Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Ceremoniallag ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
CER
CHA
CEREMONIALLAG, m. 2. Lag, hos Judarna,
•om förcskref, hvad i afseende på yttre kyrkobruk,
offer, böner och fastor m. m., var att iakttaga.
CEREMONIDAG,––––-nfdåg, m. 2. Dag, då
någon ceremoni äger rum.
CEREMOMDRÄGT.— ni’drä’ckt. c. 3. Drägl,
som vid högtidliga tillfällen bäres af furstar och
deras omgifning.
CEREMONIEL,–––––ä’l. n. 3. Föreskrift
rörande sättet, huru vid en högtidlighet skall tillgå.
Man har Stats- och Hofccrcmonicl.
CEREMONIMIDDAG. m. 2. —MÅLTID, m. 3.
Högtidlig middag, måltid, hvarvid vissa
ceremonier iakttagas.
CEREMONIMÄSTARE, m. 3. Hoftjenstcman,
•om vakar öfver ceremonielcts iakttagande vid
högtidliga tillfällen.
CEREMOMTAFFEL, m. 2. pl. — lafllar. Vid
högtidliga tillfällen, den särskilta taffel, vid
hvilken blott furstliga personer spisa och samteliga
högre hofljenare passa upp.
CEREMONIÖS,–––––ö’s, a. 2. 1) (om person)
Fallen för krus och komplimanger, kruserlig. —
2) Som sker med ceremoni, uttrycker, röjer
kru-scrlighel.
CEREMONIÖST, adv. På ett ceremoniöst sätt,
ined krus, kruserligl.
CERES, séres, nom. propr. f. 4) (rorn. myt.)
Åkerbrukets gudinna. — 2) (astr.) En af de
mindre planeterna.
CEBIT, scriT, m. 3. (mineral.) Mineral, sorn
innehåller:
CERIUM, sériumm, n. sing. (kem.) En
svår-smältlig, grå, skör metall, olöslig i andra syror än
kungsvatten. Kallas äfv. Cer.
CERT, särrt, m. 3. (sjöf.) Ett fartygs
byggnadssätt.
CERTE-PARTI, n. 3. (fr. Charlc-parlie)
Kontrakt emellan skeppare eller redare och
af-lastare, innehållande vilkoren, på hvilka en
be-fraktning är sluten. Laslningskontrakt. Skrifves
äfv. Cerlcparti.
CERTIFIKAT, särrtifikåt, n. 3. 4) Skriftligt
intyg. — 2) (sjöv.) Magistrats bevis öfver af ett
fartygs redare a Ilagd ed, alt det är hygdt i
Sverige och dem tillhörigt. [Certificat, Certctikat.]
CESAREWITSCH, scsårewilsch, m. 3. Se
Czareivilsch.
CESS, sess, n. 3. (i musik) Noten c, sänkt
en half lon.
CESSION, sässchön, f. 3. (förkorladt af
latinska uttrycket: Cessio bonoruni) Aflrädande af
egendom till borgcnärerncs förnöjande. Göra
cession. — Syn. Se Bankrutt; Göra c., se
Bank-rullera.
CESSIONANT, sässchonännt, m. 3. Person,
som afträder sin egendom till borgenärcrnes
förnöjande. — Syn. Bankrutlör, Bankrutlspclare.
CES^IONSFÖRMÅN, sässchdnsfö’rman, m. 3.
(lagt.) Den förmån, som en ccssionanl äger, alt
ej kunna häktas för skuld.
CESTUS, sä*sstuss, m. (lat.) Jernbeslagcn
stridshandske, som fordom nyttjades af atleterna.
CESUR, sesür, f. 3. 4) (i prosodien)
Takl-hvila i en vers, t. ex.: Hans vapen deremol |
välgerningarne voro. — 2) (i musik) Den not,
hvanned en liten rytmisk figur eller period slutar
ocb hvarpå en ny följer. Afsats.
CETRARIN, selrari n, n. 3. sing. (kem.) Det
bittra ämnet uti Islandsmossa.
’ CHAGRIN, se Schagrång.
CHAISE, se Schas.’
CHALCEDON, se Kalcedon.
