Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Chargé d’affaires ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHA
cni
293
CHARGÉ DAFFAIRES, scharrscbé dafDfr,
m. 3. pl. — d^ffairer. (fr.) 4) Person, som
besörjer andras angelägenheter. — Syn. Affärsman,
Agent, Ombud. — 2) Sändebud af lägre rang vid
utländska bof.
CHARGERA, scharrschèra, v. a. 1. (af fr.
Charger) 4) Gifva uppdrag, besvära med uppdrag.
— 2) (i poesi o. skön konst) öfverdrifva, karrikera.
— V. n. (krigsv.) Angripa, anfalla.
CHARITER, schari’tr, f. 3. pl. (myt.)
Behagens gudinnor. Kallas äfv. Gracer ell. Gratier.
CHARIVARI, scharivarf ell. scharivari, n. 4.
(fr.) 4) Larm, medelst slammer med kittlar,
stekpannor o. d., jemte skrik och hojtande, för att
lill-kännagifva missnöje med någon. Anställa ell c.
för någon. Blifva uppvaktad med ell c. —
2) (fig.) a) Säges om allt slags besvärligt buller
och oljud. — b) Larmande, usel musik. — Syn.
Kattmusik (för alla bem.).
CHARLATAN, scharlatån, m. 3. (från det ital.
Ciarlalano, härledt af verbet Ciarlare, prata för
skålen, skrälla) 4) (egentl.) a) Marktschreier, som
på offentliga ställen, ifrån en upphöjd ställning,
bjuder ut hvarjehanda droger, medikainenler och
småsaker. — b} Qvacksalfvare, som ger sig ut för
att kunna bota alla slags sjukdomar. — c)
Bedragare, som ger sig ut för att känna någon
hemlig, underbar konst, och afnarrar lättrogna
personer deras penningar genom löftet att till dem
utlära densamma. — 2) (fig.) En, som söker att
bedraga andra derigenom, att han tillägger sina
varor eller arbeten etl högre värde, än de i
sjelfva verket hafva, eller berömmer sig af högre
för-tjenster, än han verkligen äger. — Syn.
Marktschreier, Skojare.
CHARLATANERI, scharlatanerf. n. 3. 4) En
charlatans näringsfång, bcieendc, förhållande. Se
Charlatan, 4. — 2) Bedrägligt skryt af egna
för-tjenster, arbeten, varor. Jfr. Charlatan, 2. —
3) Handling, som utmärker en charlatan. — Syn.
Marktschreieri, Skojeri.
CH ARLATANISM, scharlatanfssm, m. 3. En
chailataris skick, sätt, väsende och handlingssätt.
Jfr. Charlatan.
CHARLATANSK, scharlalånsk, a. 2. (mindre
brukl.) Som (illkännagifver, innebär charlataneri.
CHARMANT, scharmånngt, a. 4. (fr.)
Förtjusande; högst angenäm; förträfflig.
CHARMERA, v. a. 4. (h. Charmer) Förtrolla;
förtjusa.
CHARON, kårånn, nom. propr. m. (rom. o.
grek, myt.) Namnet på färjkarlen, som i
underjorden förde de döda öfver floden Slyx.
CHARPIE, scharrpf, n. sing. (fr.) Linneskaf.
CHARTA. karta, f. 4. (lat) Se Karta. —
Magna c., urkunden, som innehåller grunderna
för den engelska statsförfattningen. — C.
sigil-tala, slämpladt papper.
CHARTEK. se Scharlek.
CHARTERA, se Kartera.
CHASSÉ. schassé. n. 3. (fr.) Ell slags
danssteg, då ena foten framföres utefter golfvet åt
sidan, och den andra dragés efter.
CHAUSSÉE, schåsse, m. 3. (fr.) Upphöjd
landsväg, som sluttar ål sidorna, och anlagd
emellan grafvar eller diken.
CHEBECK, se Schcbeek.
CHEF, schäf, m. 3. (fr.) Öfverhufvud;
öfver-befälhafvare; högste styresman. C. för en armé,
en trupp, ell regemente, ell kompani. C. för
etl embetsverk, elt förvaltningsverk, en styrelse.
