Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bortminska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
BOR
BOR
snart b-t alla aborrarna i sjön. — 2) (fig.
Tam. skämtv.) Se Bortkapa. — I begge
bemärkelserna äfv. Hela bort. — Borlmelande, n. 4.
RORTMINSKA, v. a. 1. (föga brukl.) Se
Afminska. — Bortmin skande, n. 4. o.
Bort-minskning, f. 2.
BORTMISTA, v. a. 4. o. 2. (föga brukl.) Se
Mista. — Borlmistande, n 4. o. B or tm i
st-ning, f. 2.
BORTMOTA, v. a. 4. Drifva bort. Säges
egentl. om boskap, men äfv. någon gång i lägre
stil och föraktligt, om menniskor. B. fienden ur
landet. — Äfv. Mota bort. — Bortmotande,
n. 4.
BORTMULTNA, v. n. 4. (föga brukl.) Se
Förmultna.
BORTNAGGA, v. a. 1. Se Afnagga. — Äfv.
Nagga bort. — Bor tnag gan de, n. 4.
BORTNAS, adv. Säges i vårdslöst tal i
stället för Borta.
BORTNEGOCIERA, bå’rrtnegosiéra, v. a. 4.
{handclst.) Genom negociation, underhandling
af-yttra. Brukas endast om köpslut i stort. — Äfv.
Negociera bort. — Bor tnegocier ande, n. 4.
BORTNYPA, v. a. 3. (böjes som Nypa) Se
Afnypa^ 2. — Äfv. Nypa bort. —
Bortnypan-de, n. 4.
BORTNÖTA, v. a 2. Nöta någonting så, att
det försvinner, kommer bort. B. färgen på elt
bord, glansen på kläde. — Äfv. Nöta bort. —
Bortnötande, n. 4. o. Borlnötning, f. 2.
BORTOM, prep. (bå’rrlåmm o. bårrlåmm.)
På andra sidan om. B. berget. — Adv.
(bårrt-å’mm) 4) På andra sidan. Der b. — 2) (mindre
brukl.) Bortåt, ungefär. Så b.
BORTO VAR ANDE, a. 4. Som är borta,
frånvarande.
BORTOVARO, f. 4. sing. Vistelse på annan
ort än den, hvarom fråga är. Under hans b.
från hemmet. — Syn. Frånvaro.
BORTPISKA, v. a. 1. Genom piskning
för-drifva. B. hundar. B. dammet ur en rock.—
Äfv. Piska bort. — Bortpiskande, n. 4. o.
B ort piskning, f. 2.
BORTPLASKA, v. a. 4. (föga brukl.) Genom
plaskande i något vått göra, att det minskas,
försvinner. B. vattnet i baljan. — Äfv. Plaska
bort. — Bortpla skande, n. 4. o.
Borl-plaskn ing, f. 2.
BORTPLOCKA, v. a. 4. Genom plockning
borttaga. — Äfv. Plocka bort. —
Bortplockande, n. 4. o. Borlplockning, f. 2.
BORTPLOTTRA, v. a. 4. (fam.) Förslösa på
onjltiga, obetydliga saker. B. sina penningar
på nöjen. — Äfv. Plottra bort. — Syn. Se
Förslösa. — Bortplottrande, n. 4. o.
Bort-plollring, f. 2.
BORTPRACKA, v. a. 4. Se Borlslarfva,
Bortslösa o. Bortskoja. — Äfv. Pracka bort.
— Bortprackande, n. 4. o.
Borlprack-ning, f. 2.
BORTPRAKTISERA. bårrtpracktiséra, v. a. 4.
(farn. skämtv.) Hemligcn föra bort, bortsmyga. —
Äfv. Praktisera bör t. —
Borlprakliseran-de, n. 4. o. Borlpraklisering, f. 2.
BORTPROCESSA, barrtprosässa, v. a. 4.
(föga brukl.) Genom processandc förlora. —
Processa bort säges allmännare. —
Bortproccs-sande, n. 4.
BORTPUSSA. v. a. 4. (fam.) Se Borlkyssa.
— Äfv. Pussa bort. — Borlpussande, n. 4.
o. Bortpussning, f. 2.
BORTPUSTA, v. a. 4. (föga brukl.) Pusta
på något, så att det far bort. — Äfv. Pusta
bort. — Borlpuslande, n. 4. o.
