Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Desme-kattost ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
DES
DET
DESME-KATTOST, m. 2. (bot.) Se
Des-mansros.
DESMEÖRT, f. 3. Ört med gröna blommor
och stark mvsklukt. Adoxa moschalellina.
DESORGANISATION,–––––––-tschön, f. 3. 4)
Upplösning af en organism eller någonting
orga-niseradt. Säges både i egentlig och tig.
bemärkelse. — 2) Upplösningstillstånd, oordning i en
organism eller någonting organiseradt.
DESORGANISERA, v. a. 4. (fr.
Désorgani-ser) 4) Upplösa, förstöra en organisk
sammansättning. — 2) (tig.) Vålla upplösande, förstörande
oordning i någon samhällsinrältning. o. s. v.
DESPERAT, –åt, a. 4. Förtviflad,
ursinnig.
DESPERATION,––––––tschön, f. 3. Förtviflan,
ursinnighet.
DESPOT, despåt, m. 3. (af gr. Despoläs,
herrskare, envåldsherre) Godtyckligt och
tyranniskt regerande furste, som egenmäktigt sträcker
regeringsmakten utöfver sina naturliga och lagliga
gränser.
DESPOTI, despåti’, f. 3. Se Despotism.
DESPOTISERA, despåtisèra, v. a. 4. 4)
Styra, regera (undersåter) som en despot. — 2) (tig.)
Despoliskt behandla personer, som på något sätt
äro beroende af ens vilja. — Des poli ser
ande, n. 4. o. Despoti ser ing, f. 2.
DESP0T1SK, despå’lissk. a. 2. 4) Som har
afseende på, tillhör, utmärker en despot; som
liknar eller har tycke af en despots handlingssätt.
D. regering. Föra en d. spira. — 2) (tig.)
Egenmäktig, godtycklig, hård och orättvis. Vara
d. emot sina underlydande, underhafvande.
D-l lynne. D-l handlingssätt. D-a tänkesätt,
böjelser. D. i tal, skick, väsende. D. uppsyn.
DESPOTISKT, despå tisskt, adv. På etl
des-potiskt sält, såsom en despol; hårdt, godtyckligt
och orättvist. Styra, regera, handla, uppföra
sig d.
DESPOTISM, despåtfssm, m. 3. 4)
Despo-tiskl rcgeringssäll; envåldsmaktens missbruk, då
den styrande ej erkänner någon rätt hos sina
undersåter, utan betraktar dem samteliga som
slaf-var och medel, i sina regeringshandlingar blott
rådfrågar sin egen vilja eller nyck, och ej ger akt
hvarken på lagens, rättvisans eller billighetens
fordringar. — 2) (fig.) Egenmäktigt, hårdt och
orättvist behandlingssätt i fråga om underlydande
och underhafvande, eller personer, som äro
beroende af ens vilja.
DESS, dess, n. 5. (i musik) Nolen D, sänkt
en half ton.
DESS, däss, genitiv af pron. dem. Den, Del.
Brukas ofta i stället för Ilans, Hennes, l. ex.:
D. far, d. föräldrar; straffa fadern i d. son.
— Innan d., se Dessförinnan. — Sedan dess,
sedan den tiden, händelsen. — Till dess, till den
tiden, t. ex.: Det är långt lill d.; vi ha god
betänketid lill d.; till d. kunna många
förändringar inträffa. — Till dess, Till dess all,
konj. Se Tilldess. — Utom dess (uttalas utåmm
dä’ss), sc Dessutom.
DESS, däss, adv. (egentl. samma ord som
fö-reg.) Desto, ju. D. bättre, d. sämre, d.
mindre, d. större, d. värre, så mycket eller desto
bättre, o. s. v. — D. värre! int. (mindre brukl.)
Ty värr! olyckligtvis!
DESSE, m. DESSA, m., f. o. n. af pron. dem.
Denne, Denna, Delta.
DESSEMELLAN, dässemèllann o.
dä’ssemel-lann, adv. Under mellantiderna. Hon har ofta
svåra anfall af sin sjukdom, men d. är hon
frisk. — Syn. Emellanåt.
