Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Azimuth-kompass ... - B - B ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
AZ1
BAC
himmclcn kan föreställas dragen genom zenith,
vinkelrätt emot horisonten. Kallas äfv. Vertikal.
AZIMUTH-KOMPASS, åttsimutt-kåmmpåss,
m. 3. (astr.) En noggrant indelad kompass,
försedd med’en aflång mctallmaskin med två
upp-ståndarc eller dioptrar, och begagnad att pejla
någon himmelskropp, för att sedan, medelst
räkning, derigenom finna kompassens missvisning.
AZUR, åsur ell. asür, m. 3. 4) Himmelsblå
färg. — 2) (fig.) Azuren, himlahvalfvet. — Ss.
A-blå, -färg. [Asur.]
B. n. 4. 4) Andra bokstafven i alfabetet. Har
alltid sitt egna ljud. — 2) (i musik) a) Tecken,
som utvisar, att en ton bör sänkas en half ton.
Kallas egentligen b e/uadratum,men
förkortnings-vis endast b. — b) Namnet på tonen h, då den
blifvit sänkt en half ton. — c) Namnet på den
sträng eller tangent, som ger tonen b. — d) b
cancellatum ($) utvisar, att en ton bör höjas en
half ton. — 3) Ljudet, som uppkommer, då
bokstafven b uttalas eller noten b i sång eller musik
återgifves. — Man säger äfven b-lon, b-ljud,
b-sträng, o. s. v.
BAAL. bal, nom. pr. m. sing. Afgud, som
dyrkades af Syricr, Phænicier, m. fl. (Fig.) B-s prest,
en som predikar en falsk och förderflig gudalära.
B-s tjenare, anhängare af en sådan lära. Tjena
B., vara en sådan lära tillgifven.
BABEL, npm. pr. n. sing. 4) Staden Babel, som
omtalas i bibeln. — 2) (fig.) Oreda, förvirring.
BABIAN, –än, m. 3. 4) (nat. hist.) Slägte
af aporna, som utmärker sig genom sina grofva
lemmar och sin fulhet. — 2) (i allm.) Apa af
större slag. — 3) (fig.) Narraklig och
vanskaplig menniska. — 4) (sjöt.)
Söndagseftermiddags-vakt.
BABORD, babord, n. sing. indcf. (sjöt.)
Venst ra sidan af ett fartyg, ifrån aktern. Den högra
kallas Styrbord. — Ss. B-s si da, -svanl,
-sgasl, m. 11. [Bagbord.]
BABORDSHALSAR, m. 2. pl. (sjöt.) Ligga
för b. säges om ett seglande fartyg, då vinden
kommer in om babord.
BABORDSQVARTER, n. 6. (sjöt.) Den del af
manskapet på ett Örlogsfarlyg, som är indelad till
vakt på babordssidan.
BABORDSVAKT, c. 3. (sjöt.) Den del af
manskapet på ett handelsfartyg, som är indelad till
vakt på babordssidan.
BABYLONISK, a. 2. Babylon och dess folk
tillhörig eller angående. (Fig.) B. förbislring,
högsta grad af oreda, villervalla, förvirring.
BACCALAUREAT,–––––––åt, n. 3. o. 5.
Värdighet af:
BACCALAUREUS, üreuss, m. 3. (lat.)
Fordom benämning på den, som hade tagit lägsta
graden vid ett universitet, motsvarande det
nuvarande: Kandidat.
BACCHANAL, backanal, m. 3. Supgille,
dryckeslag af sjelfsvåldigt och osedligt slag. [Back—.]
BACCHANALIER. backanålier, pl. 3. 4) Fest
till Bacchi ära, hos Greker och Romare. — 2) (fig.)
Sc Bacchanal. [Back–.]
BACCHANALISK, back–-, a. 2. Som
tillhör, har afseende pä eller utmärker bacchanalier.
[Back–.]
BACCHANT, backånnt, c. 3. 4) Bacchi prest
cll. prcstlnna. — 2) (fig.) Qvinna, begifven på
dryckenskap.
BACCHANTINNA, f. t. Bacchi prestinna.
BACCHUS,. båckuss, nom. pr. m. sing. 4) (rom.
o. grek, myt.) Vinets gud. EU Bacchi lag,
dryckeslag. Bacchi sa/l, vinet.
BACCHUSFEST, båckussfä’ssl, m. 3. Se
Bacchanalier.
BACCHÜ SBRODER, båckussbrödr, m. 3. pl.
— bröder. (Fig.) Drinkare.
BACK, m. 2. (sjöt.) 4) Den del af
öfverdäc-ket, hvilken är emellan akterkanten af fockröstet
och försläfven. — 2) Ett slags tak öfver denna
del af däcket, på större örlogsfarlyg. — 3) Den
ställning, etl segel har, då del af vinden pressas
aktcrut emot masten. — 4) Träbunke, hvarur
matroser om bord äta.
BACK, adv. (sjöt.) Tillbaka. Brassa b., sc följ.
BACKA, v. a. 4. (sjöt.) Drifva seglen tillbaka
mot masten.
BACKANAL, m. 11., se Bacchanal, m. n.
BACKBÄR, n. 5. Etl slags bär af
smultron-slägtet.
BACKE, m. 2. pl. backar. 4) Mindre,
jord-bctäckt höjd på jordytan. Stenig, kal,
skogbe-växl b. Uppe på b-n ligger der en liten stuga.
— Syn. Se Höjd. — 2) Sjelfva sluttningen af en
sådan höjd. Brant b. Gå, rida, åka uppför,
utför b-n. Midi i b-n. Fara b. upp och b.
ned, färdas på en ganska backig väg. (Fig.) Vara
öfver b-n, hafva öfvervunnit de största
svårigheterna af en sak. — 3) Mark i allmänhet. Gå ut
på b-n. Falla i b-n. Slå en i b-n. Regnet
slod som spön i b-n, det slörlregnade. (Fig.) Slå
på bar b., vara utan uppehälle. Sätta en på
bar b., beröfva någon dess uppehälle.
BACK HARE, m. 2. pl. — harar. Hare af
vanliga slaget. Lcpus timidus. Ordet brukas föga,
utom i ligurlig bemärkelse, då dermed menas: en
rädd stackare. Bädd som en b. Han är en
b. och, springer vid första skott. — Syn. Sc
Poltron.
BACKHUMLA, f. 4. Benämning på växtslägtcl
Röllcka. Achillæa Millcfolium.
BACKIG, a. 2. Full af backar. B. mark,
väg, trakt. B-t land.
BACKIGHET. f. 3. Egenskapen att vara backig.
BACK KNALL, m. 2. Liten, men brant backe.
— Syn. Sc Höjd.
BACKLAG, n. 5. (sjöt.) Benämning på dem
af besättningen, som under resan äta och sofva
tillsammans.. Jfr. Back, m. 4.
BACKLÄNDIG, a. 2. Full af backar. Brukas
endast om mark.
BACKN1NG, f. 2. (sjöt.) Handlingen, då man
backar seglen. Se Backa.
BACKSGAST, m. 2. (sjöt.) Matros, som är
indelad till tjenstgöring på backen.
BACKS1PPA, f. 4. Växt och blomma af
Sipp-slägtet. Ancmone Pulsalilla.
BACKSKAMRAT, m. 3. (sjöt.) Benämning pä dc
matroser, som tillhöra ett och samma Back lag; se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
