Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dragantslem ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DRA
DRA
349
DRAGANTSLEM, n.5. sing. Det tjocka,
klister-artade slemmet af gummi dragant, då det blifvit
upplöst i vatten.
DRAGANTSIRAP, m. 3. Benämning på en
lösning af <6 delar socker i 9 delar dragantslem.
DRAG ARE, m. 6. 4) Person, som drager.
Brukas for denna bem. endast i sammansättningar,
U ex.: Vatten-, Vin-, Bref-, Guld-, Tråddracarc.
— 2) Husdjur, inöfvadt till lastdragning, såsom
bäst, oxe, åsna. Brukas helst om oxar. — Syn.
Dragkreatur, Dragök. Lastdjur, Lastdragare. —
3) (föga brukl.) Arbetsbi.
DRAGAS, v. d. 4. Se under Draga.
DRAGRAND, n. 5. 4) Band, hvarigenom
något dragés tillsammans, t. ex. vid öppningen till
en pung. — 2) Band, fästadt i ett föremål, för
att lättare kunna draga det.
DRAGBAR, a. 2. (vetensk.) Som låter draga
ut sig till en tråd. — Dragbarhel, f. 3.
DRAGBORR, m. 2. Se Dragskruf.
DRAGBRUNN, m. 2. Brunn, der vattnet
uppfordras genom dragning på en pumpstång.
DRAGBULT, m. 2. Se Dragspik.
DRAGBÅR, f. 2. Se Bår.
DRAGBÄNK, m. 2. Sjelfva ställningen, som
begagnas vid tråddragning, och hvarvid
dragskif-van är fästad.
DRAGEN, part. pass, af Draga. Brukas
nästan adjektivi i uttrycket: D-el svärd, blottadt
svärd.
DRAGÉE, drasché, m. 3. (fr.) Frukt eller
kryddor, öfverdragna med socker.
DRAGFRI, a. 2. Fri för drag (bem. 2). EU
d-ll rum. — Dragfrihet, f. 3.
DRAGFULL. a. 2. Säges om rum, o. s. v.,
der det är mycket drag (bem. 2). Ett d-t rum.
— Ordet brukas mindre ofta; man säger hellre
Dragig.
DRAGG, m. 2. Litet jernankar med fyra
armar och flyn, men utan stock, hvilket begagnas
att fasthålla mindre fartyg till ankars, och atl
ifrån sjö- eller flodbotten uppfiska sjunkna saker.
DRAGGA, v. n. 4. Med dragg söka efter
sjunkna saker, drunknade menniskor, o. s. v.
Man har d-l, men utan alt återfinna det
förlorade. D. efter något, cfler en drunknad. —
Draggande, n. 4. o. Draggning, f. 2.
DRAGHÅF, m. 2. pl. — håfvar. Ett slags
fiskredskap, bestående i en stor håf, som dragés
af tvenne personer i srnå åar och bäckar. Kallas
äfv. Glip.
DRAGHÅL, n. 3. 4) (i allmänhet) Hål,
hvarigenom något dragés. —- 2) Fint hål i en
drag-skifva (se d. o.). — 3) Litet hål, öppning, för
luftdrag, på ugnar, o. s. v.
DRAGHÄST, m. 2. Häst, som användes till
lastdragning. Kallas så till skilnad ifrån
Vagns-och Ridhästar. — Syn. Arbetshäst; Dragare.
DRAGIG, a. 2. Der det är myckel drag
(bem. 2). Eli d-l rum. — Dragighel, f. 3.
DRAGJERN, n. 5. Sc Dragskifva.
DRAGKEDJA, f. 4. Kedja, hvarmed något
dragés.
DRAGKISTA, f. 4. Möbel af trä, till
förvaring af hvarjehanda, isynnerhet linne och
klädespersedlar, och till delta ändamål försedd med
draglådor, samt liknande en större byrå utan
klaff.
DRAGKLINGA, f. 4. eller
DRAGKNIF, m. 2. pl. — knifvar. (tekn.)
Tunt, bredl stålstycke med hvassa kanter,
hvarmed fina arbeten glättas.
