Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Christusbild ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CHR
CIR
295
Dock nyttjas äfv. Christus, utom för genitiven,
som ovilkorligt fordrar Christi. I stället för
Christel i vokaliven, brukas ofta Christ! — Skrifves
äfv. Kristus.
CHR1STUSBILD, knsstussbilld. m. 3. Bild,
som föreställer Christus, menniskoslägtPts frälsare.
CHROM, kram, n. 3. sing. (kem.) En år 1797
af Vauquelin upptäckt, blygrå, spröd och ganska
hård metall, som ingår i flera färger. — Skrifves
äfv. Krom.
CHROMATIK, kråmalTk, f. 3. (från grek.) t)
Läran om färgerna. — 2) Konsten att blanda
färgerna i målning. — Skrifves äfv. Kromulik.
CHROMATISK, kråinåtissk, a. 2. t) (opt.)
Färgad. — 2) (i musik) C. skala, fortskridande
genom halfloner, t. ex.: c, ciss, d, diss, e, f, fiss,
g, giss, a, aiss, c. C-a toner, alla af de sju
ursprungliga afledda toner. — Skrifves äfv.
Kro-malisk.
CHROMGRÖNT, krå’mgrö’nt, n. sing. (egentl.
neutrumaf obrukliga adjcklivetC/iromørön)
Chrom-oxidul, hvilken nyttjas såsom den vackraste gröna
färg till emalj- och porslinsmålning.
CHROMGULT, kramgült, n. sing. (egentl.
neu-trum af obrukliga adjektivet Chromgul)
Chrom-syrad blyoxid, en skön och oföränderlig gul
målarfärg, hvilken isynnerhet användes till målning
af vagnar.
CHROMSYRA, krå msy ra, f. 4. (kem.) Syra,
uppkommen genom förening af chrorn med syre;
utgör ett möi krödt pulver eller en ljusröd, af fina,
hårformiga kristaller bestående massa; har skarpt
sur samt efteråt slräf, metallisk smak.
CUROMSYRAD, a. 2. (kem.) 4) Förenad med
chromsyra. C-t kali. — 2) Bildad genom
förening med chromsyra. C-l salt.
CHRONISK, CHRONOLOGI, m. fl., se under K.
CHRYSOBERYLL, kry’såbery ll. m. 3.
(mineral.) Ädelsten med grönbvil, sparrisgrön, gröngrå
eller blågrå färg och matt glans.
CHRYSOLIT, krysålft, m. 3. (mineral.) En
gulgrön ädelsten, bestående af kiselsyrad talkjord.
Skrifves äfv. Chrysolilh.
CHRYSOPRAS, krysåprås, m. 3. (mineral.)
Elt slags äpelgrön halfädelsten.
CHURFURSTE, m. fl., sc under K.
CHYLUS, tjy’luss, m. sing. (lat., ifrån grek.)
C. eller Mjölksaft kallas födoämnena, sedan de i
tarmarna blifvit upplösta och förädlade.
CHYMUS. tjy muss, m. sing. (lat., ifrån grek.)
Den grölakliga massa, hvartill födoämnena af
magen förvandlas, för att sedan i tarmarna
ytterligare förädlas lill Mjölksaft (jfr. Chylus).
CHÄS. se Schäs.
CICATRISATION,––––––tschön, f. 3. (med.)
Sårs hopläkning.
CICERO, si sero, m. sing. En sort
boktryc-karstil, som fått sitt namn deraf, att de första
upplagorna af den romerske författaren M. T.
Cicero trycktes med sådan stil.
CICERONE, ljiijcrå’ne, m. 3. üti Italien,
isynnerhet i Rom, en person, som visar
främlingar ställets märkvärdigheter och ger förklaring
öfver dess åldcrdomslemningar. Kallas så med
hän-tydning på Ciceros vältalighet, emedan desse
ciceroner äro ganska pratsamme.
CICEROMAN,––––––-ån (litter.), m. 3. 4) En,
som skrifver och talar latin utmärkt väl, rncd en
Ciceros mästerskap. — 2) En, som imilerar Ciceros stil.
C1CERONISK, a. 2. (litter.) Som liknar Ciceros
stil, filosofi, o. s. v. C. stil, vältalighet, filosofi.
— Ciceroniskt, adv.
