Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Codicill ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COD
hok. — 2) (efter nyssnämda uppfinning) Hvarje
skriften bok (liil skilnad ifrån de tryckta). — 3)
Lagsamling, lagbok, lagverk. [Kodex.]
CODICILL, CODILL, COEFFERA, rn. fl., sc
under K.
COEFFICIENT, koäflisiä’nnt, m. 3. (alg.)
Benämning på de tal, som sättas framför en bokslaf,
för att antyda, huru många gånger den är
adderad till sig sjelf.
COEXISTERA, COEXISTENS, se under K.
COGNAC, se Konjak.
COGNAT, kånngnåt, m. 3. Blodsförvandt på
mödernesidan (i motsats till Agnat). — Äfv. Kognal.
COHERENS, COHESION, m. fl., sc under K.
COHOBERA, v. a. 4. (kem.) Vid en
dislil-lation flera gånger efter hvarandra åter ingjuta
det afdistillerade i retorlen och distillera på nytt.
CO HORT, se Kohort.
COINCIDERA, COINCIDENS, se under K.
COLCOTHAR, ka Hkotar, m. sing. Elt
rödbrunt pulver, sorn återstår i retorterna, vid
tillverkning af rökande eller så kallad Nordhausisk
svaftclsyra.
COLIBRI, kölibri, m. S. Se Honungsfågel.
COLISSEUM ell. COLOSSEUM, —éumm, nom.
propr. n. 4; Praktbyggnad i det gamla Rom,
uppförd af Nero, för offentliga skådespel. — 2)
Praktbyggnad i stora städer, för offentliga nöjen.
[Col-lisseum. Collosseum.]
COLLATERAL, m. fl., sc under K.
COLLÉSTÖT, kälèslö’1, m. 2. (i biljard) Stöt
med cn boll, sorn ligger vid vallen.
COLLECTANEA, kålläcklånca, n. pl. (lat.)
Samlade anmärkningar, utdrag ur böcker.
COLLECTIVUM, kålläckti vumm, n. pl. — iva
ell. — iver, (lat.: gram.) Ord, som i sig
innefattar begreppet af flera enheter, t. ex. folk, här,
o. s. v. Förkorladt af Nomen coUeclivum. —
Man skrifter i svenskan äfv. Kollektiv (n.)
COLLEGA, COLLEGIUM, m. fl., sc under K.
COLLERETTE, se Kolleretl.
COLLET, kållä’, (fr.) sc Kollelt.
COLLI cll. COLLY, kå lli, m. pl. colli. (ital.;
handelst.) Hvar och en särskilt varupcrscdel, som
afsändcs med en skeppare cllcr forman.
COLLOQU1UM, kållökviumm, n. pl. — quia
o. — quier. (lat.) Samtal. C. fa mili are,
förtroligt samtal.
COLOCYNTBITTER, kolåsy’nntbi’tlr, n. sing.
(kem.) Bittert cxlraktivämne, som erhålles ur
ko-loqvinten.
COLOPHONIUM, se Kolofonium.
COLOQVINT, se Koloqvint.
COLORATUR, se Koloratur.
CO LORUM, se Kolorum.
COLOSSEUM, sc Colisseum.
COLUMBIN, –fn, n. 3. sing. (kem.) Bittert
åmne i:
COLUMBOROT, f. 3. pl. — rötter. Rolen af
Cocctilus palmalus, som användes på apoteken.
COLURER, -lü-, m. 3. pl. Så kallas, i
tid-räkningsläran, dc tvenne deklinationscirklar,
medelst hvilka solbanan genom dagjemnings- och
solståndspunkterna indelas i fyra lika delar. Den
ena af dessa kallas Solstånds- och den andra
Dag-jemnings-coluren.
COMFORT, COMFORTABEL, se under K.
COMITAT, se Komitat.
COMITÉ, se Komité.
COM1TIER, COMMENSURABEL, se under K.
COMMERCE, m. fl., sc Kommers, m. fl.
COMMISSBRÖD, m. fl., sc under K.
CON 299
COMMITTÉ, se Komité.
COMMODOR, se Kommodor,
CO M MUN, COMMUNAL, se under K.
COMPAGME cll. COMPANL m. fl., sc under K.
COMPAGNON, se Kompanjon.
COMPENDIUM. n. pl. — dia o. — dier, (lat.)
Lärobok i sammandrag, kort begrepp af en
vetenskap. Skrifves äfv. af några Kompendium,
COMMUNISM. COMMUMST, se under K.
COMPILAT1ON, COMPILATOR,
COMPILE-RA, sc under K.
COMPLEMENT,COMPLETT,COMPLEXION,
ni. fl., se under K.
COMPLIMENT, se Kompliment.
COMPOST, COMPOTE, sc Kompost, Kompot.
COMPTO1R, se Kontor.
CON AMORE, kånnamå’re. (ital.) Med
förkärlek.
CONCAV, m. fl., se Konkav, m. fl.
CONCEDO, kånnsédo. Latinskt ord, som
betyder: jag medgifver, och brukas vid
disputalio-ncr, för att tillkännagifta, att man anser sig
vederlagd af sin motståndares argumenter och
der-förc afstår ifrån vidare inkast emot den uppgifna
tesen. Brukas äfven skämtvis i samtal, då man
disputerat om en sak och den ene slutligen finner
sig besegrad af anförda skäl.
CONCERT, m. fl., se Konsert, m. fl.
CONCHYLIER, kånnky liärr, m. 3. pl. (nat.
hist.) Gemensam benämning på: a) Snäck- och
musseldjur; b) snäck- och musselskal. —* Skrifves
af några Konkylier.
CONCHYLIOLOGI, kånnkyliålåjf, f. 3. Läran
om snäck- och musseldjuren.
CONCILIUM, kånnsi’liumm, n. pl. — tia o.
— lier. Kyrkomöte. I plur. skrifves äfv.
Koncilier. [Koncilium.]
CONC1ONELL, se Kochenill.
CONCLAV, sc Konklav.
CONCORDANS, CONCORDAT, m. fl., se
under K.
CONCRET, CONCRETION, sc under K.
CONCRETO, kånnkrèto. In c., latinskt
uttryck, som betyder: i verkligheten, i det verkliga
liftet, inom erfarenhetens krets. Brukas i
vetenskaplig, lärd och litterär stil. — Motsats: In
abstrnclo (se d. o.).
CONDEMNERA, CONDENSERA, m. fl., so
under K.
CONDITIO, kånndfttscho, f. (lat.) Vilkor.
C. sine qua non, ocftergifligt vilkor.
CONDITION, m. fl., se Kondition, m. fl.
CONDITIONALITER, kånndittschonålilr, adv.
(lat.) Vilkorligt.
CONDITOR, CONDITORI, se under K.
CONDOLENS, CONDOLERA, m. fl., se
under K.
CONDOB, se Kondor.
CONDOTTIERE, kånndåttiä’re, m. 3. (ilal.)
Anförare för värfvade skaror af äfvcntyrare, uti
Italien, i 44:de århundradet.
CONDUCT, se Kondukt.
CONDUCTOR, kånndücktårr, m. 3. (lat.;
vetenskapi.; uttalas i plur. - - törärr) 4) (fys.)
Bleckcylinder, som, hvilandc på starka glasfötter
eller hängande på silkestrådar, utgör en del af en
elektricilels-maskin, och begagnas, for atl dermed
uppsamla och qvarhålla den erhållna elektriciteten.
— 2) Instrument, som vid kirurgiska operationer
tjenar till ledning för andra verktyg.
CONDUCTER, CONFIDENT1EL, se under K.
CONFOMUM, se Kolofonium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
