Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bock ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOC
BOD
209
lös af bestörtning. — 2) (fig. pop.) Ytterst
kättjc-full karl. — 3) Vanligtvis rundt trästycke af olika
tjocklek och längd, med inunder fastspikadc fyra
stöttor, för att derpå lägga eller sätta något.
B-ar till ett gungbräde. B. till masters
uppsättande. Snickares b. — Ingår i flera
sammansättningar, såsom Sågbock, hvilka på sina
ställen anföras. — Uttrycket Hoppa cll. springa
b. betecknar ett slags lek, hvarvid flera personer
uppställa sig i rad, på något afstånd ifrån
hvarandra, i lutande ställning, då den efterstc tar
spräng och bakifrån hoppar öfver den ena efter
den andra, tills han kommit främst, då äfven han
ställer sig lutad, den nuvarande efterste gör
likasom den förre, och så ända igenom. (Fig.) Slå
b-en. uthärda ett anfall, gå med seger igenom. —
4) Säte på en vagn, antingen framtill, för kusken,
eller baktill, för betjentcn. Brukas icke gerna
ensamt. Man säger vanligare: Kuskbock och
Be-tjentsäte, äfven, på slädar, Hundsfott. — 3) (fig.
fani.) Fel, misstag, af dumhet eller okunnighet.
Göra, begå en b. — Syn. Sc Fel. — 6) (fordom)
Krigsmaskin, hvarmed murar sönderstöttes.
Ro-marnes Aries. — Sä. B-fot, -horn, -hud,
-ragg.
BOCK, m. 2. (af Buga) Lätt bugning. Göra
en b. Brukas endast skämtvis. — Syn. Se
Bugning.
BOCKA SIG, v. r. 4. Se Buga sig.
BOCK BLAD, n. 3. (bot.) Én art af Lilje—
konvaljcslägtet. Convallaria polygonalum. Kallas
äfv. Salomons Sigill, Hvitrot, Getrams.
BOCKBRYGGA, f. 4. Brygga, som hvilar på
bockar.
BOCK E BYSS A, f. 1. Sc Skerpenlin.
BOCKFOTAD, a. 2. Hvars fötter likna dem
på en bock. En b. satyr.
BOCKK1LLING, m. 2. Hankilling af
gelsläg-tet. [- kidling.]
BOCKLUKT, c. 3. 4) Den skarpa, fräna
lukten af cn bock. — 2) Lukt, som liknar den
af en bock.
BOCKLÄDER, n. 5. Se Bockskinn.
BOCKROT, f. 3. pl. — rötter, (bot.)
Mångårig växt, hvaraf roten begagnas i medicinen.
Pimpinella saxifraga.
BOCKSKINN, n. 3. Skinn eller läder, bcredt
af bocks eller gets hud och begagnadt til) finare
skoplagg.
BOCKSKÄGG, n. 3. (bot.) 4) Växtslägtet
Sal-sofi. Tragopogon. — 2) En art af
Fingersvamp-slägtet. Clavaria coralloides.
BOCKSPRÅNG, n. 3. Hopp, som liknar en
bocks.
BOD, f. 2. 4) a) Uthus, hvari saker af
hvarjehanda slag, såsom spannmål, matvaror,
husge-rådssaker, kläder o. s. v. förvaras. Ingår i
åtskilliga sammansättningar, allt efter ändamålets
olikhet, t. ex. Spannmålsbod, Mangelbod. Sjöbod,
hvilka ses på sina behöriga ställen. — Såsom
för-varingshus för matvaror, liktydigt med: Visthus.—
b) Enskilt rum för samma ändamål. — 2) Rum,
der hvarjehanda varor försäljas. Hålla b., sälja
varor i handelsbod: hålla öppen b., till skilnad
ifrån försäljning på rum, som ej hafva öppen
ingång direkte från gatan. (Fig.) Öppna b.,
börja bodhandelsrörelse. Slänga sin b., sluta
den. Slå i b., vara bodbctjent. Förekommer
i en mängd sammansättningar, t. ex.:
Handelsbod, Ragarbod, Hökarbod, Kryddbod, m. fl.
