Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bortkomma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOK
BOR
229
2) Genom allt för mycken kokning vålla, att
någonting går förloradt. Hälften af saften är b-d. —
För begge bemärkelserna säges vanligare Koka
börl. — V. n. Genom allt för mycken kokning
gå förlorad. Hälften har b-t. — Vanligare Koka
bort. — Borlkokan de, n. 4. (för v. a. 4.) o.
Borlkokning, f. 2. (för v. a. 2. o. v. n.)
BORTKOMMA, v. n. 3. (böjes som Komma)
På obekant sätt förloras, försvinna. Säges om
saker, äfven om husdjur. Min mössa har b-mmil
för mig. Låt ingenting b. — Bättre Komma
bort. — Syn. Se Förloras. —
Borlkomman-Ae, n. 4.
Anm. Emellan Bortkomma och Förkomma är
den skilnad, alt, när någonting b or t kommit,
anser man det såsom förloradt, hvaremol man
vei, all del, som förkommit, tinnes i ens ägo,
fastän man oakladi allt lelande ej är i slånd
all få rätt derpå.
BORTKOMMEN, a. p. 2. neutr. — el. (fig.
fam. skämtv.) 4) Som ej är närvarande med sina
tankar. Nu är du alldeles b., som svarar så
befängdt; hvar har du nu dina tankar? —
Syn. Se Tankspridd. — 2) Som lätt förlorar
fattningen, blyg, förvirrad. Han är icke b. i
sällskap. — Syn. Se Förvirrad. — 3) (helst med
negation) Dum. Jo den, han är icke b.! det är
en äkta lufter. — Syn. Se Dum.
BORTKOMST, c. 3. sing. 4) Omständigheten,
att någon kommit bort ifrån elt ställe. Efter
hans b. ur huset blef det lugnare. — 2)
Omständigheten, alt något kommit bort. Kan äfven
sägas om husdjur. Jag kan icke förklara b-en
af dessa saker. Hundens b. bedröfvar mig
verkligen.
BÖRTKORRIGERA, ba rrtkårrischéra, v. a. 4.
(litter.) Vid korrigering borttaga. B. fel. — Äfv.
Korrigera börl. — BorIkorrigerande, n.4.
o. Bor Ikorrigering, f. 2.
BORTKRAFSA, v. a. 4. Genom krafsning
atlägsna från ett ställe. Hönsen hafva b-l all
jorden ifrån blomsterrabatten. — Äfv. Krafsa
börl. — Bor Ikr af sande, n. 4. o.
Borl-krafsning, f. 2.
BORTKRATTA, v. a. 4. Genom krattning
bortföra. B. afskyflladl ogräs af, från
gångarna i en trädgård. — Äfv. Kratta börl.
— Bor Ikr alla nde, n. 4, o. B or l
krattning, f. 2.
BORTKRÅNGLA, v. a. 4. (pop. o. fam.) Göra
någonting så krångligt och inveckladt, alt man ej
förmår utreda, falla, begripa det. Han har så
b-t saken, att ingen vet, huru dermed hänger
ihop. B. ens mening, ord. — Äfv. Krångla
börl. — Borlkrånglande, n. 4. o.
Bort-k rån g lin g, f. 2.
BORTKYSSA, v. a. 2. (ppet. o. i högre stil)
Genom kyssande borttaga. B. tårarna från den
älskades kind. — Äfv. Kyssa börl. —
Bort-kyssande, n. 4.
BORTKÖRA, v. a. 2. 4) Med kördon
bortföra. Brukas om bohagsting, varor, o. d., äfven
om lik, och stundom orn sjuka. — 2) (fig.)
Bortjaga, bortdrifva, fördrifva. Säges om mcnniskor
och äfven om husdjur. B. fienden ur landet.
B. en oförskämd tiggare. B. någon ifrån sig,
från sin person, ur huset, från arbetet. B.
en betjent ur tjensten för fylleri. B. någon
ur rummet, genom fönstret, utför trappan,
ifrån gården. B. höns ur, ifrän trädgården.
B. fåren ur gärdet. — I begge bemärkelserna
säges äfv. och vanligtvis ledigare Köra börl. —
Syn. Se Bortdrifva. — Bortkörande, n. 4.
o. Bort körning, f. 2.