General en c. (jcnerål anng schä f), högste befal-
hafvare. — Ingår i några sammansättningar,
såsom: Brigad-, Rcgements-, Bataljons-, Kompani-,
Sqvadronschef, m. fl.
CHEF DOEUVRE, schädö’vr, n. sing. (fr.)
Mästerstvcke.
CHEFSGALER, schä’fsgalä’r, m. 3. Galer, på
hvilken befälhafvarcn för en galerflotta är ombord.
CHEFSKAP, schä fskåp. n. 3. o. 5. Öfverbefäl;
Öfverslyrelse; värdighet af chef.
CHEFSKEPP, schä’fsképp, n. 5. Skepp,
hvarpå öfveramiralen för en flotta är ombord.
CHEMI, m. fl., se Kemi, m. fl.
CHERUB, se Kerub.
CHEVALERESK, sche - - rassk, a. 2. (fr.
Chevaleresque) Ridderlig.
CHEVALERIE, sche–n, f. 3. (fr.)
Ridderlighet.
CHEVALIER, schevalljé, m. 3. (fr.) 4) Riddare.
— 2) Titel, som tilldelades dem af adeln, hvilka
ej tillhörde någon viss riddarorden.
CHIFFER, schi ffr, m. 5. (fr. Chiffre) 4)
Hemliga skriftecken. Skrifva med c. — 2) Inbundna
initialboksläfvcr af en persons namn. Namnchiffer.
— 3) Hemliga tecken, som en köpman skrifver
på etiketter och vidfäster handelsvaror, eller ock
tecknar på sjelfva varan, för att veta dess
inköpspris. Köprnanschiffer. Handelschiffer.
CHIFFERALFABET, schi ffr-alfabäT, n. 3.
o. 5. Alfabet af hemliga skriftecken. Klafven
till ell c.
CHIFFRERA, schiffrèra. v. a. 4. Skrifva med
chiffer (bem. 4). — Chiffrering, f. 2.
CHIFFONNIER, schiffannjé, m. 3. (fr.) Hög
dragkista med klaff och cn mängd smålådor.
Anm. I franskan betyder C. hvad vi kalla
Frun-limmersbyrå eller Frunlimmers-chiffonnier.
CHIKAN, schikån, m. 3. (fr. Chicane)
Ärekränkande förolämpning.
Anm. Franska ordet Chicane betyder:
lagvräng-ning, advokalknep, spetsfundig invändning i
rättegångar, men har icke den bemärkelse, del i
svenskan erhållit. Delsamma gäller äfven om
efterföljande ord, Chikanera.
CHIKANERA, schikanèra, v. a. 4. (fr.
Chi-caner) På elt ärekränkande sätt förolämpa. —
Chikanerande, n. 4. — Jfr. Anm. under
Chi k an.
CHIKANERING, schikanèring, f. 2. 4)
Handlingen, da man chikancrar. — 2) Sjelfva
förolämpningen i och för sig. — Syn. Chikan.
CHIKANÖR, schikanö’r, m. 3. (fr. Chicaneur)
En, sorn gerna chikanerar folk. Ordet
förekommer mindre ofta.
Anm. Del franska Chicaneur belyder:
krångel-makare i rällegångar, grälmakare, men har icke
den bemärkelse, del i svenskan erhållit
CHIKANÖS, schikanö’s, a. 2. På elt ärerörigt
sätt förolämpande.
Anm. Ordet är i svenska språket nyskapadl;
Chicaneux finnes icke i franskan.
CHILI ASM, tjiliåssm, m. 3. sing. Jkyrkoh.)
Läran om ett kommande Christi tusenåriga rike
på jorden, då mcnniskorna skola lcfva i ostörd
njutning, fred och glädje.
CHILIAST, tjiliåsst, m. 3. (kyrkoh.) Anhängare
af läran om Christi tusenåriga rike på jorden.
CHIMÉRE, schimä’r, f. 3. (fr. ord, af del
grekiska Chimaira) 4) (grek, myt.) Chimæra:
dik-tadt, eldsprutande vidunder med lejonhufvud,
getkropp och diaksvans. — 2) (fig.) Hjernspöke,
in-billningsfoster, drömbild. — Skrifves äfv. Chimer
och Chimär. — Syn. Se Inbillning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