CICISBEO, tjitjissbéå, eller CICISBÉ, m. 3.
pl. — beer. Enligt italiensk sed, cn förtrogen
vän och daglig sällskapare åt ett gift fruntimmer.
CIDER, si’dr, m sing. Vin af allehanda slags
fruktsorter, förnämligast af äplen och päron,
isynnerhet de förra. — Syn. Fruktvin, Äpelvin,
Äpel-musl, Päronmust.
CIDERBRÄNNVIN, sfdr-brä*nnvin, n.5.
Brännvin, bcredl af grumset, som blir Öfver vid
ciderpressning.
CIDERPRESS, m. 2. Press, som begagnas
vid beredning af cider.
CIDERSIRAP, m. 3. Sirap, beredd af cider.
[– sirup, - - syrup.]
CIDERÄTTIKA, f. 4. Ättika, beredd af cider.
CIGARR, - årr, m. 3. Tvenne tobaksblad, ett
bredare och ett smalare, sammanrullade så, att
en fin rörformig öppning går längs igenom.
Anm. Ordet Cigaro, som är spanskt, betyder
egentligen elt rörformigl hopvridet, olimmadt
papper eller majsblad, i hvilket ell tobaksblad
är inlagdt.
CIGARRFODRAL, - årr-ål, n. 3. o. 5.
Fodra), alt förvara cigarrer uti.
CIGARRMUNSTYCKE, n. 4. Särskilt
munstycke, med en liten pipformig öppning nedtill,
hvaruti cigarren sättes, då man vid rökningen ej
vill hålla den med fingren.
* Cl KORI A, -kö–, f. 1. 4) (bot.) Se
Väg-vårda. — 2) Ett slags surrogat för kaffe, lillredt
af roten utaf Cikorieväxlen eller Vägvårdan. —
Äfv. Cichoria. — Sä. Cikorie-rol.
CIKORIEKAFFE, -kö–kåffe, n. 4.1 sing.
4) Se Cikoria, 2. — 2) Sjelfva drycken, som
till-redes af cikoria.
CIK0R1ESIRAP, m. 3. Sirap, beredd af
Ci-korieörlens rot. [—sirup, —syrup.)
CIKORIEÖRT, f. 3. Sc Cikoria, 4.
CIMOLIT. simåli t, m. 3. (mineral.) En
hvit-grå eller rödaktig stenart, som förekommer på ön
Argenliera; nyttjades af de Gamle lill fläckars
urlagning.
C1NCH0NIN, sinnkoni’n, n. 3. (kem.) Fast,
icke flygtig, rent besk växtbas i kinabark.
CINGLA, se Singla.
CINKA, si nnka, f. 4. (af fr. Cinq) Femma, I
tärningspel. C. dus, c. tre, c. [yra, o. s. v.
C~kor all, båda femmorna. Slå c., få c.
CINKADUS, sinnkadüs, f. 3. 4) En femma
och cn tvåa, i tärningspel. Slå c. — 2) (fig.,
fam. o. skämtv.) Tillfällighet, träff, slump. Låla
komma an på cn c. Del kommer an på
en c., om ... . En c. kan göra’l. Brukas
sällan utom i dessa talesätt. — Syn. Se
Tillfällighet.
CINKOMPASS, sinnkåmmpåss, n. sing. (af det
fr. cinq pas, fem steg) Ett slags dans för en
person, då man öfver två korslagda käppar
hoppar i kors med fötterna, fem gånger efter
hvarandra. Dansa c. (Fig. fam.) Lära någon all
dansa c., tukta någon.
CINOBER,^ sinöbr, m. sing. En högröd
mi-neralfärg, bestående af qvicksilfvcr i förening med
svafvpl. — S< C-färg, -röd.
CIRCASSIENNE, sirrkassiä nn, n. sing. (fr.)
Elt slags fint ylletyg.
CIRCE, sfrrce, nom. propr. f. 4) (grek, myt.)
Trollgudinna, som förvandlade menniskor i djur,
enligt fabeln boende på en Ö i Mcdelhafvet. — 2)
(fig. fam.) Förtrollande skön qvinna, förlrollerska.
CIRCUS, si rrkuss, m. sing. (lat.) 4) (hos de
gamla Romarne) a) En stor, långrund skådebana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
