Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Aflösa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFL
AFN
37
AFLÖSA, v. a. 2. 1) Lösa och aftaga
någonting. som är fastknutet, fastsnördL A. en
kläd-ning ifrån lifvel. A. halsduken. — 2) Träda i
en annans ställe vid vakthållning, arbete, o. s. v.
En soldat kom och a-öste honom i
vakthållningen. Friskt ar bets manskap a-öste de
uttröttade. A. någon i hans arbete. — 3) (om
befälhafvande person) Sätta annan person till vakt
eller arbete i den afträdandes ställe. En
korpo-ral med (vå man kom och a-ösle skildlvakten.
— 4) (teol.) Gifva afiösning, syndaförlåtelse. —
Afv. Lösa af (utom i bem. 4). — Aflösande,
n. 4.
AFLÖSNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
allöser. — 2) (teol.) Syndernas förlåtelse. — 3)
(lagst., Frisägelse från allt vidare tillräknandc af
en förbrytelse, efter skriftermål och kyrkoplikt.
AF MAGRA, v. n. 4. 4) Småningom blifva allt
mera mager. — 2) (fig. om jord) Blifva mindre
fruktbärande. — Afv. Magra af (i bem. 4). —
Afmagrande, n. 4. o. Afmagr ing, f. 2.
AFMALA, v. a. 3. (föga brukl.) Fullborda
målningen af något.
AFMANGLA, v. a. 4. Fullborda manglingen
af något.
AFMARSCH, m. 3. Aftåg. Nyttjas blott om
krigsfolk. Blåsa, slå Ull a., med trumpet eller
trumma gifva tecken till aftåg. [Afmarchc.]
AFMARSCHERA, v. n. 4. 4) Aftåga (om
krigsfolk och arbetsmanskap). A. från vakt. —
2) (skämt v.) Bortgå. I denna bem. brukas mera
Marschera af. — 3) (milit.) Affalla med
plutonerna, för att passera ett trångt pass. —
Af-marsche rande, n. 4. [Afmarchera.]
AF MASK ERA, v. a. 4. (föga brukl.) Se
Demaskera.
A FM ASTA, v. a. 4. Borttaga mast eller
master ifrån ett fartyg. A. fregatten. — Af
mastande, n. 4. o. Afmaslning, f. 2.
AFMATTA, v. a. 4. Småningom betaga
krafterna. — Syn. Se Matta. — Af mattande, n. 4.
AF MATTAS, v. d. 4. Småningom aftaga i
krafter, blifva matt, svag. Han a. med hvardag.
AFMATTMNG, f. 2. 4) Den fortgående
verkan, hvarigenom någon blir småningom allt mera
matt och svag. — 2) Det tillstånd, som deraf
uppkommer: matthet. Hans a. var så stor,
att . . .
AFMEJA, v. a. 4. 4) Afslå med lie. A. säd.
— Syn. Se Skörda. — 2) (fig. poet.) Döda,
förstöra. — Någongång äfv. Meja af. — Af mej
ande, n. 4.
AFMEJSLA, v. a. 4. (mindre brukl.) Med
mejsel borttaga.
AFMERGLAS, v. d. 4. Småningom förlora
buli och krafter. — Syn. Se Magra. — Brukas
mest i particip, [-märg-]
AFM1LDRA, v. a. (föga brukl.) Småningom
mildra.
AFMINSKA, v. a. 4. 4) Afdraga en del ifrån
något helt. Han har a-t en, tredjedel pä hans
lön. — 2) Se Minska. — Afv. Minska af. —
Afminskande, n. 4.
AFMINSKNTNG, f. 2. 4) Handlingen, då man
afminskar. — Syn. Sc Minskning. — 2) Del,
som blifvit afminskadt, afkortadt, afdraget.
Denna a. i lönen var ganska kännbar för honom.
AFMODELLERÄ, v. a. 4. (tekn.) Taga
modell af.
AFMOTA, v. a. 4. Se Bortmota. — Äfv.
Mota af. — Af mo lande, n. 4. o.
Afmol-nin g, f. 2.
