Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Biktformulär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 BIK
BIKTFORMULÄR, bi’cktfårrmulä’r, n. 5. o. 5.
Särskilt formulär, som vid biklning begagnas.
B1KTNING. f. 2. So Riktande.
BIKTPENNINGAR, m. 2. pl. Afgift, som vid
biktning erlägges.
BIKTSTOL, m. 2. (i katolska kyrkan) Enkom
för biktnmg inrättad, vanligtvis framtill hälft
tillsluten, på begge sidor med galler försedd stol,
hvaruti en prest sitter, då han emoliager bikten
af någon framför stående person.
BIKUBB, m. 2. Se Riklase.
BIKUNG, m. 2. 1) Person, som är väl
bevandrad i konsten att sköta bin och äger en stor
mängd bikupor. — 2) Se Bivaktare.
BIKUPA, f. 4. 4) Konstgjord boning for bin,
i form af cn kupa, af hopvirad halm, fiätadt vide,
o. s. v. Låla göra en b. — 2) Sådan kupa, med
innevarande bin. En b., som har myckel honung.
Skatta b-por.
BILA, f. 2. 1) Yxa med bred, rundad egg och
kort skaft. Timmermansyxa. Häraf härleder sig
uttrycket: Bil- och bord färdig; se detta. — 2)
Större sådan yxa, som begagnas af skarprättarc
vid afrättningar. Skarprätlaryxa.
BILA AF, se Afbila.
BILAGA, f. 4. Hvad som bilägges (till inlaga,
rättegångsskrift, ansökan, eller litterär afhandling,
bok, skrift), för att tjena till bekräftelse, bevis,
slöd, upplysning, exempel. Fyra b-gor åtfölja
rättegångshandlingarna. Eli historiskt verk
med flera b-gor. B-n lillera D, den fjcrde i
ordningen.
BILBOKÉ, billbåkc, m. 3. (fr. Bilboquel)
Leksak, bestående af en kula, fästad vid ett snörc,
som uppkastas i luften, då konsten är att
uppfånga den i cn liten skål eller på cn spets.
BILBREF, n. 5. (sjöf.) (det tyska Bcilbrief)
4) Af vederbörande myndighet utfärdadl bevis,
rörande stället, der ett fartyg är bygdt, dess
byggnadssätt, hufvuddimcnsioner och drägtighct, samt
huruvida del häftar för någon skuld. — 2)
In-tcckningsbcvis för skulder, som blifvit gjorda i
och för en skeppsbyggnad.
BILD, m. 3. 1) (i allmänhet) Liknande
framställning af menniska, djur eller annat föremål,
genom bildhuggeri, teckning, ritning, målning,
gravering, o. s. v. Denna staty är b-en af en
stor man. Se der, på denna tafla, Napoleon s b.
B-cr utskurna i Irä. Stå som cn b., orörlig
och liksom känslolös. (Fig.) Hon är icke annat
än cn vacker b., skön, men utan själ och känsla.
— Syn. Afbildning, Afbild, Figur, Beläle,
Bildstod, Porträtt. — 2) (särskilt) Afbildning genom
bildhuggeri, i sten, trä, o. s. v., som är föremål
för religiös dyrkan. Baals b-er. En b. af J.
Maria. Helgonens b-er. Om afgudars bilder
brukas hellre Belätc. — 3) Liknande
framställning af ett föremål, frambragt genom solstrålarnes
brytning eller åtcrstudsning. Skåda sin b. i
spegeln, i vattnet. — 4) (fig.) a) Säges om allt hvad
som, jemfördt med ett annat föremål, i formel
hänsigt mer eller mindre liknar detsamma, vare
sig i fysiskt eller intellektuell afseende. Jaglen
är en b. af kriget. Ordet är cn b. af tanken,
skriften cn b. af ordet. — b) Framställningen af
yttre föremål eller abstrakta ting för menniskans
inre sinne. B-cn af hvad vi sett qvarslannar
i själen. Han kan icke ur sitt hjerta utplåna
b-en af den älskade. Hennes b. följer mig
öf-veralll. Sorgliga b-cr af framtiden. — c) (rot.)
