Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E - Endera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
398
END
ENG
ENDERA, énndcra, m. o. f. ETTDERA, n.
pron. a. o. s. (genit. Endera» o. Eltdera») 4)
Den ene af tvenne. E. af ost begge »kall här
sålla lifvet lill- E. af dem måste dö. Eltdera
skall ske, antingen atl ... . eller all .... —
2) Någon. E. dagen, en, någon af dagarna. —
Se f. ö. Eltdera, konj.
Anm. Endera hette ursprungligen Ein theira,
en af dem.
ENDIOMETER, enndiåmétr, m. 2. pl. —
me-Irar. Instrument, hvarmed middagslinien utmätes.
ENDIVIA, änndi via, f. 5. ört med vackra blå
blommor, hvilken odlas som saladväxt. Cichorium
Endivia.
ENDOSSEMENT, anngdåsscmånng, n. 3. (fr.)
Anteckning på baksidan af cn vexel, om dess
öf-verlåtande på en annan.
ENDOSSENT, anngdåss&’nnt, m. 3. En, som
endosscrar en vexel.
ENDOSSERA, anngdåssèra, v. a. 4. (fr.
En-dosscr) På baksidan af cn vexel göra anteckning
om dess öfverlålandc på annan person.
ENDRÄGT, èndra ckt, f. 3. sing.
Förhållandet, alt två eller flera personer draga ens,
öfvcr-ensståmma i vilja och handlingssätt. Lefva i e.
tillsammans. — Syn. Sc Enighel.
ENDRÄGTIG, a. 2. 4) Som drager ens, sams.
En e. familj. De äro mycket e-a. — Syn. Se
Enig. — 2) Som tillkännagifver, uppenbarar
en-drägt. Eli e-t handlingssätt. E-a mått och steg.
ENDRÄGTIGHET, f. 3. sing. Se Endrägl.
ENDRÄGT1GT, adv. På clt endrägtigt sätt,
med cndrägt. Lefva e. — Syn. Se Enigt.
ENE, m. ENA, m., f. o. n. pron. a. Den
ene, ena, Det ena, bestämda formen af En,
efterföljd af Den andre, andra, Del andra, t. ex.:
Den e-e berättar så, den andre så. Den e-e
efler den andra. Det e-a med del andra. —
Stundom brukas Den ene, Den andre i betydelse
af Den förre, Den sednare, t. ex.: Den e-e var
god, den andre deremol elak; den e-e vacker,
den andre ful. Nyttjas äfv. i plural, t. cx.: De
ena äro lika så goda som dc andra.
ENERGI, enärrschi’, f. 3. sing. (fr. Éncrgic)
4) Kraftfullhet, isynnerhet i en menniskas
karakter. Napoleon hade en ovanlig e. — 2) Kraft,
eftertryck, i ord eller handling. En handlings e.
Del ligger mycken e. i detta ullryck. — Syn.
Se Kraft.
ENERGISK, cnä’rrschissk, a. 2. Kraftfull,
eftertrycklig. En e. åtgärd. — Syn. Se
Kraftfull. — Energiskt, adv.
ENERVERA, enärrvèra, v. a. 4. Betaga
krafterna, försvaga. — Enerverande, n. 4.
ENERVERING, f. 2. 4) Verkningen,
hvarigenom man enerveras. — 2) Försvagadt, kraftlöst
tillstånd. — Syn. Sc Svaghet.
ENESTABB, m. 2. (bot.) Se Ormbunke.
ENFALD, ènfälld o. ènnfälld, f. 3. sing.
Egenskapen att vara enfaldig (i bem. S). Sedernas e.
— Syn. Enkelhet, Oskuld, Mcnlöshet.
ENFALDIG, ènfålldigg o. cnnfålldigg, a. 2.
t) Som har svag omdömeskraft (dock i mindre
grad än Dum). — Syn. Se Dum. — 2)
Lältro-gen, lätt att bedraga. Så e. du är, som kan
sälla tro lill sådant! — Syn. Se Lällrogen. —
3) Oförståndig, obetänksam. Han var nog e. alt
ej skaffa sig säkerhet. — 4) Eftcrgifvcn, flat.
Huru kan du vara så e. och låta honom
husera efter behag? — Syn. Se Eftergifven. —
S) (i god mening) Enkel. / dessa e-a lider visste
man ej af lyxens fördcrfiiga verkningar. En
e. nalurmenniska. — Syn. Enkel, Oskyldig,
Menlös, Okonstlad. — 6) (om sak) Som
tillkännagif-vcr, förråder enfaldighet. E-l tal, yllrande,
handlingssätt. E. min, uppsyn. E-a åtgärder.
