Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Applikabel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
APP
ARB
språk på sin broder. — Applicerande, n. 4.
o. Applicering, f. 2.
APPLIKABEL, - - åbl, a. 2. Användbar,
tillämplig. [- - cabel.]
APPLIKATION, - - attschön, f. 3. 4)
Handlingen, då inan applicerar. Påläggning,
Anbringande, Tillämpning, m. m. — 2) Naturlig
fallenhet för något. — 3) (i musik) Fingersältning,
fingergrepp. [- - ca -]
APPLIKATUR,––––-ür, f. 3. (i musik) Högt
läge på violinen, sorn icke kan gripas, utan att
flytta handen. [- - ca -]
APPLÅD, -å’d, m. 3. 4) Handklappning till
bifallstecken. — 2) (fig.) Bifallsyttring.
APPLÅDERA, v. a. 1. 4) Klappa händerna
till tecken af bifall. — Syn. Beklappa. — 2) (fig.)
Yttra sitt bifall. [Applaudera.]
APPLÅDISSEMANG, n. 3. Bifallsyttring
genom handklappning. [Applaudissement.]
APPORTERA, v. a. 4. Säges om hundar, då
de, på sin herres tillsägelse, springa bort,
upphämta och bära i munnen till honom något, som han
kastat, eller hvarpå han gifvit anvisning.
APPRETERA, –prätè-, v. a. 4. Genom ett
särskilt förfaringssätt gifva glans, täthet och
styf-ning åt tyger, band, o. s. v. —
Appreleran-de, n. 4.
APPRETERING, f. 2. 4) Handlingen, då man
appreterar. —- 2) Se Avprelur.
APPRETUR, - - ty r f. 3. Den glans, täthet
och styfning, som tyger och band m. m. erhålla
genom appretering.
APPRETÖR, –ö*r, m. 3. Person, hvars
vrke är att appretera tyger o. s. v.
- téur.l
APPROBAUON,–––––tschön, f. 3. [-Godkännande. — Ss. A-sbevis.
APPROBATIONS-MÖNSTRING,— tschöns—,
f. 3. (milit.) Mönstring med soldater eller
rckry-ter, då de antingen godkännas eller kasseras.
APPROBATUR, –åturr, n. S. (latin) Han
godkännes: det andra i ordningen af de fyra
huf-vudbetygen i en examen.
2YPPR0BERA, v. a. 4. Godkänna. —
Ap-proberande, n. 4. o. Approbcring, f. 2.
APPROCHER, aprå’schr, m. 3. pl. (krigsk.) 4)
Åtskilliga bplägringsarbetcn på fria Tältet, i
ändamål att närma sig fästningen, såsom löpgrafvar,
minor, skansgräfning, batterier, gallerier,
skulder-värn, m. m. — 2) (i inskränktare mening)
Löpgrafvar.
APPROCHERA, apråschèra, v. a. 4. 4)
Nalkas en fästning genom approcher. — 2) (i
allmänhet) Nalkas, träda närmare.
APPROCHERING, apråschèring, f. 2. (milit.)
Handlingen, då man approcherar. — Sä.
A-sarbe len, A-s lin i e.
APPROFONDERA, - - fångdèra, v. a. 4.
Grundligt studera, gå till botten med en sak.
APPROXIMATIV, apråcksimativ, a. 2.
Ungefärlig. [–if.]
APPROXIMATIVT, adv. Ungefärligen,
förslagsvis. [–ift.]
APPROXIMATION, apråcksimattschön, f. 3.
Ungefärlig beräkning eller uppskattning.
APPROXIMERA, v. a. 4. Ungefärligen
beräkna eller uppskatta. — Approximering, f. 2.
APRIKOS, –ös, m. 3. Frukten af
Aprikosträdet.
APRIKOSTRÄD, –ös-, n. 3. Ett slags
fruktträd, som växer i de södra länderna.