BORTLEDA, v. a. 2. Leda någon ifrån elt
ställe. — Äfv. Leda börl. — Bortledande,
n. 4.
BORTLEGA, bå’rrtlä’ja, v. a. 2. Emot lega
lemna från sig. — Äfv. Lega bort. — Syn. Utlega.
BORTLEMNA, v. a. 4. 1) Lemna från sig
till någon, som bor på annat ställe än man sjelf.
B. en rock Ull lagning. — Äfv. Lemna börl. —
Syn. Se Lemna. — 2) LTelemna. utesluta (ord,
meningar, o. s. v.). — Äfv. Lemna börl. — Syn.
Se Ulelemna. — Borllemnande, n. 4.
BORTLENA, v. a. 4. Försmälta till vallen
och sålunda låta försvinna. Säges om en blidare
lufts inverkan på snö och is. Tövädret har b-t
all snön. Värman ifrån brasan skall snart b.
isen af fönstren. — Äfv. Lena börl. — V. n.
Till följe af blid temperatur uppsmälta och
försvinna (om snö och is). — Äfv. Lena börl. —
Bor Ilen ande, n. 4.
BORTLOCKA, v. a. 4. 4) (egentl.) Locka
från ell ställe. Säges om djur, äfven någon gång
om personer, isynnerhet barn. B. en hund ifrån
gården. B. ell barn ifrån ell farligt ställe. —
2) (fig.) Genom lockelser förleda att lemna,
öfvergifva någon eller något. B. en person ur
tjensten, från dess husbonde. — I begge
bemärkelserna säges äfv. Locka börl. —
Bortlockande, n. 4. o. Borllockning, f. 2.
BORTLOFVA, v. a. 4. Lofva att lemna från
sig (som lån, köp eller gåfva). Jag har b-t
denna roman åt fru N. — Ledigare säges Lofva
börl. — B. sig, v. r. Lofva alt komma på en
bjudning. Jag har b-t mig till middagen, är
b-d för i q väll. — Äfv. Lofva börl sig. —
B orllofv ande, n. 4. o. (mindre brukl.)
Bort-lofning, f. 2.
BOR T LOSSNA, v. n. 4. Se Aflossna.
BORTLOTTA, v. a. 4. Försälja på lotteri.
B. en egendom, en schal, ell spelur. — Äfv.
Lolla bort. — Borllotlande, n. 4. o.
Borl-lo Ilning, f. 2.
BORTLYFTA, v. a. 4. o. 2. Lyfta och
borl-flytla. — Äfv. Lyfta börl. — Borlly[lande,
n. 4. o. Borllyflning, f. 2.
BORTLÄNA, v. a. 4. Lemna till låns. — Äfv.
Läna börl. — Syn. Utlåna. — Bor Hånande,
n. 4. o. Bortlåning, f. 2.
BORTLÄGGA, v. a. 2. (böjes som Lägga)
4) Lägga från sig. B. hall och käpp. B. en
läst bok. — 2) (fig.) Se Aflägga, 3. — I begge
bem. äfv. Lägga börl. — Bortläggande,
n. 4. o. Bor Iläggning, f. 2.
BORTLÄNGTA, v. n. 4. (föga brukl.) Längta
att komma bort. — Allmännare säges: Längta
bort.
BORTLÄNGTAN, f. 2. indcf. (föga brukl.)
Längtan att komma bort.
BORTLÖPA, v. n. 3. (böjes som Löpa) 4)
(om menniskor och djur) Springa bort. — Syn.
Se Bortspringa. — Äfv. Löpa börl. — 2) (om
vatten och andra flytande ämnen, mindre brukl.)
Bortrinna — Bor Hopande, n. 4.
BORTMARSCH, m. 3. (mindre brukl.) En
trupps aftåg, borttagande. — Syn. Se Afläg.
BORTMARSCHERA, v. n. 4. Tåga bort. —
Äfv. Marschera börl. — Syn. Afmarschera,
Af-täga, Borttaga. — Bor l mar sch c rande, n.^4.
o. B or Imarscher ing, f. 2.
BORTMETA, v. a. 4. o. 2. 4) Genom metande
göra slut på fisk i sjö, dam, o. s. v. Han har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
