Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dädan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 DÄD DOD
hvar och cn af dc ribbor, som ligga tvärskepps
infalsade i kravellerna.
DÄDAN, adv. Se Derifrån, 4.
DÄDANEFTER, da dannä fflr, adv. So
Der-efler, 4, b.
DÄFNA, v. n. 4. Blifva däfven. —
Däfnande, n. 4.
DÄFVEN, a. 2. neutr. — et. Något fuktig. —
Syn. Se Fuktig.
DÄFVENHÉT, f. 3. sing. Lindrig fuktighet.
— Syn. Se Fuktighcl.
DÄFVERT, m. 2. (skepp.) En svår bom,
fastad på sköns i fockröstct på cn klamp, och
stöttad med topprep till fockmaslcn samt ined
för-och akterbarduner. [Dävcrt.]
DÄGELIG eller DÄGLIG, dä’jligg, a. 2. (af
Daø) Vacker som en dag. Brukas nu mindre
ofta, och då helst i den skämtsamma stilen. F.n
d. Rachel. — Syn. Se Vacker. [Däjclig, Dejelig,
Däjlig, Dcjlig.]
DÄGEL1GHET ell. DÄGLIGHET, f. 3.
Egenskapen att vara daglig. Jfr. d. o. — Syn. Se
Skönhet.
DÄGGA, v. a. 4. 4) Gifva di. Denna bem.,
som är ordets ursprungliga och rätta, är numera
föråldrad, men bibehåller sig i uttrycket
Däggan-de djur (se här nedan). — 2) Dia. (Sjöt.) D.
apan, säges, då en sjöman får sig elt rus af cn
med rom, arack o. d.. i stället för med mjölk
och kärna, på puts fylld kokosnöt. — D äg
gande, n. 4.
DÄGGANDE, part. akt. af Dägga. Brukas
nästan aktivt i uttrycket: D. djur, sådana, som
föda lefvandc ungar, hvilka få sin första näring
genom att dia mjölk ur modrens spenar. Kallas
äfv. Däggdjur.
DÄGGDJUR, n. 5. Sc Däggande djur
(under föreg. ord).
DÄ JA, sc Dej a.
DÄLD, dälld, m. 3. Liten dal.
DÄLDIG, a. 2. (föga brukl.) Full af däldcr.
DÄMMA, v. a. 2. (af Dam, m.) 4) Genom
uppförande af en dam stänga vatten, hindra dess
strömmande, svämmande. D. vattnet i cn d, vid
bruk, qvarn, o. s. v. — D. åf, fö r, i’n, se
Af-dämma, Sec. D. igèn, till, genom dam slänga,
l. ex.: d. igen utloppet af en bäck. D. upp, se
Uppdämma. — 2) (fig.) Sc Dämpa, 2. —
Dämmande, n. 4.
DÄMMARE, m. S. Se Sordin.
DÄMNING, f. 2. 4) Handlingen, då man
dämmer. — 2) Se Dam, m.
DÄMPA, v. a. 4. (t. dämpfen) 4) Släcka,
af-sakta (eld). D. elden, dess häftighet. D. eldens
framfart, härjningar. D. en eldsvåda. — Syn.
Släcka, Hämma. — 2) (om ljud) Göra saktare,
lägre. D. rösten, en lon. Med d-d stämma,
med saktare röst. — Syn. Sänka, Sakta. — 3)
(fig.) Göra, att någonting upphör, undertrycka.
D. ett uppror, ens högmod, sina begär. — Syn.
Se Kufva.
DÄMPANDE, n. 4. Handlingen, då man
dämpar.
DÄNGA, v. a. 2. (pop. o. fam.) 4) Slå hårdt,
med allt eftertryck. Brukas oftast absolut. D.
med någol. D. på’, slä lätt och häftigt: äfv.
fortfara att slå; äfv. gifva stryk, piska på. —
Syn. Sc Slå. — 2) Springa. D. i väg,
bortspringa med all fart. — Dä ngande, n. 4. o.
Dängn ing, f. 2.
DÄR. m. 11., se Der, m. fl.
DÄST, a. 4. För myckel fet, tjock, så att
man andas tungt och är besvärad af att röra sig.
[Dest.]