AFMÅLA, v. a. 4. 4) Genom målning
af-bilda. A. en vacker trakt, ett vattenfall. A.
någon, taga porträtt af. — Syn. Se Afbilda. —
2) (fig.) Lifligt skildra, beskrifva. A. en
menni-skas karakler. A. dygden med alla dess
behag. A. en, händelse, en scen med lefvande
färger. — Äfv. Måla af (i bem. 4.). — Syn. Sc
Beskrifva. — Af målande, n. 4.
AFMÅLNTNG, f. 2. 4) Handlingen, då man
afmålar. — 2) Sjelfva det afmålade. — Syn. Se
Bild, Beskrifning.
AFMÄTA, v. a. 2. 4) Medelst mätning och
uträkning finna storleken af en yta eller solid
figur, till längd, bredd och höjd. j. en äng, ett
fartyg. — Syn. Se Mäta. — 2) (vid ritning,
kartläggning, modellering o. s. v.) Genom mätning
med cirkel afpassa längdmått och öfriga
dimensioner till fullkotnlig eller proportionel likhet med
dem på en målning, ritning, bild, eller med dem
af en area, o. s. v. A. afslånden på en
teckning. A. efter skala. A. de olika måtten Ull
en modell. — 3) Genom mätning afskilja en del
ifrån ett större helt. A. 10 alnar af ett stycke
kläde. — 4) (fig.) .Afpassa. A. utgifterna efter
inkomsterna. — Äfv. Mäta af (mindre väl i
bem. 4). — Afmälande, n. 4.
AFMATNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
afmäter. — 2) Resultatet deraf. Denna a. är
väl gjord.
ÄFMÄTT, a. p. 1. (fig.) Som utvisar
öfver-drifven och kall betänksamhet. A. gång. A-a
steg. A. Jon, hållning, skick. — Syn. Cirklad.
AFMÖNSTRA, v. a. 4. Göra slutlig mönstring
med en militärtrupp, då den bryter upp eller
hemförlofvas. A. en trupp, ett regemente. —
2) Efter hemkomst ifrån resa inför vederbörande
myndighet förevisa och afskeda besättningen på
ett fartyg eller enskilta personer, som dit höra.
A. en besättning. Jag blcf i går a-d ifrån
briggen Juno. — Af mönstrande, n. 4. o.
Afmönstring, f. 2.
AFMÖRKNA, v. n. 4. Småningom mörkna.
AFNAGGA, v. a. 4. Genom naggande
borttaga, afbila. — Äfv. Nagga af. — Afn agg
ande, n. 4.
AFNAPPA. v. a. 1. (föga brukl.) Nappa ifrån
en något. — Äfv. Nappa af.
AFNARRA, v. a. 4. Genom svek och list
afhända. — Äfv. Narra af. — Syn. Aflura,
Af-lisma, Afsmeka, Afsmickra, Afsmila.
AFNOPPA, v. a. 4. Genom noppning
borttaga. — Äfv. Noppa af. — Afnoppande, n.4.
o. Afnoppnin g, f. 2.
AFNÖPPRA, v. a. 4. Genom nopprande
afskilja. — Afv. Noppra af.
AFNUMERERA, v. a. 4. Sluta numcreringen
af något.
AFNYPA, v. a. 3. (böjes som Nypa) 4)
Genom nypning skilja itu. — 2) Genom nvpning
borttaga en del ifrån ett helt, bortnypa. — 3)
Njpa bort det yttersta rundt omkring något eller
nedersta kanten af något, så att det blir kortare.
— Äfv. Nypa af. — Afnypande, n. 4. o.
Afnypning, f. 2.
AFNYSTA, v. a. 4. Genom nystning förflytta
tråd, garn ifrån härfvel, spinnrock, o. s. v. A. en
härfvel, en spinnrocksrulle. A. garnet ifrån
en härfvel, tråden ifrån en rulle, o. s. v. —
Äfv. Nysta af. — Afnystandc, n. 4. o.
Af-ny stnirig, f. 2.
AFNÄMA, v. fi. 3. Köpa. Brukas någongång
i afTärsM il.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
