Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Bröst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖ
BRÖST, n. 5. i) Den del af bålen framtill på
en menniskokropp, som är belägen emellan
skuldrorna och nedra delen af halsen upptill, samt
mellangärdet nedtill, och innefattar hjertat jemte
lungorna. Bredl, trångt, högt b. Slå sig för
b-et. Trycka någon till sill b. Högra, venstra
b-et, högra, venstra sidan deraf. — Syn. (fam.)
Bringa. Bricka. — 2) Den del af ett djurs kropp,
der lungorna hafva sitt läge. B-ct på en häst,
en kalf, elt får, en fågel. B-et på stekt eller
kokt fågel. — Den yttre, köttiga delen deraf hos
boskapsdjur, elgar, hjortar, rådjur m. fl. kallas
Bringa. — Ingår för denna bem. i åtskilliga
sammansättningar, såsom: Fårbröst, Kalfbröst,
Gås-bröst. — 3) Benämning på de tvenne yttre,
half-klotformiga, köttiga delar framtill på bålen af en
qvinnas kropp, der mjölken bildar sig. Utgöra
främre sidan af bröslet (i bem. 4). Högra,
ven-slra b-et. Hafva ondt i b-en. Hon har ondt
i ena b-el. Dö af kräfta i b-et. Blotta b-el.
Hafva bart b., ga barhalsad. Bära blommor
på b-et. Lägga ell barn Ull b-el, gifva etl
barn b-ct, låta det di. Barn, som ännu ligger
vid b-el, dibarn. Barnet tar b-ct, diar. — Syn.
Barm, Sköte. — Brukas äfv. i samma bem. om
vissa djur, såsom apor, m. fl. — 4) De ädlare
kroppsdelar, som innehållas i bröslet (bem. 4),
förnämligast lungorna. Godt, starkt, svagt,
dåligt, ömtåligt b. Hafva ondt i b-et. God,
nyttig, tjenlig för b-et. — 5) (fig.) Hjcrla. Hans
rörda b. Lugnet har nu ålervändl i milt b.
— Syn. Se Hjerla. — 6) Den del af en
frun-timmersklädning, som beläcker bröslet. — 7)
Klädespersedel af fint, stärkt och struket lärft, som
af karlar bäres öfver bröstet, näst under västen.
— 8) Del på åtskilliga saker och redskap, som i
afseende på läget till de öfriga liknar bröstet på
en menniska. B-el på en brännvinspanna, se
Brännvinspanna. (Artil.) B-el på en lavett, se
Bröslslycke, 2. B. på en masugn. — 9) (jäg.)
Smalaste spetsen af jagtplatsens plan.
BRÖSTA, f. 4. Ett slags seldon, bestående af
remtyg, som tillspännas om hästens bog. Kallas
äfv. Bröstsele.
BRÖSTA, v. a. 4. (artil.) B. ell. b. upp,
se Vppbrösla. B. af, se Afbrösta. —
Bröstande, n. 4. o. Bröslning, f. 2.
BRÖSTA SIG, v. r. 4. (fam.) 4) Skjuta fram
bröstet och draga tillbaka hufvudet, för att gifva
sig ett stolt utseende. — 2) (fig.) Gifva sig cn
min af betydenhet. Han b-r sig nu, sedan han
fåll litet penningar. B. sig öfver, skryta öfver.
B. sig öfver sin rikedom, sin makt, sitt
anseende. — Syn. Kroma sig, Yfvas, Göra sig stor
ocb bred, Sätta näsan i vädret, Spela herre, Sätta
sig på sina höga hästar.
BRÖSTARE, m. 6. Se Förborr.
BRÖSTARF, n. 5. 4) Ärfvande i rätt
nedstigande linie. Andra kapitlet Ärfdabalken
handlar om b. — Motsatser: Bakarf och Sidoarf. —
2) Hvad, som sålunda ärfves eller blifvit ärfdt.
BRÖSTARFVINGE, m. 2. pl. — arfvingar.
Arfvinge i rätt nedstigande linie. Dö ulan b-ar.
BRÖSTBALSAM, brö sstballsamm, m. 3.
Balsam, som är nyttig för bröstet.
BRÖSTBAND, n. 5. Band på en
frunlim-mersklädning, hvarmedclst den antingen tillsnöres
(snörband) eller lilldrages (rynkband) öfver bröstet.
