Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sollet.
647
Smiecas.
Smiecas, smieccas, s. (smiecaidet) Knirke
lyd, fnagenbe Lyd.
Smiecca, smieca, s. — smiecas.
Smiecaidet, r. ». — smiecaidet.
Smieccat, smiecam, v. n. = mieccat.
Smievkas, smievkkas, s. (smievkket) gnis
sende Lyd. fmaafnaftenbe Lyd (jfr. smieca?.
smiergas).
Smievkaset, r. ». (smievkket) blive gnisset
af, sljceres af (f. Eks. £oug, som gnaves
mod en Sten).
Smievketet, v. w. (smievkket) rq><?»fc ramp*,
pludselig brijic, slitne af, springe 1 badde
smievketi gaskad, Tougct sledcs itu.
Smievkkalet, r. suhlt, (smievkket) i Hast
Knaste af, kutte af.
Smievkket, smievkam, v. n. stridere, cre
pitare, give gntéfenbe, smaaknastcnde Lyd
(jtr. smierggetj smiecaidet).
Smievkotallat 1. -taddat, -talam, -tadam,
v. cont. (smievkotet) holde paa nt smaa-
knaste.
3mievkotet, l. ct. (smievlvket) smaaknaskc
(jfr. smiergotet).
Smikkit, v. a. (dial) falcem cote neuere,
bryne Ljaa.
Smilcas, -caca, s. dem. (smilöce) Üben
tuærbrat Assats.
Smilcetæbme, -tærne, adj. vedf. -tes,
(smilööe) som ei har roærbrattc Afsatser,
jcrvn.
Smilccai, adj. vcdf. -ccas, (smilcce) fuld
af tvcrrbratte Stjfatftr, uj^rvn.
Smilcce, -lee, s. Jochs praec&ps et dbrup
tus, tiHTtbrat Afsats ; smilcce-luokka, tva-r
-brat Vakkc.
Smilccot, v. n. Sy. iniquum fieri, blive
ujcrvn.
Smittasgas, adj. = smiettel.
Smires, -reca, ,9. (dial.) = smiricak.
Smirecet, v. a. == smiricet,
Smirggalet, r. «. bra-kkc af mcd Vragcn (=
smiergotet).
Smirggot, smirgom, v. n. = smiergget.
Smirjo, s. (dial.) — smidjo.
Smirjar, s. st//«/.) /oter, ferrarius, Smed.
Smiril, 5. Crossopus fodieus, Vand-Na’b,nus.
Smiric 1. -res, -rica, s. smiricak.
Smiricaddat, -cadam, r. co;?/, (smiricet)
holde paa at drovtygge.
Smiricak, -caga, s. (smiricet) gramiiia
ruminata, tyggct Trov.
Smiricakkés, -cakkas, adj. (smiricet) forn
er tilboielig til at tygge Drov.
Smiricas, -casa, s. = smiricak.
Smiricastet, i’, dam. — smiricet.
Smiricattet, v. fad. (smiricet) lade tygge
Drov.
Smiricet, v. a. ruminare, tygge 3)røo, brøo=
tygge; boaco læ smirieægje spiri, Nencn
er et drovtyggcnde Dyr.
Smirkatto, s. Sv. suppressio nodurna, in-
cubus, 9Rcue.
Smirosmet, r. ». (smierro) blive mor, skjor.
Smirosmuttet, r. /ar/, (smierrp) gjore mor,
3mirosmuvv2t, -muvam, i-. — Bmi-
rosmet.
Smiroset, r. aestim. (smierro) anse fot nwr,
for ji}or.
Smirro, adj. = smierro.
Smirros, adj. = smierro.
Smittasgas, adj. = smiettel.
Smoallo, smoalo, $. (dial.) = A", smala.
Smoarostet, v. dem. (smoarrot) lidt, som
snarest brydc Kviste istykkcr til Brcrnde,
smuldre.
Smoarotatte, adj. (smoarotet) som lad er sig
bryde i Stykker. som tan smuldres.
Smoarotet, v. fad. (smoarrot) 1) lade bryde
i Stykker, smuldre. 2) funne brydes i
Stykkcr, labe sig fmulbre.
Smoarraset, v. transl. (smoarrot) gaa i
Stykker, i Smuler, smuldres.
Smoarrolet, r. sufoti. (smoarrot) i Hast
bryde i Stykker, smuldre.
Smoarromus, -musa, s. (smoarrot) noget
at brydc i Stykker, noget som skal brydes i
Stykkcr eller smuldrcs.
Smoarrot, smoarom, v. a. comminu
brydc i Stykkcr (>vvisic til SSrænbe), smuldre.
Smoartto, -rto, §. — smurt to.
Smoarttodet, v. a. (smoartto) atramento
denigrare, fr-ærte, gjøre sort mcd Sva’rtc.
Smokkatet, v. n. Sy. via aberran\ fare vild.
Smokko, adv. Sv. partim, übet.
Smolddanet, v. transl. = smollanet.
Smolddit, v. a. = smollet.
Smolgidallat, -dalam, v. dem. = smolgidet.
Smolgidet, v. n. paullum sapere medvMum
vel adipem, smage lidt af Mary el. gebt
(= maridet, caridet).
Smolgosést, adv. (smolgidet) af den Be
slafsenycd, at det fmager lidt af Mary eller
gebt; boaco læ smolgosést, Ncncn er ikke
ganstc mager.
Smolke, s. Fr. = rippa.
Smolket, v. a, Sy. = smulkkit.
Smolkkot, smolkom, r. a. — smulkkit.
moarrot.
Smolko, s. Sy. M/ca, Smule.
Smolkos, v. dem. Sy. (smolko) Üben Smule.
Smollanet, v. transl. Kl’. rumpi, contundi,
smulcs, gaa i ©tylfer (= smoarrot).
Smollet, v. a. Sy. comminuere, flåa ifonber,
i smuler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>