E-a seder, enkla, oskuldsfulla. — Syn. Se Dum,
Enkel.
ENFALDIGHET, f. 3. sing. Egenskapen alt
vara enfaldig (i alla bem., utom 5). — Syn. Se
Dumhet, Lällrogenhcl, Eflergifvenhet.
ENFALDIGT, adv. På ett enfaldigt sätt; Jfr.
Enfaldig, bem. 4, 2, 5, 4. Tala e. Bära sig
e. åt. — Syn. Se Dumt.
ENFORMIG, ènfå’rrmigg, a. 2. Hvars
särskll-ta delar hafva samma form, beskaffenhet, natur,
skaplynne, egenskaper, och sakna all omvexling.
Brukas ej i fysisk, utan blott i andlig mening,
om saker. Eli c-l lif, sällskap. En e. Irakt.
E-a dagar. E. stil, konversation. Här dr
myckel e-t all lefva. — Syn. Ledsam, Tråkig,
Långrandig, Entonig.
ENFORMIGHET, f. 3. sing. Egenskapen all
vara enformig; brist på omvexling. — Syn.
Led-sambet, Tråkighet, Långrandighet.
ENFOTAD, ènföladd, a. 2. Som har blott en fot.
ENFÄRGAD, ènfä’rrjadd, a. 2. Som har blott
en färg.
ENFÖDD, ènfö’dd, a. 2. neutr. — födl.
Ensam född af någon. Brukas i det kyrkliga
språket. Guds e-e Son.
ENGAGERA, anng-gaschèra, v. a. 4. (fr.
F.n-gager) 4) Antaga i tjenst. — 2) Inleda i något
slags förbindelse. — E. sig, v. r. 4) Antaga
tjenst. — 2) Lofva bort sig till någon; lofva alt
deltaga i något nöjo. — Engagerande, n. 4.
ENGAGEANTE, anng-gaschånngt, m. 3. (fr.)
Elt slags fordom bruklig fruntimmersmanschelt.
ENGAGEMENT, anng-gasch’månng, n. 3. (fr.)
4) öfverenskommelsc, förbindelse. — 2) Ingående
i tjenst. — 3) Anställning.
ENGEL, ä’nngl, m. 2. pl. englar. (af grek.
Angelos) 4) (enligt Hebrcernes föreställning och
bibeln) Benämning på högre, af Gud skapade
väsenden, som omgåfvo hans tron och af honom
sändes lill jorden, för alt förkunna och verkställa
hans vilja. Englarne voro personifikationer af
krafterna i den fysiska och andeliga ver Iden.
De goda cnglarne blcfvo be stånd ande ° i sin
herrlighel, men de onda, som afföllo från Gud,
blefvo störtade ned i helvetet; och dessc söka
blott alt verka ondl. Englarne föreställas
såsom bevingade menniskor. — 2) Benämning på
de salige i bimmclen. Hon var cn c. här på
jorden; hon har nu blifvit en e. i himmelen.
— 3) (fig.) a) Ovanligt god menniska. — b) Skön
qvinna. Säges; äfv. någon gång orn en ovanligt
vacker yngling. [Ängel.]
ENGELSK, ä’nnglsk, a. 2. Som tillhör eller
angår England; der född, uppväxt, tillverkad,
bruklig, o. s. v. E-a sjukan, ett slags barnsjukdom,
hvarunder hufvud et tillväxer och blifver oformligt
stort, underlifvel och isynnerhet högra sidan
upp-drifvcs, köttet blifver slappt, huden mycket blek,
ryggraden utskjuter, ben och armar blifva krokiga
och mista all styrka, samt tänderna svartna och
anfrätas. Kallas äfv. Rachitis. E-a svetten, cn
ganska svår sjukdom, som först utbröt i England
och härjade sedan i Europa, i slutet af 45:de och
början af 46:de århundradet. E-l sall, ctl
kräkmedel, bestående af svafvelsyrad talkjord. [Ängclsk.]
ENGELSKA, ä’nnglska, f. 4. 4) Engelsk
qvinna. — 2) (ulan plur.) Engelska språket. Kunnig
i c-n. Han talar bra c. [Ängclska.l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
