Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bestrykande ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BES
BES
456
genom strykning med en magnet gifva någonting af
jern (en nål, en pennknif, o. s. v.) magnetisk kraft.
BESTRYKANDE, n. 4. o. BESTRYKNING,
f. 2. Handlingen, då man best ryker.
BESTRÅLA, v. a. i. 4) Kasta strålar på, med
slrålar öfvergjuta, belysa. Solen b-r hela nejden.
— 2) (fig.) Glädja, göra lycklig. Så länge
konungens nåd b-de honom, var han nöjd.
BESTRÅLANDE, n. 4. Verkningen, då något
bestrålas.
BESTRÖ, v. a. 2. På alla håll strö något på
en yta. Säges blott om torra ämnen. B. golfvct
med sand, vägen med blommor, löf. B. med
peppar, mjöl, socker, sall, o. s. v. — Syn. Strö
på, Öfverströ.
BESTRÖENDE, n. 4. Handlingen, då man
beströr.
BESTYCKA, v. a. 4. Med stycken, kanoner
besätta, förse. B. en fästning, en mur, en skans,
ell fältverk, ell batteri, en fregatt, o. s. v. —
Bestyckande, n. 4.
BESTYCKNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
bestyckar. — 2) Samteliga artilleripjeser, hvarmed
en fästning, en skans, o. s. v. är bestyckad.
BESTYR, n. 6. 4) Uppdrag, befattning af
mer underordnad beskaffenhet. Han har fått b.
all köpa lio hästar för kongliga stallet. Hvem
har nu b-el med tidningens ulgifvande? B.-et
om balen lemna vi ål N. Del är han, som
fåll b. om möblers anskaffande. Ingår i
åtskilliga sammansättningar, såsom: Redaktionsbestyr,
m. fl. — 2) (mindre ofta) Styrelse öfver något,
rättighet att förvalta. — 3) Förrättning (af mindre
vigt). Jag har i dag så många b., all jag ej
hinner med dem alla. Bildar sammansättningen:
Hushållsbestyr, m. fl. — Syn. Se Göromål.
BESTYRA, v. a. o. n. 2. B. ell. (oftare) b.
om, sköta, uträtta, besörja. Hvad har du här
att b.? Jag har ingenting med densaken atl b.
B. om en sak, en affär, en bal, en fest. B.
om anskaffande af pass. Jag skall b. om atl
skaffa hästar. — Syn. Se Anslalla, Uträlta.
BESTYRANDE, n. 4. 4) Handlingen, då man
bestyr. — 2) (föga brukl.) Bestyr (bem. 4).
BEST YRE LSE, f. 3. (nytt ord) Samteliga
personer, som hafva bestyr om tillställningen,
anordningen af något.
BESTYRKA,v. a. 2. 4) Intyga sanningen,
riktigheten af något. Säges i mindre högtidlig
mening än Bekräfta. B. en persons utsago.
Lagligen med cd b. något. Vederbörligen b-kt
utdrag. — Syn. Se Bekräfta, 4. — 2) Försäkra,
att något skall fullgöras, verkställas. B. med sin
underskrift, med namn och sigill. — Syn.
Bekräfta, Försäkra.
BESTYRKANDE, n. 4. Handlingen, då man
bestyrker. — Syn. Se Bekräftande.
BESTÅ, v. a. 2. (böjes som Slå; brukas i
passiv, endast för 3 pers. sing. o. plur.: pres.
Beslås; imperf. Bestods; imperf. konj. Beslodes,
äfv. Be slåddes; perf. Beställs; part. Beslådd.
Nyttjas i passiv form mest impersonelt.) 4)
Utgif-va kostnaden för något, för en persons räkning.
B. någon födan, kläder, fri resa, fri kosl (fritt
vivre). B. kostnaden för någon, för ell. till
något. Han b-r sig sjelf kläder och husrum.
Jag b-r kostnaden för hans skolgång. Hvem
b-r kostnaden Ull de blifvande luslbarheterna?
Förmåner, som b-s en Ijcnsteman. Del b-s oss
icke mera. B-dda medel, anslag. — Syn. Se
Bekosta. — 2) Genomgå (fara, svårighet, pröfning).
Lyckligt b. elt äfvenlyr, en kamp, en strid.