Borlpust-ning, f. 2.
BORTRAFSA, v. a. 4. (fam.) Bortföra,
undanskaffa. Säges endast om sådana saker, som
kunna komma under benämningen Rafs; se <1. o.
— Äfv. Rafsa bort. — Borlrafsande, n. 4.
o. Bor tra fsnin g, f. 2.
BORTRAGLA, v. n. 4. (mindre brukl.)
Rag-lande aflägsna sig. — Vanligare Ragla bör t. —
Bortraglande, n. 4.
BORTRAKA, v. a. 1. Medelst rakning
borttaga. B. skägget af, från hakan, håret af
huf-vudel. — Äfv. Raka bort. — Syn. Afraka. —
Bortrakande, n. 4. o. Bortrakning, f. 2.
BORTRASPA, v. a. 4. Genom raspning
borttaga, frånskilja. — Äfv. Raspa bort. — Syn.
Af-raspa. — Bortraspa nde, n. 4. o.
Borlrasp-ning, f. 2.
BORTRESA, v. n. 2. Begifva sig bort på
resa. — Ledigare säges Resa bort. — Syn.
Af-rcsa, Bortfara. — Bor Iresan de, n. 4.
BORTRESA, f. 2. 4) Handlingen eller tiden,
då man bortreser. Vid, före, efter b. — Syn.
Afresa. — 2) Bortväg. På, under b-n
BORTRESONERA, bå’rrlresonéra, v. a. 4.
Genom resonerande kullkasta tron på, ölvertygelsen
om något. B. själens odödlighet. Brukas
vanligtvis i mindre god mening, om falska
resonemanger. — Äfv. Resonera bort. —
Bortresonera nde, n. 4.
BORTRIDA, v. a. 3. (böjes som Rida)
Ridande begifva sig bort ifrån ett ställe. — Äfv.
Rida bort. — Bortridande, n. 4. o.
Bort-ridning. f. 2.
BORTRIFVA, v. n. 3. (böjes som Rifva) Se
Afrifva, 2. o. 3. — Äfv. Rifva bort. —
Borl-rifvande, n. 4. o. Bortrifning, f. 2.
BORTRINNA, v. n. 3. (böjes som Rinna)
Rinna sin väg, flyta bort. — Äfv. Rinna bort.
— Syn. Se Bortflyta. — Bortrinnande, n. 4.
BORTROPA, v. a. 4. (föga brukl.) Genom
rop kalla någon ifrån ett ställe. Han blef b-d
af sin husbonde från arbetet. — Äfv. Ropa
börl. — Bortropande, n. 4.
BORTRULLA, v. a. 4. Rulla något ifrån elt
ställe. B. elt fal brännvin. — Äfv. Rulla börl.
— Syn. Afrulla. — V. n. Rulla från ett ställe.
— Äfv. Rulla bort. — Syn. Rulla af. — B
ort-rullan de, n. 4.
BORTRUSA, v. n. 4. (föga brukl.) Rusa från
ett ställe. — Vanligare Rusa börl.
BORTRUTTNA, v. n. 4. Alldeles förstöras af
röta. — Äfv. Rutlna börl. — Syn. Förrultna. —
Bortrullna nde, n. 4.
BORTRYCKA, v. a. 2. 4) Medelst ryckning
skilja ett föremål ifrån ett annat. — Äfv. Rycka
börl. — Syn. Afrifva, Afrycka, Afslita, Bortsvepa,
Bortrifva. Bortslita. — 2) (fig.) Våldsamt skilja
någon ifrån andra. Han blef b-ckl ifrån sina
föräldrar, ifrån sitt hem, sina anhöriga, för
all tåga ut i fäll. Han har blifvit b-ckt af
dödens hand. Oftast brukas endast Bortryckt, i
samma bem. som Död. Han blef b-ckt i sina
bästa år. Han är nu b-ckt ifrån vår krets. —
Bortryckande, n. 4. o. Bor tryckning, f. 2.
BORTRYMMA, v. n. 2. Rymma från ett ställe.
— Äfv. Rymma bört. — Syn. Se Rymma. —
B or l r y mm a n d e, n. 4. o. Borlrymn i n g, f. 2.
BORTRÄFSA. v. a. 4. Med räfsa bortföra.
B. hö från elt ställe af ängen. — Äfv. Räfsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
