Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Annullera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANN
ANS
75
ANNULLERA, v. a. 4. Förklara ogiltig.
ANOMAL. anåmål, a. 2. Från regeln
afvi-kande. oregelbunden.
ANOMALI, anåmali, f. 3. Äfvikelse från
regeln, oregelbundenhet. [-lie.]
ANONYM, anånym, a. 2. Ej naningifven, som
ej uppgifvit sitt narnn, till namnet obekant,
namnlös, onämd; saknande underskrifvet namn. A.
författares skrift. — S. m. o. f. 3. Person, som
ej uppgifvit sitt namn, hvars namn är obekant:
En onämd.
ANONYMITET, anånymitét, f. 3. Egenskapen
alt vara anonym: namnlöshet, okändhet. Iakttaga
a-en, ej uppgifva sitt namn.
ANOR, f. pl. 1. i) Rakt uppstigande slägtleder
på fädernet och mödernet i adliga familjer. Ingen
fick träda inom lornerskranket, som icke
kunde visa sina sexton a. — 2) (fig.) Adlig
härkomst, adclskap. Yfvas öfver sina a. Alltid
tala om sina a. — Syn. Se Börd.
ANORDNA, v. a. 1. 1) Sätta i viss ordning,
sammanställa delarna af ett helt efter en viss plan.
A. delarna af ell tal. Denna målning är väl
a-d. — Syn. Se Ordna. — 2) Laga i ordning
till, göra nödiga förberedelser till, tillrusta,
tillställa. A. en fest, en bal, en konsert. — 3)
Förordna, gifva befallning om, anbefalla. Hvem har
a-t dessa åtgärder? — 4) Anvisa till
utbetalning. A. en summa till något visst uppgiftet
ändamål alt utgå af allmänna besparingarna.
A. en pension al någon. A. en summa all
utbetalas af ell handelshus. — 3) Gifva i
testamente. Den aftidne har ål sin betjent a-l 400
R:dr.
ANORDNANDE, n. 4. Handlingen, då man
anordnar.
ANORDNARE, m. 3. Person, som anordnar
något.
ANORDNING, f. 2. 1) Se Anordnande. —
2) Hvad som blifvit anordnadt, med afseende på
den deri rådande ordning och ändamålsenlighet.
Hvilken god a. i della tal! En skön a. i en
målning. Festens a. var ganska förtjenslfull.
— 3) Af vederbörande myndighet meddelad
skriftlig befallning om gifna medels utbetalande till viss
person och i visst ändamål. — 4) Testamentarisk
gåfva. Den aflidncs a. till sin betjent utgjorde
en summa af 400 R:dr. — 3) Skrift, hvaruti
lillkännagifves, att en summa anordnas till
utbetalning. Se der har ni a-en; gå med den till
Statskontoret. — 6) (i skön konst) Delarnes
re-gelmessiga förbindelse till ett helt.
ANORGANISK, a. 2. (vetcnsk.) Saknande
organer. Motsats: Organisk.
ANQVICKA, v. a. 4. (kem.) Tillsätta
qvick-silfver. Äfven Amalgamera. — An q vickande,
n. 4. o. Anqvicknin g, f. 2. Tillsättning af
qvicksilfver.
ANROP, n. 5. Ropande till någon, tillrop.
Vid hans a., stannade jag genast.
ANROPA, v. a. i. i) Tillropa någon att
stanna. Brukas hellre Ropa ån, isynnerhet i
sjö-mansspråket, om fartyg, som man prejar. — 2)
Bönfallande ropa till någon om hjelp, åkalla, på
det enträgnaste anhålla om. Dig, o Herre! a-r
jag i min nöd. A. någon om hjclp. — Syn.
Se Bedja.
ANROPANDE, n. 4. Handlingen, då man
anropar (i begge bem.).
ANROPN1NG, f. 2. Handlingen, då man
anropar (i bem. 4).
ANRYCKA, v. n. 2. Tåga framåt, vara i an-
marsch till en ort, emot en fiende, o. s. v. Säges
om krigsfolk. Fienden a-ckcr emot vår armé,
mot fästningen. — Rycka ån brukas äfven. —
Syn. Se Anlåga. — Anry ekande, n. 4.
