Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cirkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296 C1R
för allehanda offentliga skådespel. — b) Den der
åskådande församlingen. — 2) (nu) a) Ridbana,
der konstberidare gifva sina föreställningar. — b)
(geol.) Cirkelrund eller elliplisk plan, omgifven af
branta klippor och bergshöjder.
CIRKEL, si rrkl, m. 2. pl. cirklar, i) (mat.)
a) Yla, omgifven af cn kroklinic. så beskaffad, att
alla räta linier, som ifrån cn viss punkt inom den
(medelpunkten), dragas lill densamma, äro lika
stora (dessa lika stora linier kallas cirkelns radier).
Cirkehta. — b) Sjelfva kroklinien, som omsluter
en så beskaffad yla. Beskrifta en c., uppdraga
en sådan linie. Kallas äfv. Clrkelomkrels.
Cirkel-periferi. Ingår i åtskilliga sammansättningar,
såsom Halfcirkcl, Höjdcirkel m. fl.; sc dessa. —
2) Verktyg, hvarmed en cirkel uppdrages. Deraf
finnas flera slag, såsom Krumcirkel, Stångcirkel,
m. fl., hvilka ses på sina ställen. Upprita cn
figur med c. Mäta, afpassa med c. Göra
något efter c., med lillhjelp af cirkel. — Syn.
Cirkelinstrument, Cirkelverklyg, Cirkelmått. — 3)
Cirkelrund bana, krets, ring. En blomstersäng,
som går i c. Ställa stolar i en c. — 4) a)
(förr i Frankrike) Församling hos drottningen, af
prinsessor, hertiginnor m. fl., som sutlo i en
krets. _ b) (fig.) Sällskapskrets. Brukas för
denna bem. nästan endast i sammansättningarna:
Sällskapscirkel, UmgängscirkeL — 5) (fig. log.)
C. i bevisning, felaktigt sätt att bevisa, då det,
som skulle bevisas, läggcs till grund för sjelfva
bevisningen. C. i definiering. då man i en
definition använder samma begrepp, som skulle
definieras. — 6) Förekommer i några
sammansättningar, hvilka tillhöra lidräkningcn, såsom
Sol-cirkel, Måncirkel; sc dessa.
CIRKELAFSKÄRMNG, f. 2. Se
Cirkelsegment.
CIRKELBEN’, n. 5. Skänkcl på elt
cirkel-instrument.
CIRKELBESTICK, n. S. i) Fodral till ett
cirkelinslrumcnt. — 2) Både instrument och
fodral tillsammans.
CIRKEL BÅGE. m. 2. pl. — bågar. I) (mal.)
Del af en cirkels omkrets. Jfr. Cirkel, i, b. —
2) Hvad som har formen af en sådan båge.
CIRKELFORMIG, a. 2. Som har formen af
en cirkel, som går i cirkel.
CIRKELFOT, m. 3. pl. — föllcr. Nedersta
ändan af elt rirkclben.
CIRKELGÅNG, m. 2. 4) Rörelse, fortgående,
fortskridande i cirkel. — 2) (fig.) C. i bevisning,
se Cirkel, 5.
CIRKELHUFVUD, n. 4. pl. — hufvuden.
öfra ändan af clt cirkelinstrument.
C1RKELHVALF, n. 5. Hvalf, som bildar en
cirkelbåge.
CIRKELTNSTRUMENT, –––––-mä’nnt, n. 3.
o. 5. Se Cirkel, 2.
CIRKELLINIE, f. S. 4) Linie, som utgör
omkretsen af en cirkel (bem. 4, a). — Syn. Cirkel.
Periferi. — 2) Linie, som utgör en del af cn
cirkels periferi: cirkelformig linie. — Syn. Cirkelbågc.
CIRKELMÅTT. n. 5. Se Cirkel, 2.
CIRKELOMKRETS, m. 2. och
CIRKELPERIFERI, si’rklperiferi’, f. 3. Se
Cirkel, 4, b.
CIRKELRUND, a. 2. Som går i cirkel eller
har formen af en cirkelyla. En c. mur. En c.
yla, kaka. — Cirkclrundl, adv.
CIRKELRÖRELSE, f. 3. Rörelse, som
fortgår i en kroklinie, hvilken bildar cn cirkel, om
den fortsättet.
