Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bilddyrkan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIL BIL 473
hänseende). — 2) Emoltaglig af bildning (i andligi
hänseende).
BILDDYRKAN, f. sing. indef. Afgudabilders
dyrkande.
BILDDYRKARE, m. S. 1) En, som dyrkar
afgudabilder. — 2) Kristen, som tillbeder bilder
af Frälsaren, J. Maria och helgonen.
BILDERBIBEL, m. 2. pl. — biblar.
Bibelupplaga, prydd med koppar- eller stålstick, som
framställa vissa ämnen i Skriften.
BILDERBOK, f. 3. pl. — böcker, (mindre
brukl.) Bok, prydd med bilder, taflor i
koppar-eller stålstick, litografi, träsnitt, o. s. v.
BILDERGALLERI,––––––ri’, n. 3. Galleri,
der en samling af skulpturarbeten och taflor,
isynnerhet målningar förvaras. — Syn. Museum.
BILDERKABINETT, ––natt, n. 3. o. 5.
Mindre rum, innehållande åtskilliga slags bilder
af obetydligare värde, såsom vaxbilder, dockor o.
m. d.
BILDERSAL, m. 2. Stort rum, der en
samling af skulpturarbeten och taflor, isynnerhet
målningar förvaras. — Syn. Museum.
BILDFORMNINGSKONST, f. 3. Se Plastik.
BILDFOT, m. 3. pl. — fötler. Ställning,
hvarpå en bild (isynnerhet bröstbild, men äfven hel
figur) slår. — Syn. Piedestal.
BILDGJUTARE, m. 5. 4) Person, som
utöf-var bildgjuterikonstcn. — 2) Handtlangare, som
biträder honom alt förrätta den egentliga
gjulnin-gen i formarna.
BILDGJUTERI, n. 3. 4) Konsti att af
mjuka eller smälla ämnen, hvilka sedan hårdna,
såsom vax, gips, metaller, m. fl., i särskilt dertill
gjorda formar gjuta hvarjehanda slags bilder
(bildstoder, figurer, sirater, vaser, o. d.). — 2)
Inrättning. verk med verktyg och redskap, som dertill
behöfvas. — 3) Ställe, der bilder sålunda gjutas.
— 4) Sjelfva arbetet, förrättningen dervid. — 3)
Bildgjutarcns yrke. — 6) Samteliga personer, som
utöfva del, antingen i allmänhet, i ett land eller
i cn stad.
BILDGJUTERIKONST, f. 3. Sc
Bildgju-teri, 4.
BILDHANDLARE, m. 3. En, som drifver
handel med bilder (bem. 2).
BILDHUGGARAKADEMI,––––––––mi’, f. 3.
Akademi, stiftad för bildhuggarkonstens utveckling
och forkofran. [Bildt––––––.]
BILDHUGGARARBETE, n. 4. 4) Se
Bild-huggeriarbele. — 2) (föga brukl.) Sjelfva arbetet,
sysselsättningen vid bildhuggarkonstens utöfning.
[Bildt––-.]
BILDHUGGARE, m. 3. 4) Konstnär, som
ut-öfvar bildhuggarkonslcn. — Syn. Skulptör. — 2)
Handtverkare, som af trä och stundom af andra
mjukare ämnen (lera, gips, m. m.) förfärdigar
hvarjehanda möbel- och bvggnadssirater. [Bildt-.]
B1LDHUGGARJERN, n. 3. Se Mejsel.
[Bildt–––––––––––––––––.]
BILDHUGGARKITT, n. 3. Kitt af gips,
slen-pulver och lim, som i fria luften snart blir
stenhårde och af bildhuggare begagnas att fylla
uppkomna springor. [Bildt–.]
BILDHUGGARKONST, f. 3. Se
Bildhugge-ri, 4. [Bildt–.]
BILDHUGGERI, n. 3. 4) a) Konsten att af
någon stenart, vanligen marmor, medelst mejsel
förfärdiga (hugga) allehanda slags bilder,
bildstoder, figurer, o. s. v. Ulöfvaren häraf är konstnär.
