Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cirkumflex ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CIR CIT 297
CIRKUMFLEX, sirrkummflä’cks. m. 3. (gram.)
Tecken, som sättes öfver en stafvelsc, för att
utmärka, att den blifvit sammandragen och således
fordrar en uthållande tonvigt. Detta tecken är
för grekiskan * och för franskan A. — Skrifves
äfv. Circum/lex.
CIRKUMVALLATIONS-LINIE,
——tschöns-Ifnje, f. 3. (fortif.) Försvarsverk med bröstvärn,
bankett och graf, som anlägges omkring en
fästning till de belägrades försvar, och för att
hindra tillträde till fästningen utifrån. — Äfv.
Cir-cum–––––.
CIS, siss. Latinsk partikel, som förekommer
i några sammansättningar och betyder: på denna
sidan (i motsats till Irans, på andra sidan), t. ex.:
Cisalpinsk, belägen eller varande på denna sidan
Alperna.
CISS, n. 5. (i musik) C. höjdt en half ton.
CISALIER, - så–, m. 3. pl. (myntk.) Mynt,
som ej fullkomligt utfalla i präglingen, utan måste
omsmältas.
CISELERA, v. a. 4. (fr. Ciseler, af Ciseau,
mejsel) Göra upphöjda figurer i silfver- ellcr
guldbleck, på det sätt, att dc först drifvas ined
punsar eller stampar och sedan fulländas med
grafstickel. — Ciselerande, n. 4. o.
Ciscle-ring, f. 2.
CISELÖR, m. 3. Handtverkarc, som gör
ciselerade arbeten.
CISSOII), sissåfd, f. 3. (mat.) Ett slags
krok-Unie, af tredje graden.
CIST, sisst, m. 3. Ett växtslägle af fam.
Cis-tea», med flera arter, af hvilka i Sverige finnas
Sol-Cist. Ölands-Cist och Gottlands-C. Cistus.
CISTERCIENSERMUNK,cisslärrsiä’nnsr-münnk,
m. 2. -NUNNA, f. 4. Munk, nunna af:
CISTERCIENSERORDEN,cisstärrsiä’nnsr-å’rdn,
m. 2. sing. Katolsk andclig orden, stiftad 1098 af
Benediktiner-abboten Robert i Cistcaux (på latin:
Cistercium). Den qvinliga orden af samma namn
stiftades af abboten Stefan, år 1120, efter samma
ordensregcl, och står under uppsigt af
Cistcrcien-scrmunkarnes general.
CISTERN, sisstä’rn, m. 3. Behållningsrum,
vanligen muradt eller uthugget i sten, till
förvarande af regnvatten, i brist på flod- eller
brunnsvatten. Vattcnkisla.
CITADELL, — — dä*ll, n. 3. o. 5. Skans
(kärn-fäste) inuti en stad eller fästning.
CITAT, sitåt, n. 3. o. 5. Anfördt ställe ur en
författare. — Syn. Citation.
CITATION, - -tschön, f. 3. 1) Anförande af
en författares ord. — 2) Sc Cilat.
CITATIONSTECKEN, - - tschönstéckn, n. S.
Tecken (”), som i skrift sättes framför och efter
ord, mening eller helt stycke, för alt utmärka, alt
de äro anförda ur någon bok, skrift, handling
eller innefatta någon viss persons tal eller
yttrande. Anföringstecken.
CITERA, v. a. 1. 1) Anföra elt ställe ur en
författare, cn skrift, en handling. C. ell ställe
ur Cicero. C. verser ur Horatius. Man säger
äfv.: C. en författare, d. v. s. anföra ställen ur
hans skrifter. — 2) Till stöd åberopa cn
författares satser, yttranden. Till slöd för denna
min åsigt behöfver jag blott c. Berzelius. C.
bibeln. — Syn. Anföra. — Citerande, n. 4.
o. Ci ter ing, f. 2.
CITRAT, sitråt, n. 3. o. 3. Citronsyradt
salt.
