Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Derest ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DER
DER
323
DEREST, dä’rässl o. därä’ssl, konj. Om, så
framl. Brukas isynnerhet i rättegångs- och
em-betsmannastil, samt då meningen innefattar något
hotande, t. ex.: D. du understår dig alt göra
det, så btir du straffad. — Syn. Se Om.
DERFÖR, därför o. därrför, adv. 4) Förden,
det, detta, dem, dessa. Han har sålt sin frukt,
sitt vin, sina kålrötter; huru myckel har han
fåll d ? Jag ville ej ge en styfver d. Är del
lacken d.? Jag har afsky d. 1). räds jag
icke. Ni håller honom för rik, men jag anser
honom icke d. Jag rår icke d. Ulan all d.
upphöra, utan att ändock u. Han ser mig just
d. ut, just sådan ut. Han blir ej d. lyckligare,
ej derigenom, på det sättet I. — 2) Deremot.
Ingenting hjelper d. — 3) Sc H var för.
Anm. Uttalas därfö‘r i slutet af en sals eller
mening, eljest därrför.
DERFÖRE, dä rrföre, konj. 4) För den
orsaken. Jag länker, och d. är jag Ull. Han
har dålig lön; d. vill han söka sig en bättre
plats. Han är er far, och d. är ni skyldig
honom vördnad. Ilan är sjuk; d. kom han
icke. Han var icke hemma; d. kunde jag ej
lemna brefvel. Del är d som del skett. — Syn.
Fördenskull, För den orsaken, Af det skälet, Till
följe deraf, På grund deraf, Alltså, Således, Så,
Förty. — 2) D. all, för den orsaken att,
emedan. Om han farit, är del d. all ... . Icke
d. all jag är rädd. — Syn. Se Emedan. —
3) Se Hrarföre.
DERFÖRUTOM, därförötåmm, adv. Sc
Dessutom och HvarfÖrutom.
DER HOS, därhös, adv. Se Derjemte.
DERHÄN. därhän, adv. 4) Dertill, till den
punkten. Alla hans planer syfla d. D. har
jag aldrig kunnat bringa del. Det har
kommit ända d., all man fruktar del värsta.
Ända d. har del kommit — 2) Lemna d., ej
vilja afgöra, t. ex.: Jag lemnar d., huruvida
det är sant; om del är säkrast, lemnar jag d.
Del står d.. om frågan någonsin går igenom,
det är tvifvelaklfgt om &c.
DERI. se Deruli.
DERIBLAND, dä riblannd o. däriblånnd, adv.
4) Ibland dem, dessa. Jag har sell dessa taflor;
d. äro många medelmåttiga. — Syn. Deruti,
Derunder (inbegripen, o. s. v.). — 2) Se
Ilvar-ibland.
Anm. Ultalas däribldnnd i slutet af en sals
eller mening; eljest däriblannd.
DER IFRÅN, dä’rifrån o. därifrå’n, adv. Från
den, det, dern, dessa. 4) (i fråga om ort och rum)
Från den orten, det stället. Kommer ni från
Berlin? ja, jag kommer d. D. till floden är
del blott hundra steg. Två mil d. Han är
aldrig d., han är beständigt der. Han kom d.
med blått öga, han fick vid det tillfället b. ö.
— 2) Brukas, för att utmärka: a) Skiljande,
af-söndring, befrielse, afdrag. Del var en olycklig
fördom; nu har man ändlligen kommit d. En
kinkig sak! nu äro vi ändlligen d. Han
befriade sig d. Se här Ho riksdaler; drag två
d. — 2) Se Hvar i fr ån.
Anm. Ultalas därifrån i slulel af cn sals eller
mening, eljesl dä rifrån.
DERIGENOM, dä’rijcnåmm, adv. Genom den,
det, dem, dessa. 4) (i fråga om ort och rum)
Genom det stället. Vägen går d — 2) Genom
detta medel, på det sättet. D. skall han uppnå
sitt mål. Han blir d. blott ännu mer
uppretad. — Brukas stundom med ett verb i pretcritum
såsom clt slags gcrundium, t. ex.: D. all han
arbetat dag och natt, har han uppnått sitt
mål. — Syn. Dermed, Dermedelst, Dymedelst, På
så sätt. — 3) Se Hvarigenom.
