Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bottenfynd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
BOT
BOV
subjekt. Nyttjas belst i part. pass. Vattnet i
sån är b-frusel. Sjön, sån, flaskan är
b-fru-sen.
BOTTENFYND, n. 5. Nedgräfd skatt, som
blifvit funnen.
i BOTTENFYRK, m. 2. 4) (fig.)
Sammanspa-rad penningsumma. — Syn. Botlenpenning. — 2)
Se Grundkapital.
BOTTENFÄRG, m. 3. Se Grundfärg.
BOTTENGATA, f. 4. (jäg.) Den uthuggna
linien vid bottnen (se Bollen. 7).
BOTTENHJUL, n. 5. Benämning på tvenne
slags hjul i ett urverk: del Stora eller
Minuthjulet, och det Lida, eller Mellanhjulet.
BOTTENHVARF, n. 5. 4) Undersla hvarfvet
af något, t. ex. af sill eller ströming i en packad
tunna. — 2) Jordlager på bottnen af haf, sjö,
o. s. v.
BOTTENHÅL, n. 3. Hål i bottnen af något,
t. ex. på ett fartyg.
BOTTENHÄLL, f. 2. Häll, som utgör bottnen
cller del af bottnen på något.
BOTTENIS, m. 2. Is, som är närmast
bottnen i sjö, kärl. o. s. v.
BOTTENJORD. f. 2. sing. Se Alf, m sing.
BOTTENKÄLE, m. 2. sing. Fruset tillstånd
på djupet i åker-, ängs- eller trädgårdsmark.
BOTTENLAG, n. 3. 1) (i allm) Nedersta
laget. — 2) Nedersta bjelklaget i en byggnad.
BOTTENLAG, m. 2. sing. Det närmast
bottnen befintliga af en lag, som kokas, och som
blifvit ställd i ett kärl alt sätta sig.
BOTTENLAX, m. 2. sing. (kollektivt) 4)
Den närmast bottnen i en tunna befintliga laxen.
— 2) Sallad och i tunna nedpackad lax.
BOTTENLÖS, a. 2. 1) (egentl.) Som är utan
botten; hvars botten blifvit utslagen. En b.
tunna. Brukas i denna bem. mindre. Man säger
hellre: en (unna utan bollen. — 2) Som har så
djup botten, att den antingen alls icke eller
åtminstone med största svårighet af mcnniskor kan
nås. Hafvel är på många ställen b-t. Eli b-l
djup, svalg, en b. afgrund. — Syn. Oändligt
djup, Omätlig. — 3) (fig.) a) Hvars slut man ej
kan emotse. Det är elt b-l arbete. — 6)
öfver-drifvet stor. B. skuld. — Syn. Oändlig,
Omätlig. — c) Hafva en b. pung (i gamla språket:
en b. (aska) säges orn den, som är så rik» alt
han aldrig kommer i förlägenhet, han må gifva
ut så mycket penningar som helst; äfv. om den,
för hvilken aldrig några penningar vilja förslå,
d. v. s. en sforslösare.
BOTTENLÖSHET, f. 3. Egenskapen att vara
bottenlös.
BOTTEN MUS, m. 3. pl. — möss. En
tagg-fenig benfisk af 6 till 7 tums längd, bredt
sammantryckt hufvud, hård sexkantig kropp, på Öfra
sidan gråbrun, på den undre hvit. Agonus
cala-phractus.
BOTTENPLANKA, f. 4. (skeppsb.) Planka
i bottnen på ett skepp.
BOTTENPLÅT, m. 2. B-ar, ett slags
jern-plåtar, vanligen af 3 lispunds vigt, som utskeppas,
för det mesta till Holland.
BOTTENRIK, a. 2. Utomordentligt rik. —
Syn. Rik som Cræsus, Stenrik, Morrik.
BOTTENSALT, n. 3. Salt, som bildar sig på
bottnen af saltdammar.
BOTTENSATS, m. 3. Se Bottenfällning.
BOTTENSKÄL, m. 2. (jäg.) Se Vikare.
BOTTENSTAKE, m. 2. pl. — slakar. Ell
slags städ med stor sfcrisk yta, hos kopparslagare.
