Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - En ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN
en Gud. En af hans söner. En af oss. En
gäng ell är elt. Klockan är ett. En här, en
’der. En emot en. En och (eller) annan, Ell
och (eller) annat, någon, något; elt och annat
äfv. hvarjehanda. t. ex.: Tala om ett och annat,
l ell för allt, för ell. om alltsammans. I ett,
alll för elt, i ell och ell, oafbrutet, t. ex.: Det
regnar i ell, alll för ell; käxa i ell och elt.
Göra etl med någon, hålla med någon, vara på
ens sida. Borga en för alla och alla för en,
med skyldighet för hvar och en särskilt att gälda
skulden, i fall gäldenären eller öfrige borgensmän
brista dcråt. Eli, tu, tre, säges, när något skall
göras i tre tempo, eller först, när man säger »tre»;
betyder äfv.: plötsligt, i ett ögonblick. — 2)
Brukas ofta för Den eller Någon. En, som tänker.
För en, som önskar . . . . Hvad kan man
svara en, som frågar så dumt? — 3)
Enahanda, samma. Vara af ell innehåll. Del är
alll ell, det är enahanda, detsamma, lika mycket.
En och samme, den samme. De äro ell hjerta
och en själ, högst förtroliga. — 4) Den ene.
En tycker om ell, en annan om ell annat. —
B) Nyttjas stundom i stället för pron. Man, t. ex.:
En kunde verkligen Iro, all del icke finnes
annat än elakhet i verldcn. — Se äfv. Ene.
EN. enn, m. o. f. ETT, n. III. Obestämd
artikel, som brukas atl beteckna ett föremål,
såsom obestämdt eller förut ej omtaladt, t. ex.: En
fader, en moder, ell barn. Glad som ell barn,
men fast som en man och vis som en gubbe.
Han är en Tysk. Kan ni låna mig en hall?
Här är en (absolut). — Anm. 4) Obestämd
artikel brukas stundom framför nomina propria.
antingen: a) i dagligt tal, framför mindre
bekanta personers slögtnamn, då dessa tillhöra en adlig,
rik, ansedd eller berömd familj, t. ex.: Hans fru
är en grefvinna N.: eller äfven: b) för att
utmärka historiskt namnkunniga personer,
isynnerhet då en sådan persons namn, för likheten i
vissa egenskaper, lämpas till cn annan, t. ex.: En
Alexander, en Carl XII. Han är en Calo, en
Sokrales. — 2) Utelcmnas ofta framför
predikatet i cn sals, som tillkännagifver en persons stånd,
yrke, m. m. Han är officer, prcsl, läkare, o.
s. v. Stundom äfven i poesi, för att gifva stilen
en viss fornåldrig eller ordspråkslik korthet, t. cx.:
Fåkunnig gäsl i högbänk försmås i st. f. en
fåkunnig, o. s. v.
EN, enn, adv. IV. (fam.) Omkring, vid pass,
ungefär. En 100 år. Del kommer alt dröja
en 8 eller 14 dagar.
ENA. v. a. 4. (föga brukl.) Förena. — E.
sig på, v. r. (fam. pop.) Föresätta sig. Om jag
e-r mig på all lyckas, så går del nog.
ENAHANDA, a. Af samma slag, art,
beskaffenhet, lika beskaffad. Det är e. färg. E.
behandling skall äfven ni en dag få röna. E.
art. På e. säll. Af e. beskaffenhet. Absolut
säges: Det är e., det är detsamma, likgiltigt, lika
myckel. — Syn. Se Lik, Samme.
ENBAK, ènbåk, m. 2. Korl svärd, sådant
som brukades af krigsknektar i äldre tider.
ENBET, ènbétl, n. indef. I e. ell. blott e.
(adverbialt), med blott en häst, en oxe eller åsna.
A ka i e., åka e.
ENBETSVAGN, m. 2. Vagn, som dragcs af
cn enda häst.
ENBLADIG, ènblådigg, a. 2. Som har blott
cll blad. Säges i fråga om växter och vissa
skärande verktyg. E. ört, blomkrona. E. såg,
knif.
