Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Anmärknings-kolumn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
ANM
ANN
anmärkningar, som af rikets ständers
konstilu-tions-ulskott göras emot rikets högste embetsmän.
ANMÄRKNING S-KOLUMN, kolümmn,
m. 3. Särskilt kolumn i tabeller,
räkenskapsböcker, o. s. v., för anmärkningar.
ANMÄRKNINGSMÅL, n. S. Mål, rörande
begånget tjenstefel.
ANMÄRKNINGS-PROCENT,–––––-prosännt,
m. 3. Viss procent, som tillkommer en revisor,
af de medel, hvilka vinnas eller inbesparas för
enskilt man eller allmän inrättning, till följe af de
fel i räkenskaperna, han lyckas upptäcka.
ANMÄRKNINGSVÄRD, a. 2. Som förtjenar
anmärkas. Brukas både i god och dålig mening.
A. redlighet, skicklighet, lycka, olur, elakhet,
lättja. ?
ANNALER, m. pl. 3. 1) (egentl.) Ärliga
anteckningar af historiska händelser; Årsböcker. —
2) (i allm.) Historien, då den blott och bart
omnämner sjelfva händelserna, med rikedom på årtal
och detaljer, utan att lägga i dagen deras inre
sammanhang eller befatta sig med lids- och
ka-rnktersskildring. — Orden Krönika, Tidböcker äro
dermed i det närmaste liktydiga. — Motsats är:
Pragmatisk Historia.
ANNALIST, –lisst, m. 3. Författare af
annaler.
ANNALISTISK, a. 2. Som har formen af
eller liknar annaler.
ANNALKANDE, n. 4. Rörelse, hvarigenom
person eller föremål närmar sig elt ställe.
Vid fiendens a. logo alla till flykten. Vid
fartygets a. gick jag ned till bryggan. — Brukas
äfven, i utsträckt bemärkelse, i fråga orn tid, t. ex.:
Dagens, nattens, julhelgens, vinterns a.
ANNALKAS, v. d. i. Se Kalkas. Brukas
sällan utom i participet Annalkande, t. ex.: en
a. fara.
ANNALKNING, f. 2. (föga brukl.) Se
Annalkande.
ANNAMMA, m. fl., se Anamma, m. fl.
ANNAN, a. 2. neutr. Annat; i bestämd form
och i plur.: Andre, Andra; genit. Annans
(någon gäng, enligt gammalt språkbruk, Annars). 1)
(bland ordningslalen) a) Sorn följer näst efter den
förste och går näst före den tredje. Brukas för
denna bem. endast i bestämd form, l. ex.: Den
andre i ordningen. Carl den Andre (skrifves
alltid Carl d. II. eller Carl II). I lagstil säges
dock stundom Annan gång, i st. f. andra gången;
äfven anmärkes uttrycket Gång efter annan, d. v. s.
ena gången efter den andra. — b) I värdighet näst
den högste. Andre kapiten, löjtnant. Ilan är
bara andre man. — 2) Uttrycker skilnad
emellan personer, djur eller ting: Icke densamme. Ku
har du en annan käpp, än förut. Känner ni
min andra syster? Ingen annan, än han, har
gjort det. Han och ingen annan. Lålom oss
tala om något annat. Säga elt och göra ett
annat. Annat är lofva, annat hålla. Han
gör aldrig annat, än dricker. Hvem kan
annat än medge? — 3) Säges om alla andra
mcn-niskor, i motsats till den eller dem, om hvilka
fråga är. Han beror af andra. Bo hos andra.
Döma andra efter sig sjelf. Annans egendom
bör vara dig helig. — 4) Olik, förändrad. Han
är nu en annan, en helt annan menniska.
Det är en annan sak, helt annat. — S) (fam.)
