Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Conformera sig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300 CON COR
CONFORMERA SIG, CONFORMIST, se
under K.
CONFRATER, kånnfråtr, m. pl. — fralres.
(lat.) Mcdbroder, embctsbroder, medhjelpare.
CONGESTION, CONGLOMERAT,
CONGRE-GATION, CONGRUERA, m. fl., se under K.
CONIIN, - - i n, n. 3. sing. (kem.) Flytande,
fullkomligt flygtig växtbas i Conium maculatum.
CONJECTANEA, kånnjäcktänea, n. pl. (lat.)
Skriftlig samling af Ögonblickliga infall,
anmärkningar o. d.
CONJUGAL, kånnjugal, a. 2. Äktenskaplig.
CONJUNCTIYUS, kånnjuncktfvuss, m. Se
Konjunkliv.
CONNAISSEMENT, se Konnässtment.
CONNETABEL, CONNIVENS,
CONSECRA-TION, CONSECÜTIV, se under K.
CONSEIL, se Konselj.
CONSERVATORIUM, kånnsärrvalöriumm, n. 3.
pl. — orier. (lat.) Musikalisk bildningsanstalt.
CONSILIUM, n. (lat.) Råd. C. abeundi, råd
att aflägsna sig ifrån ett läroverk: en mildare art
af relegation (se d. o.).
CONSISTORIALIS, kånnsisloriåliss, m. pl.
— oriales. (lat.) Ledamot af ett konsistorium.
CONSISTORIEL, CONSISTORIUM, se
under K.
CONSOLE, se Konsol.
CONSOLS. (engelskt ord, förkortadt af
Consolidated stocks) Konsoliderad statsskuld eller
fonder, för hvilkas räntebelopp vissa statsinkomster
äro anvisade.
CONSONERA, m. fl., se under K.
CONSOMMÉ, kånngsåmé, m. 3. (fr.)
Kraft-soppa.
CONSTANTIAVIN, kånnstånntsiavfn, n. 3.
Bästa sorten Capvm, ifrån cn landtgård med
namnet Constantia. på Goda Hoppsudden.
CONSTAPEL, sc Konstapel.
CONSTRICTIV, CONSTR1NGERANDE, se
under K.
CONSTRICTOR, kånnstn cktårr, m. 3. (lat.)
4) Sammandragande medel. — 2) Se Boa.
CONSUL, kå nnsull (pl. kånnsülr), m. 3. 4)
(bist.) a) En af de tvenne statens högsta
styresmän i den fordna romerska republiken. — b) En
af de trenne högsta öfverhelspcrsonerna i den
förra franska republiken. — 2) Af en regering
för-ordnadt ombud på utländsk handelsplats, för att
der bevaka dess lands handelsintressen. —
Skrif-ves äfv. Konsul, nästan alltid i sista bem.,
mindre i de förra.
CONSULAT, kånnsulåt, n. 3. o. 5. 4) En
consuls cmbete, tjenst, värdighet. — 2) Tiden,
hvarunder cn consul (bcm. 4) utöfvade sitt
em-bete. — Äfv. Konsulat.
CONSULTATION, m. fl., sc under K.
CONTAGIUM, kånntågiumm, n. 3. pl. — agier.
(lat.) Smittämne, som fortplantas genom
vidrörande.
CONTAGIÖS, CONTERFEJ, se under K.
CONTO, pl. conli. (ital.; handelst.) Räkning,
som för en person eller personifierad sak blifvit
öppnad i hufvudboken eller rescontran, och som
består af tvenne mot hvarandra liggande sidor
(Debet och Credit), rned personens eller sakens
namn till öfverskrift. C.-curanl, utdrag ur hvarje
persons räkning i hufvudboken, som hvarje år
görcs och tillsändes dem. C. finto, diktad
räkning, förslagsräkning. C. nuovo (eller novo), ny
räkning. C. correnle, löpande räkning. A c., i
alräkning. Per c., på ell. genom räkning. C. å
meta, räkning emellan personer, som förenat sig
om något handelsföretag, utan att vara
kompanjoner, och dela till hälften vinst och förlust.
