Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brunnstid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
BRY
BRU
BRUNNSTID, m. 3. 4) Den tid på året, då
man dricker brunn. — 2) Se Brunnslermin.
BRUNNSTRUMMA, f. 4. Se Brunnsrör.
BRUNNSVAGN, m. 2. Lång vagn, som kan
rymma ganska många personer, och der man
sitter på tvären, å ömse sidor af vagnen, med
undantag af dem, som sitta på fram- och baksätet.
BRUNNSVATTEN, n. 5. Dricksvatten, som
hämtas ur brunnar.
BRUNNSÅDER, f. 4. pl. — ådror.
Vattenåder, som förser en brunn med vatten.
BRUNNSÄMBAR, n. 5. Ämbar, som begagnas
att upphämta vatten ur en brunn.
BRUNNSÖPPNING, f. 2. Se Brunnshål.
BRUNOCKRA, f. 4. (mineral.) Brun jernockra.
BRUNPRICKIG, a. 2. Som har bruna
prickar på en botten af annan färg. — B r un pri
c-kighel, f. 3.
BRUNRANDIG, a. 2. Som har bruna ränder
på en botten af annan färg. —
Brunrandig-het, f. 3.
BRUNROT,f. 3. pl. — rötter, (bot.) Benämning i
Vestergötland på Allmän Gråbo. Artcmisia vulgaris.
BRUNRÖD, a. 2. Röd, med skiftning i brunt.
— Brunrödhet, f. 3.
BRUNSCHÄCK, m. 2. Schäck (se d. o.) med
bruna fläckar.
BRUNSCHÄCKIG, a. 2. (om hästar) Hvit med
stora bruna fläckar.
BRUNSKÄGGIG, a. 2. Som har brunaktigt
skägg.
BRUNSKÄRA, f. 4. örtslägte af klassen
Syn-genesia. Bidens.
BRUNSPAT, m. 3. Ett mineral, som består
af kolsyrad kalk med kolsyrad talkjord och
man-ganoxidul. Kallas äfv. Mangankalk.
BRUNST, f. 3. (af Brinna) Begäret till
parning. Säges om djur af get- och hjortslägtet.
Vara, komma i b.
BRUNSTEKA, v. a. 2. Steka någonting så,
att det blir brunt utanpå. — Brunstekande,
n. 4. o. Brunstekning, f. 2.
BRUNSTEN, m. 2. Mineral af slägtet
mangan, bestående hufvudsakligen af mangansuperoxid;
förekommer dels i slrålig cller bladig form, dels
dcrb cller jordartad, dels kristalliserad, med
jern-grå färg, metallglänsande, ogenomskinlig, spröd
och ojemn i brottet. Kallas äfven Pyrolucit.
BRUNSTIG, a. 2. Som är i brunst (se d. o.).
BRUNSTTID, m. 3. Den tid på året, då djur
af get- och hjortslägtet äro i brunst.
BRUNTE, m. 2. pl. brunlar. (fam.) Brun häst.
BRUS, n. 5. Se Brusande, n. 4.
BRUSA, ▼. n. 4. 4) Ljuda som vatten, i haf,
sjö, hvilket är upprördt af stormen, eller som
vattnet i en starkt forsande elf, å, bäck. Hafvel,
sjön, floden, forsen b-r. Vågorna b. — 2)
Säges äfv. om ett af något slags fel i hörselorganen
härrörande ljud i örat, liknande det af brusande
vatten, och hvaraf menniskor stundom äro
besvärade. Nyttjas i denna mening impersonelt. Det
b-r förfärligt i mina öron. — 3) Säges äfv. i
högre stil om ljudet af en orgel. Orgeln b-r. —
4) (fig.) B. upp, ut, se Uppbrusa, Ulbrusa.
BRUSANDE, n. 4. Ljudet, då något brusar
(bem. 4, 2 o. 3).
BRUSHANE, m. 2. pl. - hanar. Flyttfågel
af Vadarnes ordning, omkring 12 tum lång,
näbben af bufvudets längd, tunn och rak, benen höga,
smala, stjcrten med 12 pennor; färgen på
fjädrarna skiftande mellan svart, hvitt, rostgult och
rödbrunt; om våren utväxer på hanarna ett slags
halskrage, som efter höstruggningen affallcr.