Bättre, bättre upp. Det är en annan karl! Här
skall du få se på annat slag, andra ruter,
andra bullar.— 6) I visst afseende lika utmärkt,
lika beskaffad, sorn någon eller något. Han är
en annan Alexander, Cicero, Linné. Hon är
en annan Taglioni. En annan jag sjelf. En
annan kalabalik. — Såsom afkortning af Annan
brukas stundom Ann, t. ex. i uttrycken:
Ann-gången, Anndagen, d. v. s. andra gången, andra
dagen, o. s. v.
ANNANDAG, m. 2. Andra dagen af en helg.
A. jul, påsk, pingst.
ANNANDAGSFEBER, m. 2. pl. — febrar.
Feber, sorn återkommer hvar annan dag.
ANNANDAGSFROSSA, f. 4. Frossa, som
infinner sig hvar annan dag.
ANNARS, adv. 4) I annat fall, i annan
händelse, eljest. Skynda dig, a. kommer du för
sent. — 2) Dessutom, också, för öfrigt. A. är
det äfven elt godt medel emot denna sjukdom,
att ... .
ANNARS, gammal genitiv af Annan; se d. o.
ANNEX, ana cks, n. 3. o. 3. Församling, som
icke har någon egen kyrkoherde, utan är
sammanslagen mod en större, hvilken då kallas
Moderförsamling eller Moderkyrka. — Syn.
Lydkyrka, Kapell.
ANNEXHEMMAN, anä’ckshémman, n. K.
Hemman, som, utom det egentliga pastorsboslällct,
blifvit anslaget till förbättring i lönevilkoren för en
församlings presterskap.
ANNEXKYRKA, anä’ckstjy’rka, f. 4. Kyrka
uti ett anqex.
ANNGÅNG, sammandraget af Andra gång.
ANNIH1LERA, v. a. 4. Förinta, tillintetgöra.
ANNONS, anå ngs, m. 3. Offentligt
tillkänna-gifvande af enskift natur, infördt i en tidning.
Brukas ej om sådana tillkännagifvanden, som utgå
från en aulorilct; dessa kallas i allmänhet:
Kungörelser. Låta införa en a. om uthyrandet af
en våning. — Ss. A-afgift, -afdelning,
-kostnad, -tryck, m. fl.
ANNONSBLAD, ana ngsblåd, n. 3.
ANNONS-TIDNING, anå’ngslldning, f. 2. Tidning, som
uteslutande eller hufvudsakligen innehåller blott
annonser.
ANNONSERA, anångsèra, v. a. o. n. 4. I en
tidning tillkännagifva för allmänheten någonting
af enskilt natur. A. något eller om något. —
Annonserande, n. 4. o. Annonsering, f. 2.
(akt. o. pass.)
ÄNNOR, se under Annan.
ANNORLEDES, ANNORLUNDA, adv. På
annat sätt, på annat vis. Saken förhåller sig
helt a., än man (ror.
Anm. 1 dagligt tal får man i allmänhet höra
Annorlcdes sammandragas till Annleds eller
Annie sar f.
ANNORSTÄDES, adv. På annat ställe, på
annat håll. Han är icke här, utan a. A. ifrån,
från annat ställe, från annat håll.
Anm. Uttalas ofta i hvardagsspråkel som
Ann-städs, Annanstans.
ANNOTATION, anotattschön, f. 3.
Anteckning, uppskrifning, skriftlig anmärkning,
uppteckning till minnes. Göra en a. — Ss. A-sbok,
-kladd, -lista.
ANNOTERA, v. a. 4. Anteckna, uppskrifva.
teckna sig till minnes. — Ann oler ande, n. 4.
ANNOTERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
annoterar. — 2) Se Annotation.
ANNUEL, –ä’l, a. 2. (bot.) Ettårig, som
varar blott elt år.
ANNUITET,–––––lét, f. 3. 4) Lån med årlig
afbetalning på kapitalet jemte räntan, hvarigenom
det efter en viss lid amorteras. — 2) Se Lifränla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