CIR
CIRKELSEGMENT, si’rklseggmä’nnt, n. 3.
o. 5. (mat.) Del af cn cirkel, som inncslutes af
cn cirkelbåge och en rät linie, hvilken skär cirkeln.
CIRKELSKÄRNING, f. 2. eller
CIRKELSNITT, n. 5. (kir.) Inskärning vid
amputation, då alla delar genomskäras krctsformigt
och vertikalt ända till benet.
CIRKELSMED. m. 3. Handtverkare, som
tillverkar allehanda jern- och slålvcrklyg, såsom
cirkelbestick, sågar, borrar, mejslar, m. m.
ClRKELSPETS, m. 2. Spetsen af det ena
cirkelbcnel (se d. o.), hvaromkring det andra
kringförcs. då man vill uppdraga cn cirkel.
CIRKELSTRYKNING, f. 2. (fys.) Sätt att
magnctiscra stål, då fyra stålstänger läggas i
qvadrat, och man förer begge polerna af en
magnet öfver dem, från den ena lill den andra, flera
hvarf rundl omkring. Rättare Kringslrykning.
CIRKELSÅG, f. 2. En rund, tunn, kring
omkretsen landad skifva, sorn roterar kring en axel.
CIRKELVIS, adv. (föga brukl.) I cirkelform,
i cirkel.
CIRKELYTA, f. 4. Cirkelformig yta. Jfr.
Cirkel. \. a
CIRKELÖPPNING, f. 2. öppningen emellan
skänklarna eller benen på ett cirkelinstrument.
CIRKLA, v. a. 4. 1) Afpassa, afmäta med
cirkel. — 2) (fig.) Med öfvcrdrifven noggrannhet
och kall beräkning afpassa. C. sina ord.
Brukas mest i part. pass, såsom adjektiv. —
Cirklande, n. 4. o. Cirkling, f. 2.
CIRKLAD, a. p. 2. (fig.) 4) (om person)
Öf-verdrifvel och med kall ber äkning afmätt, i skick,
tal. uppförande, o. s. v. Fara c. i sitt tal, i
sill väsende. — 2) (om sak) öfverdrifvet
noggrann. noga afmätt och beräknad. C~l tal, skick,
uppförande. C-e ord. C. stil. — Syn. Afmätt,
Konstlad. Sökt.
CIRKLADT. adv. På ett cirkladt sätt. Tala
c. — Syn. Afmätt Konstladt.
CIRKULATION, sirrkulatschön, f. 3.
Kretslopp; omlopp. Blodets c., dess omlopp i kroppens
ådror. Myntets c., dess omlopp i allmänna
rörelsen. Äfv. Circulalion.
CIRKULATIONSBRUK, sirrkulatschönsbrük,
n. 5. (landtbr.) Åkerbruksmetod, bestående uti en
systematisk omvexling af olika växtslag på samma
del af den brukade jorden, hvarvid denna indelas
i flera lotter, som hvar efter annan besås med
olika sädesslag, foder- och rotväxter, så att hvarje
lott, sedan den först blifvit behörigen gödslad, årligen
besås med elt nytt växtslag, innan den, efter ell visst
antal skördar,ånyo gödslas. Kallasäfv Omloppsbruk.
CIRKULERA, v. n. 1. Vara i omlopp.
Blodet c-r i menniskokroppen. Låta myntet c. i
allmänna rörelsen. — Äfv. Circulera. — V. a.
(kem.) Sades fordom om ett numera aflagdt sätt
att digercra. — Cirkulerande, n. 4. o.
Cir-kulcrin g, f. 2.
CIRKÜLERKOLF, sirrkulèrkå’llv, m. 2. pl.
— kolfvar. (kcm.) Benämning på ett slags
kolf-var med halt, som nyttjades vid cirkulering.
CIRKULÄR, sirrkulä r. n. 3. o. 5. Skrifvelse.
bref af lika lydelse, som skickas till flera personer.
— Äfv. Circulär. — Syn. Cirkulärskrifvelse,
Cir-kulärbrcf, Rundbref.
CIRKULÄRBREF, –lä’rbrév, n. 5. och
CIRKULÄRSKRIFVELSE, - - la rskrivällse,
f. 3. Se Cirkulär.
CIRKUMFILISNÄRT, —-snä rrt, m. 3. (fam.
skämtv.) Liten prydlig släng, som man gör vid
skrifning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
