Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Brödsmula ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRÖ
BRÖ
269
BRÖDSMULA, f. 4. Helt litet stycke af bröd,
då det icke räcker till en munsbit.
BRÖDSOPPA, f. 4. Soppa, vanligtvis tillredd
af vatten, sall, smör, äggegula och brödskifvor.
BRÖDSPADE, m. 2. pl. — spadar. Spade af
trä. med långt skaft, hvarmedelst vid bakning
brödet insattes i ugnen.
BRÖDSPETT, n. 5. Spett eller lång, smal
stång af trä, hvarpå brödkakor uppträdas till
torkning.
BRÖDSTUDIUM, brö’dstüdiumm, n. 3. pl.
— studier (fam. föraktl.) Sådant slags
studium, som endast har till föremål att bereda sig
uppehälle, ej afser grundliga kunskaper och en
sann bildning.
BRÖDSTYCKE, n. 4. 4) Arbruten del (större
än Brödbit) af cn brödkaka eller brödbulle. —
2) (fig. pop. o. fam.) Liten muta. Gif honom ett
b., så tiger han. — 3) (fig. fam.) Tjenst,
befattning, sysselsättning, hvaraf man har sin föda.
Den der tjensten är ett godt b. Skaffa någon
ell b.
BRÖDSÄCK, m. 2. Säck, hvari bröd förvaras.
BRÖDTAXA, f. 4. Taxa, af vederbörande
myndighet åsalt på olika brödsorter, som af
bagare hållas till salu för allmänheten.
BRÖDTJUF, m. 2. pl. — ljufvar. i) En,
som stjäl eller stulit bröd. — 2) (fig. fam.) En,
torn listcligen afhändt någon dess födkrok.
BRÖDTORG, n. 5. (föga brukl.) Torg, der
bröd försäljcs.
BRÖDTRÄD, n. 5. Ett slags träd, på
Söder-hafsöarna, med en frukt (Brödfrukten), hvars merg
liknar hvelebröd, och äfven kan förbakas till bröd.
Kallas äfven Brödfruktträd. Artocarpus incisa.
BRÖDTÅRTA, f. i. Ett slags tårta, som
be-rodes af bröddeg.
BRÖDTÄRNING, m. 2. Litet stycke af mjukt
bröd, skuret i lärningform, för all rostas och
begagnas i vissa slags soppor.
BRÖDVAGN. m. 2. Bcläckl vagn, hvari bröd
föres, hos bagare eller vid en armé.
BRÖDVATTEN, n. 5. Rent vatten, hvari
rostade brödskifvor sarnt stundom några
citronskif-vor blifvit lagda. Nyttjas isynnerhet för sjuka.
BRÖDYRKE, n. 4. Yrke, hvaraf man har sitt
uppehälle. Skrifveri är hans b.; musik öfvar
han blott, för alt skaffa sig en biinkomst.
BRÖDÄTARE, m. 5. 4) En, som äter bröd.
Brukas för denna bcm. icke gerna utan i
förbindelse med ett adjektiv. Hvilken förfärlig b.l
han kan äta upp ända Ull sex kakor på
dagen. — 2) (fig. fam.) En, som väl äter sina goda
mål, men icke gör någon nytta för sig. Hvad
nytta har jag af honom? han är bara en b.,
ingenting mer. — Syn. Onyttig mun.
BRÖDÄMNE, n. 4. Ämne, vanligast af
växtriket, som vid inträffande hungersnöd kan
begagnas i stället för bröd.
BRÖLLOP, n. 5. I) Högtidligt gästabud eller
samqväm, med åtföljande lust barheter, vid
tillfället af en brudvigsel. Vara bjuden på b. Jag
var i går på min kusins b. Hålla, fira b.
Göra b. ål någon, beslå kostnaderna vid ens
bröllop. (Hist.) Parisiska b-el, stort blodbad,
som i Paris, natten emellan d. 24 och 25 Aug.
4572, anställdes ibland Hugenotterna. — Ordet
ingår i sammansättningarna Bondbröllop,
Guldbröllop, Silfverbröllop, hvilka ses på sina ställen.