DER IN, däri nn, adv. Dit in. Brukas sällan.
DER IM FRÅN, däri’nnifrå’n, adv. Från
stället, rummet der inne. Ropet kom d.
DERINNE, däri nne, adv. Inne i den orten,
det stället, det rummet. — Skrifves vanligen Der
inne.
DERINNANFÖRE, däri nnanfö’re, adv.
Innanför det stället, det rummet. — Skrifves vanligtvis
Der innanföre.
DER INOM, därfnnåmm, adv. Inom det
stället, det rummet. — Skrifves af somliga Der inom.
DERINTILL, därinntill o. därinntfll, adv.
4) (dä rintill) Ditintill. D. skall du gå, men icke
vidare. — 2) Der invid. En trädgård stöter d.
Anm. Uilalas, för bem. 2, ddsrinnWll i slutet
af en sals eller mening, eljesl dWrtnnlitl.
DERINUTI, dännnuti, adv. Inne uti det
stället, det rummet. — Skrifves vanligast Der
inuti.
DERINVID, därinnvfd o. dä’rinnvid, adv.
Invid den orten, del stället, det rummet. D. finnes
en källa. — Skrifves äfven Der invid.
Anm. Uilalas därinnvVd i slulel af en sats eller
mening.
DERIVAT, - - åt, n. 3. (gram.) Härlcdt ord.
Härledningsord.
DERIVATION,–––––tschön, f. 3. (gram.)
Härledning (af ord).
DERIVATIV,–––––-fv, a. 2. (gram.) Härledd.
D-a ord.
DERIVERA, v. a. 4. 4) (gram.) Härleda.
Delta ord d-s ifrån latinet. D. ell ord ifrån
gaeliskan, anse ett ord leda sitt ursprung ifrån
detta språk. — Syn. Afleda, Härleda, Hänleda. —
2) (fig.) D. från, lillskrifva uppkomsten, orsaken,
t. ex.: Alla de obehagligheter, jag haft, d-r jag
ifrån denna händelse. — Syn. Sc Tillskrifta»
— Ordet brukas för begge bem. äfven reflexivt,
t. ex.: Delta ord d-r sig ifrån grekiskan. Alla
mina olyckor d. sig ifrån denna händelse. —
Syn. Se Förskrifva sig. — Der iver ande,
n. 4. o. Der iver ing, f. 2.
DERJEMTE, därjammte, adv. 1) Jemte den,
del, dem, dessa; dessutom. Läraren gaf gossen
en bibel, elt par böcker; d. bifogade han några
goda råd och förmaningar. — Syn. Se
Dessutom. — 2) Der bredvid. Förekommer i denna
bem. mindre ofta. — 3) Se Hvarjemte.
DERMED, därmäd o. därmäd, adv. 4) Med,
genom den, det, dem, dessa. Se här clt godt
medel; d. kan ni vinna er afsigt. Han hade
skaffat sig dyrkar och d. uppdyrkade han alla
dörrarna. D. började, slöt han. D. vinner ni
ingenting. D. gaf han tillkänna, all . . . .
Det är förbi d. Fram d. nu! tag, gif fram del
nu! Fram (ul) d.! säg ut! — Syn. Se
Derigenom. — 2) Derpå, derefler. Så lalade han och
d. gick han. — 3) Se Hvarmed.
Anm. Uilalas därmä‘d i slulel af en sals eller
mening, eljesl därmäd.
DERMEDELST, dä’rmedlst, adv. 4) Genom
detta medel. D. vann han sill ändamål. —
Syn. Sc Derigenom. — 2) Se Hvarmedelst.
DERNEDANFÖRE, DERNERE,
DERNER-IFRÅN, se Der nedanföre Sec., under Der.
DERNÄST, dä’rnässl o. därnä’sst, adv. Näsl
efter den, det, dem, dessa. Den d., den näslföljande.
Anm. Uilalas därnäst i slulel af cn sals eller
mening, eljesl dWrnäut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