CHALON, schalå’nng, m. 3. (fr.) Ett slagg
ovalkadt, kypradt ylletyg, som begagnas till foder,
så kalladt efter staden i Frankrike af samma
namn. — Skrifves af några äfven Chalong ocb
Schalong.
CHÄMADE ell. CHAMAD, schamåd, m. 3.
(fr.) Signal ifrån en fästning, med trumma,
trumpet eller hvit fana, för att tillkännagifva, alt man
vill dagiinga.
CHAMARERA. schamarèra, v. a. 4. (af det
fr. Chamarrcr) Pryda med galoner, spetsar,
snören, o. d. — Skrifves äfv. Chamrera. —
Cha-marering, f. 2.
CHAMIT, kamft, m. 3. (mineral.) Eli slags
förstenad mussla.
CHAMPAGNE, schanngpånnj, m. 3. sing. (fr.)
Ett slags lältdrucket, välsmakande och starkl
bornerande vin, ifrån Champagne i Frankrike. —
Någon gång säges äfv. Champagnevin.
CHAMPAGNEGLAS, schanngpånnjglås, n. 5.
Glas af olika form, som enkom begagnas, när man
dricker champagne; i norden brukas dcrtill höga,
spetsiga glas, i Frankrike små, utan fot.
CHAMPAGNEPUNSCH, schanngpånnjpünsch,
m. 3. sing. Punsch, tillblandad af 4 delar
champagne och 1 del arack, med socker och citron.
CHAMPAGNERUS, schanngpånnjrus, n. 3. Af
champagne förorsakadt rus, som vanligen är snart
öfvergåendc och ulan obehagliga cflcrkänningar.
CHAMPIGNON, schanngpinnjå’nng, äfv.
scham-pinnjön. m. 3. (fr.) Ett slags ätlig hallsvamp med
hvit, kullrig hatt och hvita eller ljust rosenröda skifvor
på dess undersida. Agaricus campeslris. —
Skrifves äfv. af några Champinjon och Schampinjon.
CHAMP1GNONSÅS. schanngpinnjå’nngså’s, rn.
3. (kok.) Sås, tillredd af champignoner med citron.
CHAMPLUN, se Schamplun.
CHAMRERA, CHAMRER1NG, se Chamarera.
CHAMSIN, schåmmsinn, m. sing. En hel
sunnanvind i Egypten.
CHAN, se Khan.
CHANCRE, schanngkr, m. 3. sing. (fr.) Elt
slags veneriskt frätsår. — Skrifves äfv. af några
Chanker eller Schanker.
CHANGÉ, schanngsché, n. (fr.; ridk.) Säges,
när man i ridhuset till höger eller venster
genomridit hanan och börjar gå på andra handen; ellcr
när man galopperat till höger och låter anspringa
till venster.
CHANGERA, schanngschèra, v. a. 4. (af det
fr. Changer) Ombyta, förändra. — V, n. 4)
Skifta i färg vid olika lägen emot dagern. Säges
om vissa tjger. — 2) Släppa färgen, urblekas.
CHANTERELL, schanngträll, m. 3. (fr.
Chante-relle) Ett slags ätlig hattsvamp, med päronlik hatt
och gula, greniga skifvor. Cantarellus cibarius.
CHAOS, CHAOTISK, m. fl., se under K.
CHAR. schar, m. 3. Tvåhjulig praklvagn, som
brukades vid högtidliga tillfällen hos de Gamle,
t. ex. kappränningar, segertåg, o. d.
CHARAD, scharad, m. 3. (fr. Charade) Ett
slags gåta, bestående deruti, att man. efter något
visst uppgifvet kännetecken till ledning för
betydelsen af hvarje särskilt stafvelse i ett ord.
äfvcn-som för hela ordet sammanstafvadl, skall gissa sig
till ordet. Siafvclsegåta. C-er äro vanligtvis
på vers. Skrifva c-er.
CHAR AKTER, m. fl., se Kar akter, m. fl.
CHARGE, scharrsch, f. 3. (fr.) 4) Syssla,
åliggande, uppdrag. — 2) (krigst.) Angrepp,
anfall, isynnerhet af kavalleri.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
