Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Deputation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
329
DEP
DER
DEPUTATION.––––––tschön, f. 8. i)
Beskickning af ombud ifrån lägre till högre, eller ifrån
lika till lika, för att öfverbringa en föreställning,
en ansökan, en bön, en lyckönskan, o. s. v. —
2) Medlemmarne af en sådan beskickning.
DEPUTERA, v. a. 4. Afskicka eller förordna
ombud. Jfr. Deputation.
DEPUTERAD, s. m. pl. — rade. Egentl.
part. pass, af verbet Dcpulera. 1) Ombud,
sändebud. Jfr. Deputation. — 2)
Riksdagsfullmäktig, ombud ifran en ort till riksdag, riksmöte,
riksförsamling.
DEPUTERADE-KAMMARE, m. 2. o. 5. pl.
— kamrar o. — kammare, (hist.) Så kallades,
under restaurationen, andra kammaren i franska
parlamentet.
DER, där, adv. 1) (demonstrativt) På det
stället. Det var d. han kröntes. Han bor d. D.
kännes det onda. D. kommer han. Hvem d.?
hvem är det? — Syn. Derstädes. — 2) (relativt)
På hvilket ställe. Huset, der jag bor. Han
börjar, d. han borde sluta. — Syn. Hvarest,
Hvar. — 3) Vid den punkten, vid det stället (i
tal, skrift, o. s. v.), vid den saken, den frågan.
Läs icke längre; d. skall ni stanna. Stanna,
håll d.! D. få vi en svår fråga alt
undersöka. — 4) Den der, Del der. se Den, II. — 5)
Brukas i förbindelse med åtskilliga ortadverber,
antingen i fysisk eller moralisk mening, och dels
afskildt, dels saminansältningsvis. Här och d.,
d. och hvar, se Här. D. bor la, borta på det
stället. D. bredvid, d. invid, d. förbi, bredvid
det stället, o. s. v. D. inne, d. inuti, d. inifrån,
d. innanföre, d. nere, d. nerifrån, d. uppe, d.
ulanför, d. ute, inne på det stället, inuti del
stället, o. s. v. Sammansättningarne: Deraf, Deran,
Derefler, m. fl., ses här nedanför. — 6) Nyttjas,
ofta i förbindelse med imperativen af verbet Se,
för att utmärka något, som i samma ögonblick
tilldrager sig, och väcka andras uppmärksamhet,
eller för att gifva mer uttryck åt meningen. Se
d. kommer han nu! Se d. ha vi honom! Se
d. är del! Se d., lag. D. ha vi ägget! (se
under Ägg). D. ha vi honom nu igen! han är nu
åter framme, har upprepat, förnyat detsamma,
kommer i samma ärende, med sainrna anhållan
(säges både på allvar och skärnt, både om godt
och ondt). [Där.]
DERAF, dä rav o. därav, adv. 1) Af den, det,
detta, af dem, dessa. Säges både i fysisk och
moralisk mening. Här fins tårta, syltpäron,
ser jag; gif mig litet d. Del blir d. slutligen
en vana. Det blir intet d. Jag gör d. ingen
hemlighet. Del kommer d., all .... Hvad
vill ni d. sluta? — Äfv. Derutaf. — 2) Se
Hvaraf. — Konj. D. alt .. . ., se Der före att,
t. ex.: D. all jag varit sjuk, har jag nu så
många eflerliggande göromål.
Anm. Uttalas därav i slutet af cn sats, en
mening, eljest dä rav.
DERAN, därånn, adv. (i förtroligt tal.
hvardagsspråk och skämtvis) 1) Utmärker ett tillstånd,
vanligtvis ett svårt, mödosamt, brydsamt,
bekymmersamt. Vara illa d., vara i en svår, ledsam
ställning. (Iron.) Nu är han väl d. i sina
affärer! nu är han illa fast, illa utkommen! —
Syn. Fast. Utsatt. Utkommen, Ute. Kommen,
Rc-kyttad. — 2) Brukas, för att beteckna en persons
förflyttning i ett ledsamt, obehagligt, svårt,
bryd-saml läge, eller något företag, försök, göromål o. s. v.,
del man vill att en annan skall göra. Han vill
icke d. Man måste väl d. då, eftersom intet
annat hjelper. Han skall i dansen d., slipper
icke undan, måste fram på styfva linan.
