietet, mießcat).
Skoalkotet, v. fad. (= coalkotet) 1) frem=
bringe ©framlelnb, skramle. 2) bevoege sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:37:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordboglapp/0698.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free