Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Billiga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIL
afseende, de förtjena. En b. bedömare. Om du
vill vara b., så måste du medgifva, att ... .
— Syn. Opartisk, Rättvis, Resonabel. — b)
Måttlig i sina fordringar, medgörlig, som låter pruta
med sig, säljer till godt pris. B. emot alla. B.
att handla med. — Syn. Resonabel, Medgörlig,
Facil. — 2) (om sak) a) Ej för högt tilltagen.
Brukas i denna mening endast om pris och
värden. B-l pris, köp. Jag bor för b. hyra. Få
b-a vilkor för ell arrende. B-t arrende. —
Syn. Skälig, Måttlig, Lindrig, God. — b)
öfver-ensstämmande med rättvisans fordringar; svarande
mot förtjenst. Min begäran är b. Han har
för sin uppfinning erhållit b-a loford. — Syn.
Rättvis, Skälig, Förtjent.
BILLIGA, v. a. 1. Finna billig, skälig, gilla.
B. någons önskningar, skäl, omdöme, mening,
åsigter. Ordet brukas endast, då det kan
ut-vexlas med: finna billig (i bem. 2, b). — Syn.
Se Gilla.
BILLIG ANDE, n.4. Handlingen, då man billigar.
BILLIGHET, f. 3. Egenskapen att vara billig.
4) a) Opartiskt bedömande. Visa b. emot olika
länkande. — Syn. Opartiskhet, Oväld, Rättvisa.
— b) Måttlighet i fordringar. Jag kan ej annat
än berömma denne köpman för hans b. —
Syn. Medgörlighct. — 2) a) Måttlighet i pris.
Varans, hyrans, arrendets b. Prisets b. —
Syn. Lindrighet. — b) Öfverensstämmelse med
rättvisans fordringar; motsvarighet emot förtjenst.
B-cn af dessa fordringar måste erkännas.
Handla efter rätt och b. B-en af del beröm,
han erhållit, är obestridlig. — Syn. Rättvisa,
Rättmätighet.
BILLIGHETSKÄNSLA, f. 1. sing. Inre känsla,
hos en menniska, af rätt och billighet.
BILLIGT, BILLIGTVIS, adv. På ett billigt
sätt, med billighet.
BILLION, –ön, m. Tusen gånger tusen
millioner.
BIL- OCH BORDFÄRDIG, a. 2. (sjöt.) Säges
om ett fartyg, då det är färdigbvgdt och mastadt,
färdigt att löpa af stapeln.
BILTOG, a. 2. Förklarad i akt, fridlös.
Ordet förekommer mest i nordens äldre historia samt
i lagspråket, stundom äfven i högtidligare och
poetisk stil.
BILTOGHET, f. 3. Omständigheten att vara
biltog.
BILUS, f. 2. pl. — löss. Ett slags insekt,
som är mycket skadlig för bin. Acarus
Gymno-pterorum.
BILÄGER, n. 3. (det tyska Beilager) Bröllop.
Brukas blott i fråga om furstliga personer. Fira
sill b.
BILÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga) i)
Till något hufvudsakligt bifoga något annat såsom
bihang, för atl tjena till bekräftelse, bevis, stöd,
upplysning, exempel. Brukas i fråga om
hvarje-handa skrifter, sasom inlagor, ansökningar,
rättegångshandlingar. litterära afhandlingar, böcker,
skrifter. Jfr. Bilaga. Han har vid sin inlaga
bilagt tvenne attester. — Syn.^ Bifoga, Låta
at-följa. — 2) (fig.; egentl.: lägga åsido) Genom
be-medling verka derhän, att tvist, strid o. s. v.
emellan personer upphöra. B. en tvist, en träta,
en strid, en rätte gångs sak, o. s. v. Han bilade
deras trist, tvisten emellan dem.
BILÄGGANDE, n. 4. Handlingen, då man
bilägger. 1) B. af bevis, af upplysande
dokumenter, o. s. v. — b) B. af en tvist.
Processens b. mellan N. och Z.
BIN 175
BILÄGGARE, m. 3. (föga brukl.) En, som
bilägger tvist, strid, o. s. V.
