Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Det ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET
med d. D. regnar. D. går icke an. Man
tror, alt han är elak, men d. är han ej. Se
vidare Den, II. — c) (i stället för Hvilket) Elt
förhållande, d. alla känna. Jfr. Den, IV. —
På del atl, På del, konj. Se under På.
DET, konj. Att. Brukas stundom till
om-vexling, då ett Alt går förut, t. ex.: Se här ell
medel alt öfvertyga dig, del jag talat sanning.
Anm. Är närslägtadl med del engelska thal och
del tyska dass; synes vara en ellips af del alt
(del gamla (hat at).
DETACHEMENT, delasch’månng, n. 3. (fr.;
milit.) Från hufvudstyrkan afsänd truppafdelning.
DETACHERA, detaschèra, v. a. 1. (fr.
Dé-tacher; milit.) För något visst ändamål afsöndra
en mindre trupp ifrån hufvudstyrkan och afsända
den till annan ort.
DETACHERAD, detaschèradd, a. 2. (fortif.)
Verk framför en fästning, som försvårar
annalkandet derlill.
DETALJ, detållj, m. 3. (fr. Dctail) 4) (oftast
i plur.) Särskilt omständighet, särskilthet (af en
sak, förrättning, göromål); smärre bestyr, som
tillhör ett företag, en förrättning. Redogöra för
allt, ända Ull d-erna af en sak. För d-erna
glömma bort del hela. Ingå i d-en af en sak,
sysselsätta sig med de smärre bestyren deraf; äfv.
ingå i omständlig beskrifning deraf, utförligt
berätta den; äfv. ingå i granskning af dess särskilta
omständigheter. Utan all inlåta sig i d-en, utan
att uppehålla sig vid de särskilla
omständigheterna. I d., adverbialt uttryck, som betyder:
utförligt, omständligt; stycke för stycke; i smått. —
2) (i bildande konst) De smärre partierna på en
figur eller annat föremål, såsom l. ex. ögonlock,
ögonbryn, skägg, m. m.
DETALJERA, v. a. 4. (fr. Délailler)
Omständligt berätta, framställa, beskrifva.
DETALJERAD, a. p. 2. Omständlig, som
innefattar alla omständigheterna. D. berättelse,
historia.
DETALJHANDEL, detållj hån ndl, m. 2. sing.
Handel i smått, minuthandel.
DETALJKÄNNEDOM, m. 2. sing. Kännedom,
som sträcker sig ända till de särskilta
omständigheterna af en sak.
DETERMINERA, detärrminèra, v. a. 4. 4)
Bestämma gräns för, utstaka. — 2) Besluta. —
3) Förmå till beslut, bestämma ens b. — D. sig,
v. r. Besluta sig.
DETERMINERAD, a. p. 2. 4) Bestämd. —
2) Beslutsam.
DETONATION,––––––Ischön, f. 3. 4) (kem.)
Den fräsande förbränning, som uppkommer, då en
brännbar kropp blandas med salpetersyrade saller
m. fl., eller med någon af de ädla metallernas
oxider, och blandningen påtändes. Säges äfven om
brännbara gasers afbränning med syrgas. — 2)
(farm.) En lätt antändlig pulverblandnings
småningom skeende inläggning i en degel, som förut
är så upphettad, alt pulvret tänder sig, då det
för hvarje gång förbrinner med en flamma, ofta
med en knall. — För begge bem. finnes svenska
ordet Förpuffning.
DETONERA, v. n. 4. 4) (kem. o. farm.)
Af-brinna med knall eller sprakning. Jfr.
Detona-tion. Förpufla. — 2) (i musik och sång)
Angifva cn Lon för högt eller för lågt; sjunga falskt,
orätt.
DETONERING, f. 2. Sc Delonalion.
DETRONISATION,–––––-tschön, f. 3.
Afsäll-ning ifrån regeringen. (Dethr —
DIA 527
DETRONISERA, v. a. 4. Slöta från tronen,
afsätla från regeringen. — Detronisering, f. 2.
