Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beräknande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
BEK
BER
värdera. Man b-r vår förlust till 50 man.
Jag b-r min lösegendom till 2000 R:dr. Han
b-r 3000 R:dr i ärlig inkomst. Han har b-l
sig till godo (krediterat sig för) 50 R:dr för
transporten. Förlusten, b-d emot vinsten, är
öfvervägande. — Syn. Kalkulera. Skatta,
Uppskatta, Värdera, Anslå, Räkna. — 3) Antaga
såsom i räkning, i affärsförhållande gällande. Han
får b. sin lön frän 1 Maj. Pensionsbeloppet
är all b. från början af nästa år. — 4) (fig.)
Noga öfvertänka allt hvad, som står i sammanhang
ined något arbete, förelag, o. s. v.
Sammansättningen af denna maskin är väl b-d. Ett väl
b-dt förelag. B. planen för ell fälllåg. B.
följderna af en händelse. — Syn. Kalkulera.
Uttänka, öfvcrUnka. — 5) (fig.) Antaga såsom
troligt, sannolikt. Jag b-de all få arbetet
färdigt till jul, men der i bedrog jag mig.
Fienden b-dc, alt vi skulle passera vadel; men vi
satte oss öfver på färjor. — Syn. Förmoda,
Tro, Taga för gifvet, Vänta (att). — 6) (fig.) Fästa
uppmärksamhet vid, taga i betraktande, betänka.
Fienden anföll oss i öppen front, utan all b.
vära kanoner. Delta hade man icke b-t. —
Syn. Se Besinna.
BERÄKNANDE, n. 4. 1) Handlingen, då man
beräknar. — 2) Se Beräkning, 2.
BERÄKNARE, m. 5. (mindre brukl.) En, som
beräknar (i bem. 1 o. 4).
BERÄKNELIG, a. 2. Som kan beräknas (utom
i bem. 4, 5 o. 6). Brukas helst för öfverräkning af
antal, belopp.
BERÄKNEL1GHET, f. 3. (föga brukl.)
Egenskapen alt vara beräknelig.
BERÄKNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
beräknar. B. af olika mynlsorlers värden i
förhållande Ull hvarandra. Han har gjort
sin b. ganska rikligt. Efter den b-en, skulle
förelaget medföra förlust. Del kommer icke
i b. Gjord, förelagen ulan all b. Ingå t b-en,
lagas med i b., beräknas tillsammans med del
Öfriga. Taga i b., beräkna, taga i öfvervägandc.
Man måste härvid laga allt i b. — Syn.
Kal-kulerande. öfvcrslag, Uppskattning, Värdering. —
2) Resultatet af beräknande (såsom handling):
öfverslag, plan, syfte, afsigt, förmodan, hopp. Din
b. af kostnaderna är icke all rätta sig c fler.
Jag känner ganska väl hans b. härmed, men
jag skall väl vela akla mig. Han måtte visst
tänka pä att bli rik, eftersom han har sä
många b-ar. Delta skedde alldeles emot min b. Det
lyckades ulöfvcr all b. — Ss. B-s gr un d, -ssäll.
BERÄNNA, v. a. 4. (gam.) Se Belägra.
BERÄTTA, v. a. 4. 4) Muntligen eller
skriftligen framställa förloppet af något, som tilldragit
sig. B. en händelse, en historia, en nyhet.
Han b-de för mig om sina äfvenlyr i Spanien.
Æneas b-de sina öden för Dido. Livius b-r
i sin historia om Syracusas belägring. B.
väl, med mycken konst. — Syn. Tälja, Förtälja,
Förmäla, Beskrifva, Skildra. — 2) Omtala, gifva
underrättelse om. Han b-de för mig, att han
nyss fält ärfva en stor egendom. Man b-r,
all ryska kejsarn blifvit död. Man b-r från
Lyon, all en svår eldsvåda hemsökt staden.
Del b-s, jag har hört b-s, jag hörde herr N.
b., all . . . . Efter hvad som b-s, lär han
icke vara väl anskrifven pä hög ort. Del
behöfver jag ej förliga; jag kan ger na b. del
för hela ver Iden. — Syn. Se Omtala.
BERÄTTANDE, n. 4. Handlingen, då man
berättar.
