Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Blomfat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLO
BLOMFAT, n. 6. (bot.) Brämet på cn
blomkrona. då hon är mycket utvidgad.
BLOMFJÄLL, n. 3. (bot.) Elt slags litet,
fjällformigl blomfoder på vissa växter, t. ex. gräsen.
BLOMFLOCK, m. 2. (bot.) Säges, när
blommorna på en växt sitta gruppvis, på det sätt, att
deras skaft strålvis utgå från elt gemensamt fäste,
liksom ur en medelpunkt, och bilda en figur,
liknande en parasollställning. Kallas dcrfore äfven
Parasollblomning. Enkel b., då blomskaften ej
grena sig. Sammansatt b., då hvarje blomskaft
åter ifrån spetsen grenar sig till en mindre blomflock.
BLOMFLY, n. 4. (nat. hist.) Insekt af slägtet
Kermes.
BLOMFODER, n. 5. (bot.) Blommans yttre
omklädnad nedtill, bestående af örtartade,
merendels gröna blad.
BLOMFODERBLAD, n. 5. (bot.) Särskilt blad
af ett blomfoder.
BLOMFODERFJÄLL, n. 5. (bot.) Litet
fjäll-formigl bihang nedtill vid blomfodret.
BLOMFORM, m. 2. Formen, figuren af cn
blomma.
BLOMFORMATION, blömmfårrmattschön, f. 3.
Sc Blombildning.
BLOMFORMIG, a. 2. Som har formen af en
blomma.
BLOMFRÖ, n. 4. Sc Blomslerfrö.
BLOMFÄSTE, n. 4. (bot.) Blomstjelk, som är
förgrenad i flera bioinbärande skaft.
BLOMFÄSTNING, f. 2. (bot.) Det sätt,
hvarpå blomman är fästad vid det öfriga af växten.
BLOMGLANDEL, blömmglånndl, m. 3. pl.
— glandlcr. (bot.) Ett slags liten växtkörtcl i
vissa blommor.
BLOMGLAS, n. S. Glas med särskilt form
för blommor, som man vill hafva stående i vatten.
BLOMGYTTRING, f. 2. (bot.) Många pä ett
ställe ulan viss ordning samsittande, liksom
hopgyttrade blommor.
BLOM H ANDEL, m. 2. sing. (föga brukl.) Sc
Blomsterhandel.
BLOMHOLK, se Blomhålk.
BLOMHUFVUD, n. 6. (bot.) En samling af
tält sittande, klotforniigt hopgyttrade blommor,
utan eller med ganska korta skaft och på etl föga
uldragct blomfäste.
BLOMHYLLE, n. 4. (bot.) Bladarladc delar,
hvilka Ijena till befruktningsdelarnes skydd, och
utgöras vanligtvis af Blomfodret och Blomkronan.
BLOMHÅLK, m. 2. (bot.) En större samling
af i krans ställda skärmblad, som omsluta en
sammansatt blomma. Kallas äfv. Svepefodcr.
BLOMHÄNGE, n. 4. (bot.) Axformigt
blomfäste. tält besatt med små fjäll, hvarunder
blommorna och fröredningen hafva sitt säte.
Förekommer isynnerhet på träd. Hos barrträd är
Kotten ett sådant hänge.
BLOMHÖLSTER, n. 3. (bot.) Den hinnaktiga
eller bladartade bladskärmslida, som hos vissa
växter före blomningen innesluter blomman, och
vid blommans framträdande öppnar sig längs efter
ena sidan.
BLOMHÖLSTERFÄSTE, n. 4. (bot.) Växtdel,
h var medelst ett blomhölster är Tästadt vid det
öfriga af växten.
BLOMKALK, m. 2. 1) (bot.) Kronbladslikt
biomhylle, vare sig enkelt eller dubbelt. — 27
enligt allmänna språkbruket) Utslagen blomma i
form af en bägare eller kalk.
BLOMKLASE, m. 2. pl. — klasar.
Blom-ningssatt, da blommorna sitta på ett förlängdt
BLO 195
blomfäste, försedda med egna, ungefär lika länga
skaft.