END 397
ENBLOMMIG, a. 2. (bot.) Som blott har en
blomma. E. växt.
ENBUSKE, m. 2. pl. — buskar. Enen (se
En, I), växl som buske.
ENBÄR, n. B. Bär af En (I). — Ss. E-ssafl.
ENBÄRSBRÄNNVIN, n. 3. Brännvin, beredt
af enbär. Kallas i Frankrike Genièvre (Genever),
i England Gin.
ENBÄRSDRICKA, n. sing. Dricka, brygdt på
enbär.
ENBÄRSMOS. n. B. Mos af enbärssafl,
hvilket brukas som elt urin- och svetldrifvande mcdcl.
ENBÄRSOLJA, f. 4. Etherisk olja, som
er-bålles, då krossade enbär dislilleras med vatten.
ENBÄRSSIRAP, m. 3. Sirap, beredd af
enbär. [— sirup, — syrup.]
ENBÄRSSPIRITUS, –spfriluss, m. sing.
Spi-ritus, som erhålles genom distillation af
vinspiri-tus öfver enbär.
ENBÄRSVATTEN, n. B. Vatten, dislillcradt
öfver enbär, hvilket tillsättes till urindrifvande
mixlurcr.
ENBÄRSVIN, n. B. Vin, beredt af enbär med
hvilt, franskt vin.
ENCRINIT, ännkrini’t, m. 3. (gcol.)
Slcn-vandling af någon djurväxt (zoofyt).
ENCYKLOPEDI, anngsyklåpcdi’, f. 3. 4)
Inbegrepp af alla vetenskaper. — 2) Litterärt
arbete, som afhandlar alla vetenskaper, konster och
yrken. Den franska E-en af Diderol och
d*Alem-berl. [Encyclopedie.]
ENCYKLOPEDISK, anngsyklåpédissk, a. 2.
Som innefattar alla vetenskaper. En e. ordbok.
[Eneycl —.)
ENCYKLOPEDIST, anngsyklåpedCsst, m. 3*
4) Författare af en encyklopedi. — 2) Säges
särskilt om dem, som skrcfvo den franska
Encyklo-pcdien, under Didcrols och d’Alembcrls ledning.
[Encycl —
ENDA, se Ende.
ENDAGSKRÄK, ènndaggskräk, n. B. Se
Dagslända.
ENDAST, a. superi, af Ende. I. Den, del e-e.
Förekommer stundom i hvardagsspråket. Det e-e
man kan hafva all säga om honom är alt..
ENDAST, adv. II. Allenast, intet annat än.
E. älska penningen. Älska e. sig sjelf. Tänka
e. och allenast på sina nöjen. — Syn. Allenast^
Ensamt, Bara, Blott. — Konj. Om allenast,
om bloll. K han gör del, så blir allting åler
godt igen. E. och allenast del sker, så lyckas
företaget. — Syn. Allenast, Om allenast, Så vida
blott, Om blott, Bara.
ENDE. m. ENDA, m., f. o. n. adj. Som
ensam är till, befinnes, verkar, kan göras o. s. v.
Den ende Guden. E-e arfvingen. E-a medel,
som hjelper, är all ... . Del e-a, som kan
göras, är all ... . Han är den c-e i sill
slag, hans make finnes ej, ingen kan med honom
jeniföras. En e-a, allenast en. Hvar e-a cn,
alla utan undantag. Fredrik den E-e, den
störste, ulmärktaste af alla regeDler. Ingen e-a,
alldeles ingen. Har stundom supcrlativet Endast
(jfr. d. o. I).
ENDEKAGON, cnndekagå’n, m. 3. (mat.)
Elf-vahörnig figur.
ENDELS, ènndéls, adv. (gam., bibi.) Ensidigt,
oförståndigt, ofullkomligi. Ty vi förslå e. och
profclcre e. Men, då del kommer, som
fullkomligt är, vänder del åter, som c. är.
ENDEMISK, änndémissk. a. 2. Ell folk cll. land
särskilt tillhörande. Säges isynnerhet om sjukdomar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