BERÄTTARE, m. 5. -ARINNA, f. 4. En,
sorn berättar.
BERÄTTELSE, f. 3. 1) Handlingen, då nian
berättar. Hennes b. blef ofta afbrulen af
snyfl-ningar. Före, efter, under b-n. — 2) Sjelfva
innehållet af hvad som (muntligt eller skriftligt)
berättas eller blifvit bcrälladl. B-n om en
händelse, en belägring, en batalj. Ulgifva en b.
om sina resor. Eli vittnes b. Han har
afgif-vil en trogen b. om hvad han sett. Historisk b.
Fryxells b-r ur svenska historien. Efter hans
b., förhåller sig saken så. Efter b., efter hvad
man berättar, ryktesvis. — Syn. Beskrifning;
Vittnesbörd, Utsaga. — 3) Skrifven eller tryckt
framställning af diktade händelser, till nöje för läsare.
Heibergs B-r. En b. af Eugène Sue. —
Brukas i samma mening som Novell, men icke gerna
om Romaner. — 4) (adm.) Redogörelse af
offentlig myndighet för verkstäldl uppdrag eller rörande
tillståndet i någon viss gren af förvaltningen.
BERÄTTELSE VIS, adv. Såsom, i form af
berättelse; efter berättelse, ryktesvis.
BERÄTTIGA, v. a. 4. Gifva, medföra
rättighet, gifva \illstånd, lof. En hustru kan ej
af-slula nägol konlrakl, ulan all hennes man b-r
henne dcrlill. Ålder i tjensten b-r Ull
befordran. Delta b-r mig all fråga, hvarföre ....
Lagen b-r mig all göra del. — Syn. Befoga,
Bemyndiga. Autorisera.
BERÄTTIGAD, a. p. 2. Som har rättighet,
tillstånd (till, att). B. alt ärfva, att välja, alt
väljas. Del är jag fullt b. alt tro. Jag är ej
ännu b. Ull pension. Jag anser mig b. all
tala. Han är dertill mera b. än någon
annan. — Syn. Befogad. Bemyndigad, Auloriserad,
(i lagslil) Skicklig. Behörig.
BERÄTTIGANDE, n. 4. 4) Handlingen, då
man berättigar. — 2) Meddelad, erhållen
rättighet. — Syn. Sc R ätlig hel.
BERÖFVA, v. a. 4. 4) Fråntaga en något.
B. någon lifvet, dess egendom, förmågan all
göra ondl. (Fig.) Fruklan b-de henne målet.
Denna händelse har b-l mig nöjet alt få se rr.
— Syn. Fråntaga. Afhända, Afkapa, Afkläda. Blotta
(på), Förlaga. — B. sig, förlora; äfv. förneka
sig, t. ex.: Genom sill slöseri har han b-l sig
största delen af sin förmögenhet. Han b-r sig
alla njutningar, nöjen, förströelser, för alt
kunna bislå andra. — 2) (bibi.) Plundra.
BERÖFVAD, a. p. 2. Som är ulan, i saknad
af. B. allt, ända Ull del nödvändigaste. B.
nöjet all se, höra er. B. sill förstånd,
förståndets bruk. — Syn. Blottad (på), 1 saknad af. Utan.
BERÖFVANDE, n. 4. Handlingen, då nian
bcröfvar.
BERÖKA. v. a. 2. Omgifva med rök
(isynnerhet af rökelse); äfv. göra rökig. — Syn. Se
Röka, v. a. — Berökande, n. 4. o.
Beräkning, f. 2.
BERÖM, n. 3. sing. Tal eller skrift,
hvarigenom man uttrycker sitt bifall i anledning af
cn persons förtjenster, någon dess handling eller
dess uppförande, äfven i anledning af
egenskaperna hos ett djur eller ett liflöst föremål. B. är
del fördelaktiga vittnesbörd, vi gifve
förtjen-sten, dugligheten. Gifva, tilldela någon b.
för nägol. Han har fått myckel b. för sina
skrifter. Del länder honom Ull b., all han
. . .’. Öfver allt b., i högsta måtto berömvärd.
(Ordspr.) Eget b. luktar illa, det är opassande
alt berömma sig sjelf. — Syn. Lof. Pris, Ära,
Hedersbevisning, Loftal, Rosandc. Ros, Bifall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