— Syn. Skulptur. — b) Konsten att af trä,
stundom äfven af andra mjukare ämnen (lera, gips,
m. m.) förfärdiga hvarjehanda möbeU och
bygg-nadsslrater. Utöfvaren häraf är blott handtverkare.
— Syn. Skulptur. — 2) En bildhuggares
(konstnärs eller handtverkares) yrke eller skrå. — 3)
Dess atclier eller verkstad. — 4) Stället, der
ate-liern eller verkstaden befinnes. — 3) Sjelfva
arbetet, sysselsättningen, vid bildhuggerikonstens
utöfning. — 6) Konstverk, arbete, pjes, utförd af en
bildhuggare (konstnär eller handtverkare). Jfr.
följ. ord. [Bildt-.]
BILDHUGGERIARBETE, n. 4. Elt af
bildhuggare utfördt arbete, större eller mindre.
Brukas mest om arbeten af handtverkare, som utöfva
bildhuggcriet (se Bildhuggare, 2). Heter bättre
Skulpturarbete, om bildhuggaren är konstnär. —
Syn. Bildhuggararbete. [Bildt––.]
BILDLIG, a. 2. Se Figurlig.
BILDLIGT, adv. Se Figurligt.
BILDNING, f. 2. 4) aj Handlingen, då man
bildar. — Syn. Bildande. — b) (föga brukl.) Hvad
genom denna handling uppkommit. — c) (vetensk.)
Något som bildat sig, vanligtvis på ett ifrån allmänna
förhållanden afvikande sätt. Förekommer i denna
bem. mest i sammansättningar, t. cx. Varbildning.
— 2) (fig.) a) Naturcnligt utvecklande och
fullkomnande af samteliga menniskans anlag och
förmögenheter. I vanlig, inskränktare mening
brukas det endast om själens förmögenheler.
Ungdomens, hjertats, förståndets b. — Syn.
Uppfostran, Edukation. — b) Den odling, förädling
och skicklighet, som sålunda blifvit en menniska
bibringad: det ädla, goda, sanna jcmte de
färdigheter, som i följd af uppfostran eller sjelfstudier
finnas hos en person. Bemärkelsen inskränkes
äfven här vanligtvis till själens förmögenheter,
framför allt förståndet och smaken. Han har
mycken b. Man talar myckel om b., men menar
dermed ofta icke annat än den lomma
fernissan af ylliga insigler och talanger.
BILDNINGSANSTALT, m. 3. Inrättning för
bibringande af bildning, i ordets mest omfattande
bemärkelse, d. v. s. kunskaper, konstfärdighet och
sedlig förädling. Har vidsträcktare betydelse än
Undervisningsanstalt, som inskränker sig till
kunskaper och konstfärdighet, utan atl innefatta
hjertats odling.
BILDNINGSDR1FT, c. 3. (fysiol.) Den kraft,
hvarigenom clt organiskt väsende växer och ånyo
frambringar skadade delar.
BILDNINGSGRAD, m. 3. Den grad af
bildning (bem. 2, b), en person innehar.
BILDNINGSGÄFVA. f. 4. eller
BILDNINGSKRAFT, f. 3. Se
Inbillnings-krafl.
BILDNINGSLAG, m. 2. (fysiol.) Den i
naturen stadgade lagen för clt organiskt väsendes
bildning och utveckling.
BILDNINGSPERIOD,–––––-6d, m. 3. Viss
tidrymd af menniskoslägtets eller en nations
andeliga utveckling.
BILDNINGSPROCESS, - - prosä ss, m. 3.
(fysiol.) Fortgången af organiska delars bildning.
BILDPAPP, n. 3. En massa af i vatten
upplöst och sönderrördt papper, försatt med
växl-eller djurlim, och som tryckcs i formar, till
bilder, dosor, lådor, modeller, m. m. Kallas äfv.
Papier maché.
BILDPUNKT, m. 3. (opt.) Stället, der
Ijus-strålarne från ett föremål, återkastade från en
bugtig spegelyta, samlas till en afbild af delta
föremål, antingen framom spegeln, om den är
konkav, eller bakom, då den är konvex. Focus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
