Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Cykloid ... - D - D ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CYK
CYKLOID, aykl&fd, f. 3. (mat.) Krokllnlc,
som beskrifves af en punkt i omkretsen af en på
cn rät linie framrullande cirkel. Hjnllinic.
CYKLOMETRI, syklåmetri’, f. 3. Läran om
cirklars mätning.
CYKLOP, syklöp, m. 3. (grek. o. rom. myt.)
Benämning på jättar med etl enda rundt öga i
pannan, hvilka som smeder biträdde Vulcanus.
CYKLOPISK, syklöpissk, a. 2. Som tillhör,
bar afseende på eller är gjord af Cykloper. C-a
murar.
CYLINDER, sylfnndr, m. 2. pl. — drar. 4)
(geom.) Solid figur, som uppkommer, då en
rätvinklig parallelogram en omgång svänger sig
omkring en af sina sidor. — 2) (tekn.) Vals, vält.
CYLINDERAFFALL, sylfnndr-åflall, n. 6.
(urm.) Hvilande affall för fickur.
CYL1NDERFORMIG, sy li’nndrfå’rrmig, a. 2.
Som har formen af cn cylinder.
CYLINDERUR, sylfnndr-ür, n. 6. Ur med
cylinderafTall.
CYLINDRISK, sylfnndrissk, a. 2. (mat.) Som
liknar cn cylinder.
CYMBAL, symmbål, m. 3. i) (i plur.)
Musikinstrument hos Hcbrcerna, beslående af tvenne
halfklolformiga, ihåliga metallpjcser. som slogos
emot hvarandra. — 2) (i plur.) Mcssingslallrikar
vid turkiska musiken. — 3) Hackbräde. — 4)
Or-gclstämma af stämda klockor.
CYMBALREGISTER, symmbålrcjfsstr, n. 5.
Se Cymbal, 4.
CYMBEL, symbl, ell. CYMBELÖRT,
sy’mbl-Ö’rrt, f. 3. En art Sporrcblomrna. Anlirrhinum
Cymbalaria.
CYNIKER, synfckr, m. S. Benämning på
an-hängarne af en filosofisk sekt i Grekland, som,
stiftad af Antisthenes, en af Sokrates’ lärjungar,
urartade till förakt för allt yttre och all
anständighet.
CYNISK, a. 2. 4) Som tillhör eller har
afseende på Cynikernas filosofiska lära; som utmärkte
Cynikerna. C-a filosofien. — 2) (fig.) Som röjer,
innefattar förakt för allt yttre, för all
anständighet: oanständig, svinaktig, snuskig.
CYNISM, synfssm, m. 3. sing. 1) Cynikernes
filosofiska lära. — 2) (fig.) Förakt för allt yttre,
för all ansländighcl: Oanständighet, svinaktighet,
snuskighet.
CYPERGRÄS, sy’prgrä’s, n. 5. Ett växlslägte,
Cyperus, af hvars arter märkes C. esculcntus, en
i Södra Europa inhemsk växt, hvars rotknölar,
D 303
kallade Jordmandel, begagnas till föda, äro ganska
välsmakliga, och ätas både rå och kokta. Cyperus
esculenhis.
CYPERKATT, c. 4. En afarl af Kattslägtet,
grå med svarta ränder.
CYPERPÄRON, n. 5. Benämning på en sort
stora gröna, vid mognadstiden klart gula, mot
solsidan brunröda päron, med gråa prickar, och som
mogna i September.
CYPERVIN, n. 3. Elt slags hetsigt, sött vin
ifrån Cypern, som är rödt, när det kommer ifrån
pressen, men får, efter 5 eller 6 års förlopp, cn
blek färg.
CYPRESS, syprä’ss, m. 3. Ett trädslag,
Cu-prcssus, af hvars många arter den bekantaste är
C. sempervirens, hvilken växer rak och spetsig,
och hvars mörkgröna, smala, spetsiga blad ligga
öfver hvarandra liksom taktegel, samt bilda
fyrkantiga grenar. Har för sitl dystra utseende
blifvit en sinnebild af sorgen. Plantera c-er på
någons gr af. — Ss. C-g ren, -skog, m. fl.
CYPRESSKORALL, syprä’sskoråll, m. 3. (nat.
hist.) En art af Blomkorallernas Ordning.
CYPRESSTRÄ, n. 4. Den fina, rödaktiga
veden af Cypressen, som är ett förträffligt virke och
anses i varaktighet täfla med cederträ.
CYPRESSTRÄD. n. 5. Se Cypress.
CYPRINSLÄGTET, sypri n–, n. 4. def. Ett
ganska talrikt slägte af de Mjukfcniga fiskarnes
Ordning,n till hvilket höra dc flesta
söttvattens-fiskar, såsom: karp, ruda, lindare, braxen, löja,
mört, m fl. Cyprinus.
CYPR1SK, a. 2. Som tillhör cll. har afseende
på, växer cller finnes på, är kommen ifrån ön Cypern.
Den C-a gudinnan, poetisk benämning på Venus.
CYT1SUS, sy’tisuss, m. sing. Söderländskt
trädslag, af hvars många arter märkes C.
Labur-num; se Rönträd.
CYTISIN, sylisfn, n. 3. sing. (kem.) Eget
ämne i fröcn uti skidorna på Bönträdet (Cytisus
Laburnum), hvilket, intaget, alstrar yrsel, svindel
och envis kräkning.
CZAR, tschar, m. 3. (af gr. Kaisar, kejsare)
Titel, som ryska rikets behcrrskare fordom förde.
CZAREWITSCH. tschårewilsch, m. 3.
Benämning på ryska tronföljaren. Numera Cesarewitsch.
CZAR1NNA, f. 4. (på ryska Czarewna eller
Czarinska) En Czars gemål.
CZARISK, a. 2. Som tillhör, har afseende på,
utmärker dc ryska czarerna, deras regeringssystem,
o. s. v.
D, n. 4. 4) Fjerde bokstafvon i alfabetet. Har
vanligen sitt eget ljud, t. cx.: Då, Gud. mild.—
Anm. a) D framför j, och äfven framför t, då i
samma stafvelse en annan konsonant föregår d,
höres föga, l. ex.: Djerf, djup, djur; Sagdt,
handlera, landtlig, landlman. — I slutet af cn
stafvelse, efter l eller n, sammanflyter D rncd
dessa till dubbclljiidande 1, n, t. cx.: Handlag,
Eldlång. — b) Näst före l och efter en vokal, i
samma stafvelse, sammanfaller D i uttalet med t
och ljuder som ll, t. ex.: Godt, bredl, vidt. —
c) D emellan tvenne n eller emellan n och s
bortfaller gemenligen i dagligt tal, ofta äfven i det
högtidligare uttalet, t. ex.: Blandning, vändning,
utomlands. — I det vårdslösare hvardagsuttalet
händer delta stundom äfven, då D följer näst
efter r, i samma stafvelse (hvarvid r ofta uttalas
som l: gård, gål, gärde, jäle), t. cx.:
Ladugårdspiga (lagårspiga), värdshus (värrshus), o.
s. v. — 2) (i musik) a) Andra noten i c-skalan.
— b) Namnet på den sträng cller tangent, som
anger tonen d. — 3) Ljudet, som uppkommer, då
bokstafven d uttalas cller noten d i sång eller
musik åtcrgifves. — Man säger äfven d-ljud,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