DERANGERA, deranngschèra, v. a. 4. (fr.
Déranger) Bringa i oordning, rubba, störa.
DERAS, gcnit. af De.
DER B, därrb, a. 2. (tyskt ord; mineral.) Så
kallas de mineralier, hvilka, med regellös form,
hafva ungefär lika utsträckning åt alla sidor, och
ej äro mindre än en Ijerdedcls tum.
DEREFTER. däräfftr o. därä’fTtr, adv. 1)
Efter honom, henne, det. detta, dem, dessa.
Betecknar: a) Ordning, följd af personer eller saker,
både i fråga om rörelse och tillstånd. Först gick
bruden, och d. kom brudgummen. Först i
sorg-ledet gick yngsta sonen, och d. kommo de
andra. Först kommo drabanlerne och d. pager
ne. Först kom soppan, d. de andra rätterna.
Främst sullo kungen och drottningen, d. de
öfrige kongliga. — Syn. Derpå, Sedan. — b)
Följd i tid: Efter den tiden, händelsen. D.
hördes han aldrig mer af. Dagen d., några
dagar d. Nallen, aflonen, årel d. Först kommo
de i träta och d. i slagsmål. — Syn. Derpå,
Sedan. — c) Enlighet, öfverensstämmelsc, likhet.
Rätta dig d. Jag har erhållit
förhållningsor-der och skall handla d. Sök atl bilda dig d.
— d) Åtrå; föremål för tanken. Bloll d.
slräf-var han. Penningar, rikedom, endast d. har
han begär. Han frågar ej d. — e) Verkan.
Han har märke d. — Syn. Deraf. — f)
Förhållande, mån, proportion. Låta arbelel blifva
måttstock och d. beräkna betalningen. Han
har ingenting gjorl; han skall ock få betalt d.
Mottagandet var dåligt och måltiden d. —
Brukas ofta i förtrolig ton och hvardagsspråk, i
samma betydelse som: Dåligt, t. ex.* Varan är
icke dyr, men också d. — 2) Se Hvarefter.
Anm. Uttalas därä’/ftr i slutet af en sats eller
mening, eljest dä räfftr.
DEREGLERAD. –glè-, a. 4. (fr. Déréglc)
Oordentlig, utsväfvande.
DER EMELL AN, dä remellann o. däremèllann,
adv. Emellan dem, dessa. 4) Brukas i fråga om:
a) Rum. Han ämnar resa från Paris till
Lyon; d. är jernväg. — b) Tid. D. (emellan
dessa epoker, händelser) var del lugnt i landet.
— c) Förhållanden, omständigheter. D. är den
skilnaden, atl.... Hvarken hårdt eller mjukt,
del är d., midt emellan, litet af hvarje, hvarken
del ena eller det andra. — 2) Sc Hvaremellan.
Anm. Uttalas däremèllann i slutet af en sals
eller mening, eljest dä*remellann.
DEREMOT, dä’remot o. däremot, aiv. 4)
Emot den, det, detta. Del är en förfärlig
sjukdom; ingenting hjelper d. Jag har d.
ingenting all säga, jag har ingenting d. Man vet,
hvad d. kan anföras. Vara, sälta sig d. —
2) I förhållande derlill, i jemförelse dermed. Delta
hus är ganska vackert; alla de öfriga äro d.
etl intet. — 3) I utbyte. Jag afslod ål honom
min häst; han gaf mig d. en oljefärgsmålning
af Tilien. — 4) Till vedergällning, som
ersättning. Gör mig denna tjenst; jag skall d. göra
dig en annan tillbaka. Han hade fåll cn klen
middag, men fick d. en ypperlig aftonmåltid.
— 5) D. brukas, för atl uttrycka motsats till en
föregående mening. Han tror, all del skall
lyckas; jag d. tror motsatsen. Hon är myckel
vacker; d. har hennes syster mer förstånd. —
6) Se H var emot.
Anm. Uttalas däremöt i slutet af en sats eller
mening, eljest däremot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