Ma-chetcs pugnax.
BRUSHUFVUD, n. 5. pl. — hufvuden. (fam.)
Menniska af ganska häftigt lynne; en, som lätt
fattar eld.
BRUSK, se Brosk.
BRUSNING, f. 2. Sc Brusande. Orgelns b.
BRUSTEN, a. p. 2. neutr. — el. (af Brista)
Bruslna ögon, säges om de ytterst matta,
slocknande ögonen på en döende.
BRUTAL, - ål, a. 2. (fr.) Grof, plump,
vildsint. B-t handlingssätt, väsende. — Syn. Se
Grof. — Brutalt, adv.
BRUTALITET, –-ét, f. 3. Grofhet,
vildsinthet. — Syn. Se Grofhel.
BRUTEN, a. p. 2. neutr. — et. (af Bryta)
B-el tak, som mellan åsen och takfoten bildar en
trubbig vinkel. B-lna dörrar, fönsterluckor,
som kunna vikas in. B-el tal, se Bråk. B. röst,
slamma, med uppehåll emellan orden eller
staf-velscrna, till följe af matthet eller sinnesrörelse.
Tala b. svenska, med ordens främmande och
oriktiga betoning.
BRUTTO, a. indckl. o. adv. (liandelsU) Utan
afdrag af hvad som bör afdragas. B. vigt,
vigten af varan jemte det, hvaruti den är inpackad.
Dclla fal kaffe väger 50 lispund b., d. v. s.
med inbegrepp af sjelfva fatets vigt. — B.
betecknar äfven hela inkomsten af en försäljning, ett
företag o. s. v., utan afdrag af kostnader, m. nu
— Motsats: Netto.
BRY, v. a. 2. 4) (cgentl.) Oroa, plåga.
Brukas i donna bem. sällan, utom i uttrycket B. sill
hufvud med, mycket tänka på, bråka sin bjerna
med. — 2) Skämtande gäckas med någon, göra
förlägen. B. cn för något. — B. sig, v. r. B.
sig om: a) (om sak) bekymra sig om, göra sig
besvär med; b) (i fråga om person) vårda sig om;
gifva akt på någons yttrade tankar, vilja, önskan.
Brukas endast med negation eller i frågor, a)
Jag b-r mig icke om andras affärer. Han
b-r sig icke om anständighetens fordringar.
Del b-r han sig icke, alls ickc, föga om. Üvad
b-r jag mig om del? Jag b-r mig föga om,
antingen han är ond eller god. Hon b-dde
sig icke om alt göra det. Icke b. sig om, hvad
man säger. Det är hvad jag minst b-r mig
om. — b) Han b-r sig icke om hvarken hustru
eller barn. Han har yttrat sin vilja, sina
önskningar, han har lill och med holal; men
ingenting hjelper: man b-r sig icke om honom.
Han är alltid tillhands med goda råd, men
ingen b-r sig om honom. — Syn. Vårda sig om.
Bekymra sig om. Sköta om. Akta. Gifva akt på.
Lägga märke lill, Låna uppmärksamhet åt, Lyssna
till, Fråga efter.
BRYDD, a. p. 4. Förlägen. Se b. ul. Jag
blefve mycket b., om länet uppsades. — Syn.
Sc Förlägen.
BRYDERI, n. 3. Förlägenhet, villrådighet,
hufvudbry. Jag är i mycket b., huru jag skall
göra. Sälla någon i b. Hafva myckel b.
BRYDSAM, a. 2. Som förorsakar bryderi.
En b. affär. B-t läge. B-ma tider. — Syn.
Se Svår.
BRYDSAMHET, f. 3. Egenskapen att vara
brydsam. — Syn. Se Svårighet.
BRYGD, f. 3 4) Benämning på samteliga
de operationer, hvarigenom isynnerhet olika slags
maltdrycker, såsom öl, porter och dricka,
erhållas. — 2) Allt det dricka, öl, o. s. v., som på
cn gång brygges eller blifvit brygdt. Brukas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