BI LÄGGNING, f. 2. Sc Biläggande.
BILÄGGNTNGSKARTA, f. 4. Charta sigillala
eller stämpladt papper i litet format, som
biläg-gcs en handling. Kallas så till skilnad ifrån det
stämplade papper i helt ark, hvarpå sjelfva
handlingen skrifves.
BILÄNDER, n. 3. pl. Landskaper eller stater,
som äro förenade med ett rike eller en stat,
under en och samma regering, men hafva annan
författning än hufvudlandet. Österrikiska
monarkiens b. Någon gång finner man äfven i sing.
Biland. Jfr. Lydländer.
BILÖPARE, m. 3. En, som löper med
hemliga uppgifter, personer emellan, utan att desse
veta af hvarandra.
BIMASK, m. 2. 4) Larven till ett bi. — 2)
(kollektivt) Saniteliga bilarverna i cn kupa.
BIMODER, f. 2. pl. — mödrar. Vise i en
bikupa, eller det bi, som ensamt är hona och
lägger alla äggen i kupan.
BIMÅNE, m. 2. pl. — månar. Sc Vädermåne.
BINAMN, n. 3. Särskilt namn på person eller
benämning på en sak, som tilläggcs det egentliga
och rätta, härntadt af någon dess utmärkande
egenskap eller någon inärklig händelse, och begagnadt
dels för bätlrc särskiljande, dels för att hedra,
dels äfven på spe. — Syn. Epithct, Hedersnamn,
Öknamn; (i gamla tider)^Skiljenamn, Kännenamn,
Vedernamn.
BIND, n. 3. (bokb.) 4) På ryggen af en bok
befintlig snodd, som fasthållcr arken vid hvarandra.
— 2) (kollektivt) Samteliga dessa snoddar på en bok.
BINDA, f. 4. (bot.) 4) En årlig växt, hvilken
förekommer allmänt på åkrar och andra odlade
ställen. Polygonum Convolvulus. — 2) En art af
växtslägtet Convolvulus. Kallas äfv. Vinda.
BINDA, f. 4. (kir.) Smal halsduk, till
om-knytning öfver sår.
BINDA, f. 4. sing. (mineral.) En af
hornblcn-de och granit i fullkomligaste blandning bestående
stenart. Olika arter deraf äro: Grönsten,
Jern-binda, Grönbinda och Svarlbinda.
BINDA, v. a. 3. Ind. pres. sing. Binder;
pl. Binda. Impcrf. sing. Band (mindre riktigt
Bandi); pl. Bundo. Imper. sing. Bind;
p\.Bin-dcn. Sup. Bundit. Part. akt. Bindande; part,
pass. Bunden. 4) a) Medelst band, rep. tåg, rem,
kedja o. s. v. fästa vid ett ställe. B. en oxe vid en
gärdesgård. B. hästen med grimskaftel vid
grinden. Röfrarne bundo honom vid ell träd. B. cn
hund vid kojan. B. (fästa) cn bål vid bryggan, vid
ell träd. B. någon på en häst, under en bjelkc.
B. ens händer bakpå ryggen. B. fast, upp, vi d,
se Fastbinda, Jcc.* — Syn. Fastbinda. — b) Med
rep, tåg o. s. v. så hårdt omknyta någons lemmar,
att han ej kan göra bruk af dem. B. någon
med rep. B. någon Ull händer och fotter. B.
en vansinnig. Basla och b., sc Basla. — c)
Med band, rep, tåg o. d. hopfästa, hopsjjtta,
hopfoga. B. händer och fotter på cn fånge. B.
hår Ull en peruk. B. borst Ull borstar. B.
en bok, sammanhäfta de till ett tryckt eller
skrif-vet verk hörande ark, så att deraf blifver en bok.
(Fig.) B. händerna på någon, nödga till
overksamhet i någon viss sak. Hafva händerna
bundna, vara hindrad att handla, verka fritt i en sak.
Fruktan band min lunga, jag tordes ej tala af
fruktan. Denna syssla binder för mycket,
lem-nar alltför liten ledighet. — d) Sins emellan
hopfästa, hopsätta, hopfoga särskilta, likartade föremål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