CITRON, sitrön, m. 3. Den gula, saftrika, starkt
syrliga frukten af Citronträdet. — Ss. C-färg,
-färgad, -gul, -kärna, -lukt, -saft,
-skal, -skifva.
CITRONAT, - - åt, n. 3. Skal af omogna
citroner, kokade i tunn sirap.
CITRONBISCUIT, sitrönbisskvi’, m. 3. Biscuit,
tillredd af skalad sötmandel med ägghvitor, socker
och det rifna skalet af en citron.
CITRONESSENS, silrönässånngs, m. 3. Sc
Cilronolja.
CITRONFINK, m. 2. (nat. hist.) En art af
Finkslägtet. uti Italien.
CITRONGELÉ, silrönschclé, n. 3. Gelé, tilla—
gadt af citronsaft, socker, ägg och vin.
CITRONGLASS, m. 3. Glass, tillredd af
citronsaft med socker.
CITRONKLÄMMA, f. 4. Se Cilronpress.
CITRONKRÄM, n. 3. Kräm, tillagadt af
citronskal, med vin, citronsaft, kanel och socker.
CITRONLIKÖR, sitrönlikö’r, m. 3. Likör,
tillredd af sprit, citronessens, sirap och vallen.
CITRONMELISS, silrönmeli ss, m. 3. En i
Schweiz och Italien vildt växande apoteksört, som
äfven allmänt odlas i trädgårdar, för sin angenäma
citronlukt. Melissa oflicinalis.
CITRONMYNTA, silrönmy’nnta, f. 1. (bot.)
En art Mynta. Mentha gentilis.
CITRONOLJA, f. 4. Den elheriska olja, som
pressas ur citronskal. En art bäraf ärCedrooljan
(se d. o.).
C1TR0NPAST, silrönpåsst, m. 3. (sockerb.)
Past, tillredd af saft och skal utaf citron med
socker.
CITRONPRESS, m. 2. Press, hvarmed saften
pressas ur cilroner.
CITRONRUTOR, f. 4. pl. (sockerb.) Oblat,
skuret i sneda rulor, hvilka öfverstrykas med
mandelmassa, bakas vid lindrig värma, glaseras
och garneras med citronatstrimlor. Brukas äfv. i
sing. om hvarje särskilt stycke.
CITRONSAFT, m. 3. Ur citron utpressad
saft.
CITRONSIRAP, m. 3. Ett slags sirap,
tillredd af utpressad citronsaft och socker. [—sirup,
— syrup.]
CITRONSORBET, silrönså’rrbätt, m. sing.
(kondit.) Sorbet, beredd af citronsaft med socker.
CITRONSPÅN, n. S. (sockerb.) Ett slags
ugns-konfekt, tillredd af citronsaft och citronskal med
socker och ägghvita.
CITRONSYRA, f. 4. (kem.) Ett slags
växt-syra, som innehålles i citronsaft, äfvensom i saften
af vinbär, stickelbär och flera slags frukter.
CITRONSYRAD, a. 2. (kem.) Säges om
salter, i hvilka citronsyra ingår. C-l sall. C-t
na-Iron, o. s. v.
CITRONSÅS, m. 3. Sås, med tillsats af
citronsaft och citronskal.
CITRONTABLETTER, sitröntablä’ttr, m. 3.
pl. (sockerb.) Tabletter (se d. o.), tillredda af
rifvet citronskal med socker. Brukas äfv. i sing.
om hvarje särskilt stycke.
CITRONTRÄ, n. 4. sing. Veden, virket af
Citronträdet.
CITRONTRÄD, n. 5. Trädslag, hvars frukt
är den allmänt bekanta cilronen, och hvars
många arter hafva sitt hemland i södra delarna af
Asien och Europa samt norra delen af Afrika.
Till arterna höra: Pomerans-, Apelsin- och
Ber-gamott-träd. Citrus. Egentliga Cilronträdel
kallas på latin: Citrus Limonium.
CITRONVATTEN, n. 3. Vatten, blandadt med
citronsaft.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