APRIL, apri’11. m. sing. indef. Fjerde månaden
i året. Narra någon a., spela någon ett puts på
första eller sista dagen i April; (i vidsträckt
mening) narra, spela någon ett puts. — Ss.
A-regn, -snö. [Aprill.j
APRILNARR, m. 2. Person, som blifvit
narrad april.
APRILVÄDER, n. S. Sådant väder, som det
vanligen plägar vara i April; ostadigt, ombytligt
väder.
A PRIORI. (fil.; lat.) Ur förnuflsgrunder, utan
att anlita erfarenheten. Slula, bevisa a. p. —
Motsats: A posteriori.
APRIORISK, a. 2. (fil.) Bevisad ur, stödd på
förnuflsgrunder. En a. sanning. — Motsats:
Aposteriorisk.
APROPOS, apråpå’, adv. 4) I rättan tid, väl
till pass. Han kom just a. — 2) Familiert
talesätt, då man börjar tala om något, som man helt
hastigt påminner sig. Kan återgifvas med
uttrycken: hor på! del är sant, ... t. ex.: A., jag
glömde här om dagen säga er. — 3) A. af,
med anledning af, i anledning af, efter det är tal
om. Brukas, då man i samtal hastigt öfvergår
ifrån ett ämne till ett annat, som med det förra
slår i visst sammanhang. A. af nyheter, har ni
hört händelsen med herr N.?
APSPEL, o. 3. (pop.) Gyckel, upptåg,
skalkstycke.
APTERA, v. a. 4. Anbringa. A. till,
tillpassa. Brukas i vetenskaplig stil.
APTIT, se Appelit.
AQUAMARIN, akvamarin, m. 3. Se under
Beryll.
ÄQUARELL, akvarä’ll, m. 3. (mål.) Målning
på papper med vattenfärger.
AQUATINTA, akvatinnta, n. sing. (mål.) Sätt
att gravera i koppar, som liknar tusch- eller lavis—
maneret.
AQUEDUKT, akvedückt, m. 3. Vattenledning.
ARABESK, - - bä’ssk, m. 3. Ett slags
prydnad, af löf- och blomsterverk, antingen i upphöjdt
arbete eller målning, i arabisk smak, efter
konstnärens godtyckliga fantasi, som dervid icke
be-höfver vara bunden af naturliga förebilder. — Ss.
A-maner, -målning, [–besque.]
ARABISK, a. 2. Som tillhör cller har
afseende på Arabien eller arabiska folket. En a.
växt. A-a språket, litteraturen. A-a siffror,
de vanligen brukade: 4, 2, 3, o. s. v. A-a
byggnadskonsten. — Arabiska, f. 4. sing. 4)
Arabiska språket (genom ellips af det sednare ordet).
Studera a-n. A-n är ett svårt språk. Tala,
läsa, skrifva a. — 2) (fig.) Någonting obegripligt,
hvad som går öfver ens fattning. Del der är a.
för mig. Nu talar du a.
ARÄCK, årack, m. 3. Af ris eller socker
di-stilleradt, ofta med kokossaft uppblandadl brännvin.
ARACKSPUNSCH, m. 3. Punsch, tillagad af
arack.
ARBETA, v. n. 4. 4) Använda kroppens eller
själens krafter, eller begge samfällt, på
åstadkommandet af något för en sjelf eller andra
nödvändigt, nyttigt eller behagligt. A. med kroppen,
med själen, med hufvudcl. A. med nålen, med
pennan. A. lätt, trögt, långsamt. A. efter
modell. A. för dagspenning. A. i guld, koppar.
/L i jorden, i en grufva. A. på en byggnad,
på ell historiskt verk. (Fig.) A. på sin, på
andras lycka. A. på alt befria sig ifrån en
olägenhet. A. för någon, lägga sig ut för någon.
(Ordspråksvis) A. med både händer och [Ölter,
d. v. s. anstränga sig på det högsta, uppbjuda alla
sina krafter. — Aktivt säges: A. sig trött, svett.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
