Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Crepe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502
CKE
CYK
CREPE, kräpp, m. (fr.) 8c Krus/lor.
CRESCENDO, krässchä’nndo, n. (ital.; i
musik) Med tilltagande styrka.
CRETI OCH PLETI, sc Kreti och Plcli.
CRETIN, CREVERA, sc under K.
CRIMEN, krfmänn, n. (lat.) C. læsæ majc~
slalis, majestätsbrott.
CRIMINAL-, m. fl., sc under K.
CRISIS, se Kris.
CROCUS, krökuss, m. (lat.; betyder egentl.
saffran) Röd jcrnoxid, som begagnas att polera
metaller med.
CROISER A, kroasèra, v. a. 4. (fr. Croiser)
Para djur af olika raser. — Äfv. Kroasera. —
Croisera n de, n. 4. o. Croisering. f. 2.
CROQUERA, kråkèra, v. a. 4. (fr. Croquer)
Flyktigt aflcckna hufvuddragcn af ett föremål.
CROQUIS, kråkf. m. 3. pl. croquier. (fr.)
4) Utkast till cn målning, grundteckning. — 2)
(fig.) Utkast till ett litterärt arbete. — Skrifves af
några äfv. Kroki ell. Kråki.
CROTON, krotön. (bot.) Växtslägte, som
inbegriper flera nyttiga arter, af hvilka märkas:
Lacmus-C.. Lacca-C., Uascarillen och Talgträdet.
CROTONOLJA, krotönå Ilja, f. 1. Olja,
pressad ur fröen af Croton tiglium.
CROTONSYRA, krolönsy’ra, f. 4. (kem.) Ett
slags fhglig syra, som crhällcs af Crotonolja.
CROUPADE, krupåd, m. 3. (fr.; ridk.) Högt
språng eller sals af en ridhäst.
CROUPIER, krupié, m. 3. (fr.) Mcdhjelparc
åt en, som haller spelbank; delägare i en
spcl-bank.
CRUCIFIX, CRUDITET, sc under K.
CRUSAD, - åd, m. 3. Portugisiskt silfvermynt
(= 480 rces). Fordom fanns äfven elt af guld
{= 400 rees), hvarefler ännu räknas vid
vexcl-bclalningar.
CRYPTO-CALVINIST, kry’pptå-kallvini’sst,
m. 3. Hemlig anhängare af Calvinska
trosbekännelsen.
CUREBER, kubä’br, m. sing. Ett slags
pcp-parlik krydda, som fås af växten Piper Cubeba
och användes i läkekonsten. Skrifves äfv. Kube~
ber och Kobeber.
CUBEBIN, kubebfn, n. 3. sing. (kem.) Elt
eget flygligt, harlslikt ämne, i Piper Cubeba.
CUGUAR, sc Kuguar.
CUJAVA, se Gujava.
CUJUS, kujuss, m. (fam., skämtv.) Tingest.
Uttalas af somliga orätt som Kurjus (kürrjuss).
CULBUTERA, sc Kulbylera.
CULMINAT1ON, CULTUR, m. fl., sc under K.
CULT1VATOR, kulltivåtårr, m. 3. (åkcrbr.;
uttalas i plur.–-örärr) Elt slags redskap alt
luckra jorden, som nedtränger djupare i
densamma, än något slags harf.
CULTUS, külltuss, m. (lat.) 4) Gudstjenst.
— 2) Till gudstjcnsl hörande bruk. — Skrifves
äfv. Kult.
CULVERT, küllvärrt, m. 2. Afloppshvalf för
vallen, vid kanaler.
CUM LAUDE, kumm låude. (lat.) Med
beröm. Näst det högsta betyget vid cn examen.
CUMULERA, m. fl., sc under K.
CUPIDO, kupi do, nom. propr. m. (lat.)
Kärleksguden. — Syn. Amor, Astrild.
CUPIDON, –dön, m. 3. (fr. ord, af det lat.
Cupido) 4) Kärleksgud. — 2) (fig.) Vackert barn.
Skrifves äfv. Kupidon.
CURA, küra, f. (lat.) Vård, omsorg. Curam
gerens, tjenslförrätlandc, vice pastor.