Anm. Helte fordom Dosud, af Daat, dvala,
tröllhel.
DÄSTHET, f. 3. Egenskapen att vara däst.
[Desthcl.]
DÄXEL, se Dcæcl.
Dö, v. n. 2. Ind. pres. sing. Dör; pl. Dö.
Impf. sing. Dog; pl. Dogo. Konj. impf. sing.
Dogc. Impcr. sing. Dö; pl. Dön. Sup. Döll.
Part. pres. Döende; part. pret. Död. 1) (i
allmänhet om allt, som har lif) Upphöra all vara till.
Allt lefvande i naturen dör. Brukas dock om
växter mindre ofta, utom i förbindelse med
partiklarna bort, ul, t. ex.: Flera Iräd hafva
genom den slarka kölden döll bort, ut. — 2) (om
menniskor) Upphöra att lefva här på jorden;
lemna den jordiska omklädnaden och börja etl nytt
lif. Alla menniskor måsle en gång d. All d.,
det är alt befrias ur fängelset. D. tidigt. i
sin ungdom, i sina bäsla år. D. i fäll, i krig.
D. för svärdet, på ärans fäll, stupa i krig.
D. för någons hand, dödas af någon. D. för
bödelns hand, blifva afrättad. D. en naturlig
död, ej i strid eller genom olyckshändelse. D. af
sorg, af glädje, af ålder, sjukdom, lungsot.
D. af hunger, omkomma af brist på föda; (fig.)
lida brist på det nödvändigaste till lifvcts
uppehälle, svälla. D. af köld, omkomma genom brist
på nödig lifsvärme; (lig.) frysa ytterligt. D. af
hetta, (fig.) plågas af Öfvcrdrifven hetta. D. af
skralt, (fig.) skratta öfvcrdrifvct. (Fam.) Lägga
sig att d., dö helt oförmodadt, t. ex.: länk, om
han en vacker dag skulle lägga sig alt d.,
hvad blefve del då af dig? (Bibi.) D. synden,
öfvergifva synden och omvända sig. Jag vill d.,
om del icke är sanl ell. jag vill d. på. all så
är, talesätt, då man vill bedyra något. Man
säger äfv., med ännu större eftertryck: Jag vill
både lefva och d. på, alt ... . Ni dör icke
i år, säges skämtvis till någon, som råkar
komma, just då man talar eller nyss lalal om honom.
D. bort ifrån ell. d. ifrå n någon, då man dör,
lemna efler sig någon, hvars försorg man varit.
D. undan, dö före någon; äfv. genom sin död
lemna plats för andra, t. ex.: a) Mina vänner
hafva döll undan; b) Yngre embclsmän
befordras, allt efler som de äldre hinna d. undan.
D. ul. se Utdö. — Syn. Omkomma, Med döden
afgå, Aflida, Bortgå, Gå, vandra bort, hädan,
Af-slumra. Kola af, Slryka med. Duka under. Gå all
verldenes väg, Gå till sina fäder. — 3) (fig.)
Försvinna, upphöra, undertryckas, hämmas. Var
lugn: hemligheten skall d. med mig, jag skall
aldrig yppa den. Orden dogo på hans läppar,
han förmådde ej säga mer, ej säga, hvad han
tänkte. ’
DÖD, a. 2. 4) Som upphört att lefva. En d.
menniska. Ell d-l kreatur. D-l träd. —
Bildar några sammansättningar, såsom: Skendöd,
Stendöd, Sjelfdöd. — 2) (fig.) Som saknar lif. Elt
d-l ting. D-l kapital, som ligger ofruktbari, ej
inbringar något. D-t kött, se Dödköll. D.
kompass, som icke nog snart rör sig, ej visar
kursens ändring. — Syn. Liflös. — 3) (fig.) a)
Liksom död, liksom man ej vore till. Lcfvande d.
Borgerligen d., utesluten från åtnjutandet af
borgerliga rättigheter. — b) Lat, trög. Han är så
d., all han ides knappl draga benen efter sig.
— c) Sorgsen, dyster, fåordig, ledsam, tråkig,
enslig, öde. / går var han sjelfva glädjen, i
dag sillcr han så d., alt man ej får ell ord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