Med heder b. en examen. B. profvet,
godkännas vid pröfning: (fig.) hålla stånd emot angrepp,
befinnas fast, varaktig, orubblig, o. s. v. — Syn.
Genomgå, Undergå. — 3) (bibi, gam.) Erkänna. —
8. n. 4) (om saker, både materiella och
immateriella) Fortvara i väsendtligen samma skick. Ännu
b-r delta hus. B. mot regn, blåst, luftens
åverkan. Denna lag kan icke länge b. Få se,
huru länge franska republiken kan b. — Syn.
Äga bestånd, Fortvara, Bibehålla sig, Upprätthålla
sig, Hålla sig uppe, Vara. — 2) (om personer)
a) Försvara sig. B. emot sin fiende. — b)
Lyckligen genomgå elt prof. B. i en examen, i
frestelsen. (Bibi.) Ho kan för dig b.? B. med
skam, illa genomgå ett prof. — c) B. vid,
fortfara uti, vidblifva. B. vid cn mening, en
föresats, en utsago, ell yttrande, etl beslut, en sals,
o. s. v. — 3) B. med, öfverensslämma, vara
förenlig med. Denna sats b-r icke med andan af
kristendomens läror. — 4) B. af, utgöras af elt
visst slags ämne; vara sammansatt af vissa delar,
som tillsammans utgöra det hela. Jordmånen
b-r af lera. Skeppslasten b-r af hafra.
Sällskapet bestod af både karlar och fruntimmer.
Mcnniskan b-r af kropp och själ. — S) B. uti,
hafva sina väscndtliga egenskaper, silt väsende uti.
Menniskans fullkomlighet b-r uti ett rätt bruk
af sill förnuft. Skilnaden b-r dcruli atl ... .
Föräldrars pligler b. uti atl väl uppfostra
sina barn. Deri b-r saken. — 6) Anstå (bem. 3).
Låta b. med något. Del får b. dermed så länge.
BESTÅENDE, a. p. 4. 4) (om sak) Som för
närvarande äger bestånd, rättsgiltigbet, tillvaro.
Eflerlefva b. lag. Den b. ordningens vänner.
— 2) Se Bcslåndande, 2. — S. n. 4)
Handlingen, då man utgifver kostnaden för något. Alla
kostnader, hvilkas b. honom åligger. — 2)
Genomgående (om strid, pröfning, o. s. v.).
Äfven-tyrels, stridens, kampens lyckliga b. skall göra
honom Ull den mest fräjdadc hjelle. — 3)
Bestånd (bem. 4). — 4) (pol.) Del b., den
närvarande samhällsordningen. Försvara det b. Det
b. kan icke alltid förblifva b. Del b-s vänner.
BESTÅND, n. S. 4) (om sak) Fortfarande i
samma väsendtliga skick. Denna byggnad skall
länge äga b. Samhällets b. år holadl. Deras
vänskap hade ej länge b. — Syn. Varaktighet,
Uthållighet, Styrka, Fasthet. — 2) (om person,
mindre brukl.) Oberoende ställning i samhället.
Denna olycka hotar hans b. — Syn.
Oberoende, Sjelfständighet. Bergning, Sjelfbestånd.
BESTÅNDANDE, a. 4. 4) Se Beslående, a.
p. 4. — 2) Ståndaktig. Förblifva b. i en
mening, föresats, i ell beslut, vid en utsago, o.
s. v. Blifva b. i tron intill ändan. — Syn. Se
Ståndaktig.
BESTÅNDSDEL, m. 2. En af de delar,
hvilka hvar för sig äro af annan beskaffenhet än den
kropp, som genom deras förening uppkommit.
BESTÅNDSTID, m. 3. (föga brukl.) Den tid,
hvarundcr* något äger bestånd.
BESTÅNDSÄMNE, n. 4. Ämne, hvaraf en
kropp eller ett ting väsendtligen beslår.
BESTÄLLA, v. a. 2. 1) Uträtta, bestyra.
Hafva mycket all b. Hvad har du här all b.?
Gifva någon myckel all b. Allt hafver han väl
b-lll. Han har med mig ingenting ätt b., vi
stå icke i något slags beröring med hvarandra.
Hvad har ni med del all b.? hvad angår det
er? Dermed har jag ingenting all b., det rör
mig icke. Brukas neutralt i uttrycket B. om,
besörja om, t. ex.: B. om sakers af sändande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