CURAQAO, kuråsao, m. sing. Ett slags fin
likör, som tillrcdcs af pomerans, kakao, kanel,
sprit och socker.
CURARIN, n. 3. sing. (kem.) Växtbas, som
finnes i Curara, ettämne, hvaraf Indiancrnc i Södra
Amerika bctjena sig till förgiftande af sina pilar.
CURATEL, –tål, m. 3. o. 6. 4)
Förmyn-derskap. — 2) Sysslomanskap i en konkurs. —
Äfv. Kuralel.
CURATOR, kurålårr, m. 3. (lat.; uttalas i
plur. - - örärr) 4) Syssloman i konkurs. — 2)
Person, som har sig ledningen anförtrodd af cn
nations angelägenheter vid en akademi. — Äfv.
Kurator.
CURIAL1ER, –åliårr, pl. 4) Dc vid
domstolar brukliga formaliteter. — 2) Vid domstolar
och kanslier införda bruk i afseende på skrifsält,
titlar, m. m. — 3) Det sedvanliga bruket vid
uppställningen af bref och andra skrifter.
CURIALSTIL, –ålsli ), m. 2. sing. Lag-ell.
kanslistil.
CURIOSA, –ösa, pl. (lat.) eller:
CURIOSITETER, ––––––télr, f. pl. 1)
Sällsynta, märkvärdiga saker. — 2) (lilter.) Samling
af märkvärdiga notiser angående naturföremål och
annat. — Äfv. Kuriositeter.
CURIR, m. fl., sc Kurir, m. fl.
CURRY, kürry, m. sing. Spansk peppar i
pul-verform.
CURS, CURS1V, m. fl., sc under K.
CURSOR, kürrsårr, m. 3. (uttalas i plur.
–örärr) 4) Löpare. — 2) Budbärare vid ett
universitet.
CURTIS, CURTISERA, m. fl., sc under K.
CURVATUR, kurrvatür, f. 3. Krokigbet. Äfv.
Kur valur.
CUSCONIN, kusskoni’n, n. 3. sing. (kem.)
Växtbas, som innehålles i Cusco-kina. clt slags
bark, livarmed kungskinan plägar förfalskas.
CUSPARIN, kussparfn. n. 3. sing. (kem.)
Eget ämne i Anguslurabark.
CUSTOD. kusstöd, m. 3. Ord eller stafvelse,
som sättes till höger nederst på cn skrifven eller
tryckt sida, för alt utvisa början af skriften eller
trycket på nästa sida. — Äfv. Kuslod.
CUSTOS, küsståss, m. pl. — odes, (lat.) C.
morum eller blott C. kallas, vid
undervisningsverk, såsom skolor och gymnasier, den gosse cllcr
yngling, som, vanligtvis efter tur, bar tillsyn öfver
ordningen bland lärjungarna.
CYAN, syån, n. 3. sing. (kem.) Ämne,
bestående af kol och qväfve, som utgör radikalen i
blåsyra.
C Y ANIT, syanft, m. 3. (mineral.) Sc Dislhen.
CYANOGÉNE, syanåschä’n, n. 3. sing. Se Cyan.
CYANOMETER, syanåmélr, m. 2. pl. —
metrar. (fys.) Verktyg, hvarmed man bestämmer
graden af den blå färgen på bimmelcn.
CYANUR, syanür, f. 3. (kem.) Förening af
Cyan med en bas.
CYANVÄTESYRA, syånvätesy’ra, f. 1. (kem.)
Se Bläsyra.
CYKEL, sy’ckl, m. 3. pl. cykler, (af del gr.
Kyklos) Egentl.: krets, omlopp, i) (i allm.)
Hvarje likformigt återvändande följd af händelser. —
2) (i tidräkningen) En viss omgång af år, efter
hvilkas förlopp samma företeelser å nyo inträffa,
antingen i naturen eller af menniskor bestämda,
under samma omständigheter och i samma
ordning. Dc Cykler, som tillhöra Julianska och
Gregorianska lidräkningen, äro 2:ne: Solcykcln och
Indikliuiiscykeln (se d. ord).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