Beskrifning af cn sak genom cn annan liknande,
eller genom några dess egenskaper, för att göra
BIL
föreställningen af den förra mera lefvande och
åskådlig. Han talar alltid genom b-er. En
ädel, hög, djerf, skön, leende b. En dunkel,
oklar, oegentlig b. — Syn. Figur, Metafor,
Symbol.
BILDA, v. a. 4. 4) Gifva ordentlig form åt
en oformlig massa. B. en figur af va.r. Brukas i
denna bem. mindre ofta. — Syn. Forma,
Tillskapa. — 2) Frambringa, åstadkomma, verka,
utgöra. Regnvattnet hade der b-t en djup grop.
Det är dunster ifrån jorden, som b. molnen.
Flera harmonierande ljud b. ett ackord. —
3) (gram.) Säges om sättet att tillskapa,
sammansätta nya ord, eller på något sätt förändra förpt
befintliga. Nya ord b-s dels genom ulledning
ifrån eller sammansättning af andra, dels
genom förvrängning af de ursprungliga, dels
genom omedelbar uppfinning. B. tempora af
elt verb. Af infinitiven bildas particip i aktiv
genom Utläggning i slutet af nde eller ende. —
4) (fig.) Genom undervisning, lärdomar, exempel
bibringa kunskaper, färdigheter, goda vanor,
Öf-ning. B. cn yngling. B. hans förstånd,
ka-rakler, omdöme, smak. B. sill hjerta. B.
någon till dygd och goda seder. B. en lärjunge.
B. soldater, sjömän. B. sin konslsmak genom
sludium af goda modeller. B. sin stil efter en
författares. — Syn. Dana, Tilldana, Uppfostra,
Uppöfva, Inöfva, Inlära. — B. sig, v. r. 4)
(om sak) Uppkomma, uppstå, formera sig, blifva.
Framför strömmens utlopp har småningom b-t
sig en holme. Molnen b. sig af dunster i
luften. Denna lösa tanke b-de sig slutligen
Ull ell fast beslut. En liga b-de sig emot
honom. — 2) (om person) Uppöfva sitt förstånd, sin
smak, sitt omdöme. B. sig genom läsning af
goda författare, genom umgänge med visa.
B. sig till, inöfva, inlära sig till, t. ex.: R. sig
Ull cn skicklig fältherre, en god klaverspclare,
o. s. v. B. sig efter, i uppförande eller
utöfnin-gcn af en konst rätta sig efter någon viss persons
föredöme, exempel, läror, o. s. v., göra hans
åsig-tcr, vanor, konstreglor till sina egna. B. sig efter
stora verlden. B. sig efter goda mästare.
Denne bildhuggare har b-t sig efter
Thorwald-sen. — Syn. Dana sig.
BILDAD, a. p. 2. 4) (i kroppsligt afseende)
Af naturen formad, skapad. Brukas i denna bem.
alltid i förening med något adverb, företrädesvis
väl pch illa. En väl, illa b. kropp. Väl b-e
kroppsformer. En väl b. menniska, som har
en skön kropp. Jfr. Välbildad. — Syn. Formad,
Danad, Skapad. — 2) (i andligt afseende) Väl
uppfostrad och undervist i hvad som bidrager att
odla förståndet och förädla hjertat. Brukas i
denna mening både ensamt och i förenmg med vissa
adverber, dock icke väl eller illa. En b.
menniska, man, qvinna, person. Myckel, ganska,
lemmeligen, någorlunda b. — Brukas äfv. någon
gång substantivt, i plural, t. ex.: Alla b-e inse
ganska väl, all ... .
BILDANDE, n. 4. Handlingen, då man bildar.
BILDANDE, a. p. 4. Som bildar (bcm. 4,
men isynnerhet bcm. 4). B. kraft, förmåga,
d. v. s. Bildningskraft, Bildningsförmåga. En b.
läsning, konversation. Ell b. umgänge. B.
studier. B. konst, hvarje skön konst, som framställer
något i bild, således Måleri, Bildhuggeri och
Byggnadskonst med alla deras särskilta utgrcningar,
sÄ-som kopparsticken’, bildgjuteri, stensnlderi, m. fT.
BILDBAR, a. 2. (nytt ord, lånadt ifrån tyskan)
4) Som kan bildas, formas, danas (i materiell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