— Syn. Förmälning, Biläger. — 2) (boktr.) Fel
vid sättningen, då ett eller flera ord blifvit satta
två gånger. — Ss. B-sbruk, -sceremoni,
-sdag, -sdans, -sdrägl, -sfesl,
-sför-luslelse, -shöglidlighel, -skostnader,
-slek, -småltid, -snöjc, -sslåt, m. fl.
[Bröllopp.]
Anm. Bröllop, i fornspråkel Brudlaup, anses
härleda sig ifrån de gamla orden Bruda. brud,
och Hla»p. sammanlopp, således samling af
gäster vid ett giftermåls firande.
BRÖLLOPSBJUDARE, m. 5. En, som bjuder
till bröllop.
BRÖLLOPSBREF, n. 5. Brcf, hvarigenom
någon inbjudes att bivisla ett bröllop.
BRÖLLOPSBÄDD, m. 2. Se Brudsäng.
BRÖLLOPSDIKT, f. 3. Verser, författade i
anledning af ett bröllop. — Syn. Bröllopsverser.
BRÖLLOPSFACKLA, f. 4. Fackla, som hos
Romarne, vid brudens hemförande till
brudgummens bostad, på bröllopsafloncn, itänd bars
framför bruden.
BRÖLLOPSFOLK, n. 5. sing. Bröllopsgäster.
BRÖLLOPSGÅFVA, f. 4. Se Brudgåfva.
BRÖLLOPSGÅRD, m. 2. Gård, der bröllop
hålles.
BRÖLLOPSGÅRD, m. 3. Bevillning till
kostnadernas bestridande vid en furstlig persons förmälning.
BRÖLLOPSGÄST, m. 3. Person, som till
följe af föregående bjudning bivislar ett bröllop.
BRÖLLOPSHUS. n. 5. Hus, der bröllop hålles.
BRÖLLOPSKLÄDD, a. 2. Klädd i
bröllopskläder.
BRÖLLOPSKLÄDER, m. 3. pl. Högtidskläder,
hvari man är klädd, då man bivistar bröllop.
BRÖLLOPSKLÄDNING, f. 2. 4) Klädning,
som ett fruntimmer brukar vid ett bröllop. —
2) Se Brudklädning.
BRÖLLOPSKRÄNS, m. 2. Se Brudkrans.
BRÖLLOPSLAG, m. 5. Sc Bröllopssällskap.
BRÖLLOPSMARSKALK.–––––-schållk, m. 2.
Person, som fått det hedrande uppdraget att vara
värd vid ett bröllop.
BRÖLLOPSNATT, f. 3. pl. — nätter. Natten
efter en brudvigsel.
BRÖLLOPSPREDIKAN, f. sing. indcf.
Predikan. som hålles vid cn furstes förmälning.
BRÖLLOPSSAL, m. 2. Sal, der vid ell
bröllop gästerna spisa och dansen försiggår.
BRÖLL0PSSKR1FT, f. 3. Skrift, på vers
eller prosa, författad i anledning af en
bröllops-högtidl ighet.
BRÖLLOPSSKRUD, m. 2. Den drägl, med
tillhörande prydnader, som cn brud bär på
bröllopsdagen.
BRÖLLOPSSÅNG, m. 3. Sång, som afsjunges
vid ett bröllop.
BRÖLLOPSSÄLLSKAP, n. 3. o. 5. Sällskap
af bröllopsgäster.
BRÖLLOPSSÅNG, f. 2. Sc Brudsäng.
BRÖLLOPSTAL, n. 5. Tal, som hålles vid
ett bröllop, dels af presten, dels af marskalkarna,
dels af brudgummen.
BRÖLLOPSVAGN, m. 2. Vagn, hvari
bröl-lopsgäster.åka, vid färden till och ifrån kvrkan.
BRÖLLOPSVECKA. f. 4. Veckan efter en
bröllopsdag, som i äldre tider vanligen tillbragtes
med nöjen och luslbarhcler.
BRÖLLOPSVERSER, m. 3. pl. Se
Bröltops-dikt.
BRÖLLOPSVIN, n. 5. (bibi.) Bättre, finare
vin, som hrukas vid bröllop.shöglidlighctcr.
BRÖLLOPSVISA, f. 4. (föga brukl.; gam.) Se
Bröllopsdikl.
BRÖMS, se Broms.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