— Sä. B-dörr, -fönster, -golf, -tak,
-trappa.
BODBETJENT, m. 3. Person, i tjenst hos
en handelsman, och som biträder honom ined
försäljningen af varorna i boden.
BODDISK, m. 2. Afplankning i en
handelsbod, till höjden af ett vanligt bord, hvilken
af-stänger de köpande från säljarne, och hvarpå
varorna framläggas, penningarne räknas, o. s. v. —
Syn. Handelsdisk.
BODDRÄNG, m. 2. Tjenare, som vid en
handelsbod går tillhanda med varors bärande,
ärcn-ders uträttande, o. s. v.
BODFLICKA, f. 4. Se Bodjungfru.
BODGOSSE, m. 2. pl. — gossar. Lärling i
bodhandel.
BODHANDEL, m. 2. sing. Såsom yrke
drif-ven försäljning af varor i Öppen salubod. Nästan
liktydigt med Minuthandel, som dock har
vidsträcktare betydelse. — Motsatser: Grosshandel,
Kammarhandel.
BODHANDLARE, m. 3. Handlande, som
försäljer sina varor i öppen bod.
BODHYLLA, f. 1. Hylla i cn handelsbod,
hvarpå varor, som skola försäljas, uppsättas eller
upplaggas och förvaras.
BODHYRA, f. 4. Hyra, som erlägges för
begagnande af bod (antingen förvaringsbod eller
salubod).
BOD JUNGFRU, f. 2. pl. — jungfrur. Ogift
qvinna, som i åtskillig slags mindre betydande
handel (såsom af bröd, frukt, band, tråd, o. d.)
tillhandagår med varornas försäljning.
BODKAMMARE, m. 2. o. 3. pl. — kamrar
o. kammare. Rum, kammare innanför en
handelsbod, och som begagnas dels till kontor, dels
till förvaring af varor, dels till boningsrum for
handelsmannen sjelf eller hans betjening.
BODKARL, m. 2. Se Boddräng.
BODKLADD, m. 2. Kladd, som hålles i en
saluhod, upptagande alla fordringar för i boden
ulborgade varor.
BODKRAM, n. 3. Handelsvaror, som
försäljas i öppen bod.
BODKRÄMARE, m. 3. (mindre brukl.) Sc
Bodhandlare.
BODLEJON, n. 3. (fig. fam.; nytt ord)
Sprält-aktig bodbctjent. som vill agera stor herre.
BODLIGGARE, m. 3. Vara, som legat länge
i en handelsbod; äfv. vara af dålig beskaffenhet,
gammal eller föga begärlig, som anses komma att
ligga länge eller blifva oförsåld.
BODLÅDA, f. 4. Låda i en handelsbod, till
förvaring antingen af varor eller penningar.
BODMAMSELL, f. 3. Ogift qvinna, som i
viss, mera betydande handel biträder vid
försäljningen.
BODMERI. båddmcri’. n. 3. (af nedertyska
ordet Boden, skepp) Lån, som emot
öfverens-kommen hög ränta (kallad premie) af sjökapitcn
eller skeppare upptages på utrikes ort, emot pant
i frakt, fartyg eller last, för att bestrida
kostnaderna för resans fortsättande eller nödig befunnen
reparation. I händelse att fartyget förolyckas,
återbetalas lånet icke, utan har då långifvaren sin
enda ersättning i dch lemnade premien. Låna
på b., utlåna eller i lån upptaga penningar under
nyssnämde vilkor. — Ss. B-gifvare, -län,
-lagarc.
BODMERIBREF, –ri brév, n. 3. Kontrakt
rörande det slags lån, som kallas bodmeri.
BODPRIS, n. 3. Det pris, hvartill en vara
säljes i handelsbod. Pris i minut, till skilnad
ifrån Kontorspris, Brukspris, Pris i gross, o. s. v.
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