ANRÄTTA, v. a. 4. Laga i ordning, tillaga,
tillreda. Brukas isynnerhet om mat och måltider.
A. en soppa, en pudding, en pastej. A. en
måltid, en middag, en frukost, ett kalas. A.
ell bord, duka ett bord med allt hvad dertill
hörcr. I figurlig mening säges stundom: A. ell
nederlag, ell blodbad, m. m. — Syn. Se
Tillreda, Anställa.
ANRÄTTANDE, n. 4. Handlingen, då man
anrättar. o
ANRÄTTNING, f. 2. 4) Se Anrättande. —
2) Mat, som blifvit anrättad och utgör, antingen:
a) en hel måltid med alla dertill hörande rätter,
t. ex.: Kokerskan hade heder af a-en vid
supéen hos N.; — b) en viss afdelning af en
måltid, eller de rätter, som på en gång framsättas på
bordet, t. ex.: Första a-en bestod af soppa, kött
och fisk; den andra utgjorde desserten; — c)
(mindre brukl.) en enda rätt, t. ex.: Hon satte
för honom en a. af stekt kött med polates.
ANS, f. 3. sing. Skötsel. Gifva ell barn, en
sjuk nödig a. På a-en beror till en del
hästens Irefnad. Blommornas, trädens och
bu-skarnes a. i en trädgård.
ANSA, v. a. 4. 4) Sköta, vårda, se om, hålla
i godt skick. A. barn, sjuka, häslar, blommor,
o. s. v. — 2) Tillreda, tillaga. Väl a-d mat.
ANSANDE, n. 4. Handlingen, då man ansar.
ANSATS, ånnsåtts, m. 3. (sällan i plur.) 4)
Fart till språng. Han tag sä stark a., alt han
hoppade ell godt stycke ulöfver diket. A. all
hoppa, springa, lill hopp, språng. — 2)
Läp-parnes ställning vid blåsning på blåsinstrumentcr.
Hafva god a. på (löjt. — 3) (fig.) Anlag, håg.
drift, ifver. Han har god a. all blifva en
fyllhund. Jag är nu i a. att arbeta. [Ansatts.]
ANSATSFIL, m. 2. En på en sida slät, men
på de öfriga upphuggen fil.
ANSE, v. a. o. n. 2. (böjes som Se) 4)
Betrakta, se på (del tyska Ansehen). Brukas i denna
ursprungliga bem. endast i uttrycket: A. med
förakt. — 2) Tro, hålla före, bedöma. Jag a-r
honom vara rik, för all vara rik, för rik.
Han ansåg hela berättelsen såsom en fabel.
Om ni a-r mig värdig den äran. Jag a-r,
alt så är, att della larfvar förklaring. Man
a-r honom för all vara 30 år gammal. A.
lämpligt, rädligl, bäst atl laga lill harvärjan.
De a. sig vara fria, men äro i sjelfva verket
slafvar. Del a-s för afgjordt, all fred med
förslå kommer all afsluias. — Syn. Se Tro.
— 3) (lagt.) A. med slraff, med böter, döma
till s., b.
ANSEDD, a. p. 2. 4) Bedömd, anskrifven.
Nyttjas i denna bem. aldrig ensamt, ulan i
förening med advcrberna väl, illa. Vara väl, illa a.
bland mcnniskor, hafva godt, dåligt ry kte om sig.
Han är väl a. vid hofvet, på börsen, i den
lärda verldcn. — 2) Som har mycket anseende,
högt aktad. En a. man. Vara högl a.,
mycket a. Han är en af slädens a-asle invånare.
— Syn. Se Aktad.
ANSEENDE, n. 4. 4) (egenll.; af det tyska
Ansehen, s. n.) Påseende, betraktande.
Förekommer i denna bem. endast figurligl i några få
uttryck, t. ex.: Ulan a. lill personen (utan att se
på p., d. v. s.) ulan all göra skilnad på person.
Icke hafva a. lill personen. Hos Gud är intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