DESSERT, desä’r, m. 3. (fr.) Anrättning af
frukter, sylter, bakverk o. d., som serveras efter
den egentliga måltiden. Skrifves äfv. Deserl.
DESERT-BISCUIT, desä rbisskvf, m. 3.
(soc-kerb.) Ett slags biscuit af ägghvilor, äggulor,
socker och cilronskal, som nyttjas till dessert, till
vin, kaffe, choklad m. m.
DESSERTSKÄL, desarskå’1, f. 2. Skål af
glas, kristall o. s. v., hvari sylt serveras till
dessert.
DESSERTTALLRIK, m. 2. Tallrik, som
nyttjas lill servering af bakelse, frukt, o. d.
DESSERTVIN, n. 3. Benämning på vissa söta,
fina viner, hvilka vanligen serveras till dessert.
DESSFÖRINNAN, dä’ssförinnann, adv. Innan
den tiden, innan det skall ske, göras, förrättas.
D. kunna inånga förändringar inträffa.
DESSFÖRUTAN, dässföruiann o. dä’ssförutann,
adv. 4) (dässförütann) Utan den, det, dem. Jag
kan nog hjelpa mig d. — 2) (dä’ssförutann) Se
Dessutom.
DESSINATÖR, dässinatö’r, m. 3. (fr.
Dessi-naleur) Tecknare, mönsterritare.
DESSI NER A, v. a. 4. (fr. Dessiner) Teckna,
göra utkast. — Brukas numera sällan.
DESSLIKES, dässlfkäss, adv. Likaledes,
äfvenledes. äfvenväl. — Syn. Se Äfven.
DESSUTAN, dässütann, adv. (föga brukl.}
Sc Dessutom.
DESSUTOM, dässütåmm, adv. Utom, förutom
delta, utom dess. Han har 1000 R:dr i lön
och d. goda sportler. Han är läkare och d.
äfven jurist. Köp mig kläde till en rock och
d. en låda cigarrer. D. skall jag säga er,
all ... . Erfarenheten visar oss d., all ... .
— Syn. Utom dess, Utom det, Derjemte, Derhos,
Dertill, Dcrtill med, För öfrigt.
DEST, DESTHET, se Däst, Däslhel.
DESTILLERA, m. 11., se Dislillera.
DESTINATION, destinalschön, f. 3. 4)
Bestämmelse. — 2) Bestämmelseort.
DESTINERA, v. a. 4. Bestämma, ämna till.
DESTO, adv. Så mycket. Nyttjas alltid i
förbindelse med en komparativ, och efterföljes ofta
af konjunktionen som med eflersals, eller
adver-bct Ju mod ett annat komparativ, som då bildar
en motsats till det föregående och äfven ofta
föregår. Det vore d. bättre för honom. Hans
tillstånd blir d. sämre, om han dricker. Han
får d. mer, om han väntar, men d. mindre,
om han gör sig för brådlom. Det är d.
mindre sant, som jag nyss haft tillfälle all
bevittna motsatsen. Olyckshändelsen var d.
sorgligare, som den bortgångne lemnar maka och
fem barn efter sig. Arbetet blir d. bättre, ju
längre man ger sig lid dermed. Ju rikare
någon är, d. större är hans förbindelse mol
samhället. Jfr. Ju. — D. bättre, d. sämre, d.
värre o. n. fl. brukas ofta* sorn inlerjunktioner,
t. ex.: Han slapp undan; d. bättre för honom!
Hon lyckades ej; d. sämre (värre) för henne!
— Icke d. mindre, det oaktadt, t. ex.: Jag hade
förbjudit honom atl gå ut; icke d. mindre
gjorde han del. — Syn. Se Likväl. — Deslo
kan alltid utbytas med Så mycket och Dess,
hvilket sednare ofta ger mera lätthet ål uttrycket. —
Se för Öfrigt Anm. under Ju.
DET, neutrum af Den: a) (såsom
demonstrativ artikel) D. vackra huset. D. goda, sköna,
sanna; — b) (såsom demonstrativt pronomen) Tig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