CONTOIR eller CONTOR, m. fl., se
Kontor, m. fl.
CONTOUR, kånngtür, m. 3. (fr.) Omkrets
af en kropp eller teckning. Utkant, Utlinie,
Bc-gränsningslinie. — Äfv. Kontur.
CONTRA, kå’nntra. (lat.) Emot. Pro et c.,
för och emot. Sammansättningarne deraf
återfinnas under bokstafven K.
CONTRARIUM, kånntrériumm, n. pl. — ria.
(lat.) Motsats.
CONTRE-AMIRAL, se Konter-amiral.
CONTRESCARPE, kå’nngtrskärrp, m. 3.
(for-tlf.) 4) Yttre grafväggens sluttning vid
fästningsverk. — 2) Yttre grafranden med den derpå
befintliga beläckta vägen samt glacin. — Skrifves
äfv. Konlerskarp.
CONTRÄR, se Konträr.
CONTUBERNALIS, kånntubärrnåliss, m. pl.
— ales. (lat.) Kamrat, sällskapare. (Betyder
egentligen: Tältkamrat.)
CONTUMACIA, kånntumåsia, f. (lat.) Tredska.
— Conlu maciæ-dom, se Tredskodom.
CONTUMACITER, kånniumåsittr, adv. (lat.)
Tredskovis. Döma någon c., Gilla dom öfver
någon, som oaktadt kallelse utcblifvit ifrån domstol
CONVEX, CONVOJ, CONVOLUT, m. fl., so
under K.
COOPERATION, COOPERERA, se under K.
COOPVARDI, se Kofferdi.
COORDINERA, sc under K.
COPAHUBALSAM, eller
COPAIVABALSAM, kopäivabållsamm, m. 3.
Välluktande och sårläkande balsam, som fås af:
COPAIVATRÄD, kopåivaträM, n. 5. Ett
trädslag i Södra Amerika och på Antillerna.
Copal-fcra Jacquini.
COPAL, kopål, m. 3. sing. En bernsten
liknande välluktande kåda, som fås af flera
amerikanska träd. Kallas äfv. Gummi Copal.
Användes isynnerhet till den såkallade
Copalfernissan. — Skrifves af somliga äfv. Kopal.
COPIA, m. fl., se Kopia, m. fl.
COPULÅ, köpula, f. 4. (lat.; gram.) Del af
en sats, sorn förbinder subjektet med predikatet.
COPULATIV. m. fl., se under K.
CORDA, se Chorda.
CORDEROY, CORDIAL, CORDIALITET, se
under K.
CORDON, sc Kordong.
CORDUAN ell. CORDOVAN, se Karduan.
CORNETT1N, kårnättfn, m. 3. Ett slags
blås-instrumcnt af messing.
CORNICHE, se Karnis.
COROLLARIUM, kårållåriumm, n. 3. pl. — ier.
(lat.) Lärosats, som ovilkorligt följer af cn förut
bcvist sats och derföre ickc tarfvar bevis. —
Skrifves äfv. af några Korollarium.
CORPS, kår, m. pl. corpser. (fr.) 4) Större
afdelning af en krigshär. Ingår i
sammansättningarna: Armccorps, Krigscorps, Infanteri-,
Kavalleri-, Arlillericorps, m. fl. — 2) Flcra genom
samma reglor, lagar, bruk o. s. v. förenade
individer, betraktade såsom ett helt. Så säger man
t. ex.: Embelsrnanna-, Officers-, Handclscorps, o.
s. v. — Ingår för öfrigt i åtskilliga franska
uttryck, som allmänt brukas i svenska språket,
såsom: En c- (anng-kå’r), samfält. C. de balaille
(kår-dö-batållj), midtcn af en slagordning. C. de
garde (kår-de-gard, förvrängcs i allmänhet till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