[Dethr—.]
DETSAMMA, neutr. sing. af Densamme. Se
Samme. Del gör d., det är likgiltigt, betyder
ingenting. I d., med d., i och med d.,
advcr-bialt uttryck, som betyder: på samma tid, i
samma ögonblick, i samma vefva.
DETTA, n. sing. af pron. dem. Denne (se
d. o.). För d. ell. förkortadt f. d., förr i tiden,
tillförene, förut, l. ex.: f. d. general, som förut
varit general. Långt för d., för lång tid sedan.
Med allt d., detta allt oaktadl. — Delta sättes i
st. för adress på bref, när de äro ställda till cn
person, som bor på samma ställe, i samma stad,
som brefskrifvaren, och betyder då: delta ställe.
Man skrifver äfven Denna (förkortadt af denna
stad, ort).
DEVALVATION, –-Ischön, f. 3. Ett mynts
nedsättning i värde. Jfr. Devalvera.
DEVALVERA, v. a. 4. Nedsätta elt för högt
utprägladt mynt till dess sanna och egentliga
värde, hvarigenom det således erhåller elt ringare
penningvärde, än prägeln utvisar. —
Devalvering, f. 2.
DEVIS, - i’s, m. 3. (fr. DMse) 4) Valspråk,
tänkespråk. — 2) (sockerb.) Liten papperslapp
med elt deruppå tryckt tänkespråk.
DEVISDRAGÉE, devfsdrasché, m. 3. (sockerb.)
Dragée, i form af en böna eller pistacie, med cn
deruli instucken hoprullad devis (bem. 2).
DEVISFIGUR, devfsfigür, m. 3. (sockerb.)
Figur af pastillage-deg med en inuti liggande
devis (bem. 2).
DEVISSTRUT, devfs-strüt, m. 2. (sockerb.)
Konfekt i form af en liten strut, hvaruti en
sammanrullad devis (bem. 2) är instucken.
DEVOTION, –tschön, f. 3. (fr.) 1) Andakt.
— 2) Oinskränkt tillgifvenhct, hängifvenhet.
DEVOUEMENT, devumånng, n. 3. sing. (fr.)
Oinskränkt tillgifvenhet, hängifvenhet.
DEVOUERAD, devuèradd, a. 2. (af fr. Dévoué)
Oinskränkt tillgifven, hängifven.
DEXEL, dacksl, m. 2. pl. dexlar. Se
Bandyxa. [Däxel.J
DEXTER1TET,–––––––ét, f. 3. Skicklighet,
färdighet.
DEY, däj, m. 3. Titel, som de fordna
regen-ternc öfver Algier förde.
DIA, v. a. o. n. 4. ellcr (förkortadt) DI, 2.
Suga mjölk ur hröslet på en qvinna, eller ur
spenarna på en djurhona. Barnet d-r sin mor.
Romulus och Remus didde en varghona.
Konung Aune hin Gamle säges hafva på sin
ålderdom d-l som ett barn. Gifva ell barn di.
låta det få dia. — Kan äfv. hafva ungar af
däg-gandc djur till subjekt, t. ex: Valpen, kattungen,
kalfven d-r. — Syn. Dägga.
D1ADELPHIA, diadällfTa, f. 4. sing. (bot.)
Den 47:de klassen i Linnés växtsystem,
innefattande ärtblomslriga eller balgväxter, med
slån-darnes strängar hopväxta i två stammar. Tvåkulle.
DIADEM, –dä’m, n. 3. (gr. Diadema) 1)
Hufvudbindel, som fordom konungar begagnade
till tecken af sin värdighet. I dess ställe nyttjas
nu kronan. — 2) (fig.) Kunglig, kejserlig krona
ell. värdighet. D-els glans. — 3) Ett slags
hårprydnad, som fruntimmer nyttja.
DIÆRESIS, se Dieresis.
DIAGNOS, –gnå s, f. 3. (med.) Angifning
af en sjukdoms väsendlliga kännetecken,
hvarigenom den skiljer sig ifrån andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