BOTTENSTOCK, m. 2. (skeppsb.) Benämning
på de grofva, krumma bjelkar, som gå tvärs öfver
kölen och formera fartygets botten; nedersta delen
af ett spant.
BOTTENSTYCKE, n. 4. 1) Stycke, som
utgör bottnen af kärl, o. s. v. — 2) (arlil.) Den del
af en kanon, som är emellan drufvan och bottnen
af kulloppet.
BOTTENSTÄFVER, m. 3. pL Stäfver, som
utgöra bottnen på ett laggkärl.
BOTTENVÅNING, f. 2. Understa våningen af
elt hus. närmast intill grunden.
BOTTENÄRLIG, a. 2. Säges någon gång i
stället för: I bollen ärlig, d. v. s. fullkomligt ärlig.
BOTTFORER, båltfå’rer, m. 3. pl.
Ulan-stöflar.
BOTTIN, båltfn, m. 3.
Frunlimmcrs-half-slöfvel; snörkänga, som går upp på halfva benet.
BOTTNA, v. n. 1. 1) Nå bollen, hinna till
botlen. Der b-r ingenting, der är bottenlöst;
(fig.) der förslår ingenting. Del b-r ingenting
för honom, ingenting vill räcka lill, förslå för
honom.
BOTUM, sc Bot, 3.
BOTYG, n. 3. (gam.) Sc Bohag.
BOTÖFNING, f. 2. (i katolska kyrkan)
Religiös handling, antingen ålagd af kyrkan cller
fritt åtagen, för alt späka kroppen och utdrifva
synden, eller såsom straff för begångna fel, i
ändamål alt vinna syndaförlåtelse.
B0UD01R, büdoar, m. 3. (fr.)
Fruntimmers-kabinett.
BOUILLON, sc Buljong.
BOULEVARD, bulevår, m. 3. (franskt ord)
4) (ursprungligen) Bålverk, bastion. — 2}
Träd-planterad promenadplats kring en stad.
BOUPPTECKNING, f. 2. 4) I laga form
skeende uppteckning af afliden persons qvarlåtcnskap.
Förrätta b. — 2) Sjelfva förteckningen, som
innehåller allt, hvad derlill hörcr. Upprätta b. —
Syn. Boupptecknings-instrument.
BOUPPTECKNTNGS-INSTRUMENT,–––––––-
mä’nnt, n. 3. o. 3. Förteckning, innehållande allt
hvad som tillhör boet efter en afliden person. —
Syn. Bouppteckning.
BOUPPTECKNINGSMAN, m. S. pl. — män.
Man, sorn förrättar bouppteckning och dervid
åsätter värdet af hvarje sak särskilt.
BOVEN. Benämning i sjöväsendet, som
egentligen betyder: Öfver, och förekommer i flera
sammansättningar, hvilka hafva afseende på del öfre
af masterna. — Bov en bra m läsegel, n. 3.
Läsegel, som i laher kultje tillsättes utanför
bo-venbramseglet. — B oven b ramrå, f. 3. pl.
— rår. Rån på bovenbramstången. —
Boven-b ram st ån g, f. 3. pl. — slänger. Stång, som
står näst öfver bramslången, med sin rotända
genom dennas eselhufvud. — Boven bra msegel,
n. 5. Seglet på bovenbramrån. —
Bovenbram-stag, n. 3. Tåg, som förifrån stöttar
bovenbramstången. — B ovenbram slag segel, n. 3.
Öfversta seglet emellan stor- och fockresningen.
— Boven bram vanl, n. 3. Benämning på
låg, som sitta omkring bovenbramstångcns topp
och tjena dels att stötta bovenbramstången, dels
för folket att äntra upp uti. — B o ven
kryssrå, f. 3. Bån på bovcnkryss-stången. —
Bo-ven kryss-segel, n. 3. Seglet på
bovcnkryss-rån. — Bo ven k rys s-slån g. f. 3. pl.
—stänger. Den stång, sorn är näst uppöfver
kryss-stången. — Bovensegel, n. 3. Benämning på
hvarje af dc Öfversta stag- och råscglcn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