DRAGKOLF, m. 2. pl. — kolfvar. (jäg.)
Verktyg, bestående af en*’ jernten, stor som en
laddstock, med tillsats af en klufven och filhackad
kolf, hvarmed grafrost eller bård krutskorpa
borttages ur bösspipor.
7 DRAGKRAFT, f. 3. 4) (fys.) Egenskapen hos
kropparnes partiklar, att draga hvarandra till sig
och bilda en sammanhöngande massa. Kallas äfv.
Attraktion, Attraktionskraft. — 2) (fig.) Förmågan
hos en menniska, att genom skönhet, behag, vett,
älskvärdhet och godhet tillvinna sig andras kärlek
eller tillgifvenheL Äfv. Dragningskraft.
DRAGKREATUR,––––––ür, n. 3. Se
Dragare, 2.
DRAGKÄRRA, f. 4. Liten kärra, ämnad atl
dragas af menniskor, till transport af hvarjehanda
saker.
DRAGLIM, n. 3. Ett slags lim, som lillredes
af vid garfverierna affallande skinnlappar eller af
fårben, med tillblandning af alun, och användes
vid pappersbruk till papperets limning. Kallas
äfv. Hornlim.
DRAGLINA, f. 4. Lina, hvarmed något
dragés, t. ex. de linor, hvarmed hästar draga en vagn,
eller sådana, med hvilka mindre fartyg och båtar
dragas uppför floder, o. s. v.
DRAGLUCKA, f. 4. 4) Lucka, som öppnas
och stänges medelst dragning fram och tillbaka.
— 2) Lucka, hvarigenom luftdrag erhålles, då hon
öppnas, t. ex. på ugnar.
DRAGLUFT, m. 3. sing. Luftström, som
förorsakar drag (bem. 2).
DRAGLÅDA, f. 4. Låda, som kan dragas ut
och skjutas in, t. ex. på en dragkista, ell skrifbord,
i en chiffonnier, o. s. v.
DRAGLÄDER, n. 3. Se Dragrem, 2.
DRAGMASKIN, -maschfn, m. 3. 4)
Maskin, som brukas vid kardning af bomull,
bestående af fyra valsar, del ena paret framför del
andra, hvarmedelst bomullen utdrages till låtar.
Kallas äfv. Sträckmaskin. — 2) Se Blyvind.
DRAGMEDEL, n. 3. (med.) Medel, som
användes utvertes, för alt draga onda välskor ur
kroppen, t. ex. dragplåster.
DRAGNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
drager eller något dragés (se Draga, v. a. 4).
D-en af en värja eller en värjas d. Vefvens
d. på en slipsten. En rakknifs d. på
slri-geln. D. af metalltråd. En d. på mun, etl
knappt märkbari småleende. — Ingår i några
sammansättningar, såsom: Tråddragning, m. fl.
— 2) Verkningen, då ett ämne dragés af ett
annat. Jernets d. af magncten. Osunda
välskors d. ur kroppen. — 3) Handlingen, då
en linic, elt streck dragés. En räl linies d.
ifrån en punkt Ull en annan. — 4) Den
förrättningen, då vid elt lotteri, vare sig
offentligt eller enskilt, eller ett lotterispel, de
num-ror uttagas, som blifva vinnande. En d. vid
elt nummerlotteri. D-en Ull lotteriet på
bössan sker om Måndag. — 3) (i vissa spel) Etl
korts uppslående eller uttagande ur leken, för atl
bestämma vinst och förlust. — 6) Flyttande,
af-lägsnandc. Truppers d. ifrån en ort. — 7)
(mi-lit.) Manöver, då cn trupp marscherar i sned
riktning ål sidan. Jfr. Dragningsmarsch. — 8)
(fig.) Närmande till, Öfverensslämmclse med något.
Denna röda färg har en d. ål gult. Man
finner i hans skrifter en viss d. ål Svedenborgs
lära. — 9) (med.) Känsla i en lem, liksom om
någonting droge inuti densamma.
DRAGNINGSKRAFT, f. 3. Se Dragkrafl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