BLOMKNIPPE, n. 4. (bot.) Blomningssätt, när
ifrån cn punkt utspringa två eller flera
blomgrenar, hvilka sedan oregelbundcl förgrena sig och
nå samma höjd.
BLOMKNOPP, m. 2. (bot.) Knopp, som
innehåller blomdelar.
BLOMKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. (bot.)
Blomningssätt, då blomfästet är utsväldt, köttigt,
och blommorna sitta liksom intryckta uti
detsamma.
BLOMKORALL, m. 3. Se Sljernkorall.
BLOMKORG, m. 2. (bot.) Blomningssätt, då
flera små blommor sitta på ett gemensamt utbredl
fäste, omgifna af elt gemensamt svepcfoder.
Benämningen B. sammanfattar Linnés Sammansatta
och Gyttrade blommor.
BLOMKRANS, m. 2. 1) (bol.) Blomningssätt,
när blommorna sitta i krans kring stjelken. — 2)
Se Blomsterkrans.
BLOMKRONA, f. 1. (bot.) Det inre, spädare
och vanligtvis färgade (d. v. s. icke gröna)
blom-skyddet. Rlomkronan är antingen Sambladig, som
utgöres af sammanväxta kronblad, eller Fribladig,
när kronbladen äro sins emellan fria, eller Till en
del fribladig. Ull en del sambladig. Har för
Öfrigt flera benämningar, såsom: Enbladig,
Fler-bladig, Likformig, Olikformig, Regelbunden,
Oregelbunden, m. fl.
BLOMKRUKA, f. 4. 4) Kärl af porslin, slen
eller ler, som begagnas att deruli uppdraga
blom-slcrväxler. En tom b. — 2) Sådant kärl med sill
innehåll af jord och den deruti satta växten. 1
hans växthus finnas 800 b-kor. — Syn.
Blompotta, Blomstervas, Blomsterurna.
BLOMKÅL, m. 2. sing. 4) En afart af vanlig
Kål, utmärkt derigenom, att blomslängeln före
sin utveckling utbreder sig ål sidan och bildar
en hvit massa af i täta knippen sammanträngda
blomknoppar, hvilka användas till mat och äro
mycket välsmakliga. Härstammar ifrån Egypten
och är först sedan slutet af 46:de århundradet
bekant i Europa. — 2) Maträtt af denna växt,
vanligen anrättad med mjölk.
BLOMLIK, a. 2. Som till det yttre liknar en
blomma. — Syn. Blomformig.
BLOMLÄPP, m. 2. Sc Blombräm.
BLOMMA, f. 4. 4) (bol.) Den växtdel, som
utgöres af de för växtens befruktning nödvändiga
organer, jemle de delar, som före blomsprick
ningen omsluta dessa organer. Linné kallar b-n:
växtens blottade kärlek. B-ns delar äro:
Blom-hyllet och Befruktningsdelarne. B-orna slå ut,
spricka ut, ulspricka, vissna, (alla af, affalla.
(Fig.) Strö b-or på någons graf, prisa dess
minne. — Syn. Blomster, Ros. — 2) (ocgentl.)
Blommande växt. Brukas ej om träd, gräsarter och
kryptogamer, utan blott om sådana slags mindre
växter, hvilkas blommor utmärka sig för sin fägring.
— Syn. Blomster, Blomväxt, Blomsterväxt. — 3)
Blomning. Endast i uttrycket: Stå i b., d. v. s.
blomma. — 4) Figur, afbildning, som liknar en
blomma. Måla, gravera, brodera en b. B-or
på ett tyg. Konstgjorda b-or, af fini tyg
förfärdigade, som likna naturliga blommor. — 3)
(fig.) a) (i fysisk mening) B. i ett ägg, äggegula.
B. på muskotl, se Muskollblomma. B. på en
böld, den öfvcrsta, mest inflammerade delen af en
böld, der vargörningen isynnerhet försiggår. B.
på vissa mineralier, vittrade delar på ytan af
desamma. B. säges äfven i den äldre kemien om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>