BRÖSTBEKLÄMNING, f. 2. (med.) Ängslan,
oro. förorsakad af svårighet att andas.
BRÖSTBEN, n. 3. (anat.) 4) Det flata,
af-långa, ofvantill breda, nedtill spetsiga ben, som
BRÖ 263
utgör främre delen af bröstet. — 2) Benämning
på hvarje af de särskilta ben (bem. 2), som
tillhöra bröstet.
BRÖSTBILD, m. 3. (mål. o. bildh.) Bild,
föreställande öfre delen af en menniska, jcmns
med bröstet.
BRÖSTBINDEL, m. 2. pl. — bindlar, (kir.)
Bindel, som anlägges på bröstet.
BRÖST BOM, m. 2. pl. — bommar. Bom
eller trä, framtill på en väfslol, ofvanför sätet, der
väfvaren sitter.
BRÖSTBORD, n. 3. Betäckning för bröstet,
hvaremot arbetaren stöder borrhufvudet vid
borrning.
BRÖSTBÄR, n. 3. Benämning på de röda,
välsmakliga, till formen oliver liknande bären af
Bröstbärsbusken.
BRÖSTBÄRSBUSKE, m. 2. pl. — buskar. I
södra länderna vildt växande, taggig buske, med
rödaktiga grenar, bjert gröna, glänsande löf och
gula blommor. Zizypbus vulgaris.
BRÖSTBÖLD, m. 3. (med.) Böld i bröstet.
BRÖSTDEG, m. 2. (farm.) Elt slags af
Al-théörtens rot jemte andra tillsatser beredd deg,
som är nyttig för bröstet.
BRÖSTDEKOKT, brö’sstdekå’ckt, m. 3.
De-kokt (se d. o.), nyttig för bröstet.
BRÖSTDROPPAR, m. 2. pl. Droppar, som
äro nyttiga i bröstsjukdomar.
BRÖSTDRYCK, m. 3. Läkedryck, nyttig för’
bröslet.
BRÖSTDUK, m. 2. Se Bröstlapp.
BRÖSTELIXIR, brÖ’sstelicksi’r, n. 3. (farmj
Elixir (se d. o.), som nyttjas i bröstsjukdomar, på
flera olika sätt tillredt.
BRÖSTEMULSION, brö’sstemullschön, f. 3.
(farm.) Emulsion (se d. o.), som nyttjas i
bröstsjukdomar.
BRÖSTFALL, n. S. Se Öfverfall.
BRÖSTFEBER, m. 2. pl. — febrar. Feber,
då lungorna eller brösthinnan äro angripna.
BRÖSTFENA, f. 4. Benämning på de tvenne
fenor, som silla en på hvardcra sidan om halsen
eller bröstet på fiskar.
BRÖSTFENIG, a. 2. (nat. hist.) Som har
bröslfenor. — Brukas mest i plur. såsom
substantiv, för alt utmärka cn hufvudafdelning af
fiskarna: Bröslfenige, eller vanligare Bröstfiskar.
BRÖSTFICKA, f. 4. Ficka vid bröststycket
på ett klädesplagg.
BRÖSTFISK, m. 2. (nat. hist.) Fisk, som
har bukfenorna långt fram, ända under
bröstfenorna. B-ar är benämningen på en
hufvudafdel-ning af fiskarna.
BRÖSTFLUSS, m. 3. Se Bröstvärk.
BRÖSTGJORD, f. 2. Se Bröslrem.
BRÖSTGÄNG, m 2. (anat.) Den hufvudstam,
liknande en åder, hvari alla lymfaliska kärl
uttömma mjölksaften, och som uppstiger nära
ryggraden upp emot halsens venstra sida, der den,
nära nyckelbenet, utgjuter sig i en stor blodåder,
som går ifrån hufvudet till hjertat. hvarigenom
mjölksaften blandas med åderns blod och ingår i
den allmänna cirkulationen.
BRÖSTGÄNGES, adv. (Egentl.: Rakt på lifvet)
Med öppet våld, ulan försyn, utan skonsambet,
ulan afseende, utan omsvep, ulan omvägar. Gå
b. på Gå b. tillväga.
BRÖSTGÖS, m. 2. Båljern af tackjern, som
uppbär brösthällarna i en masugn.
BRÖSTHARNESK, brö sslhårnässk, n. 5.
Harnesk, som i krig fordom begagnades att skydda bröstet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
