Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - F ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
F
FÅ B
F, MT, n. 3. 4) Sjette bokslafvcn i alfabetet.
F bar sitt eget skarpa ljud: a) I början af ord
eller stafvelser, t. ex.: Fabel, förfalla, förfäder.
— b) Näst efter en kort vokal, t. ex.: Straff,
grift, skaft (substantiv), väft (substantiv), luftig.
— c) I nagra ords böjningar, emellan lång vokal
och t, t. ex.: Skafl, väft (supiner af skafva,
väf-va), Ijufl. — d} I orden Skymf, nödtorft,
torftig, samt i slutet af åtskilliga ur främmande språk
hämtade ord, såsom: Trumf, triumf, strof,
äfvensom i skrofel, skrofler. — F har ett lenare
ljud af v, i slutet af svenska ord och stafvelser:
a) efter en lång vokal, t. ex.: Af, haf, graf, räf,
döf, blif, aflaga, räfunge; — b) efter l och r,
t. ex.: Half, lolf, sjelf, arf, förderf, förderflig,
arflägl. — F är stumt näst framför v i enkla
ord, t. ex.: Silfver, grufva, lifvet, slarfvig,
pröfva; men i sammansatta ord, der f slutar den
föregående och v börjar den sednare
sammansält-ningsdden, höres ljudet af tvenne på hvarandra
följande v, helst vid långsamt och tydligt uttal,
t. ex.: Af vånda. grufvägg, brefväska. — 2) (i
musik) a) Fjerde noten i c-skalan. — b) Namnet
på den sträng eller tangent, som anger tonen f.
— 3) Ljudet, som uppkommer, då bokstafven f
uttalas eller noten f i sång och musik återgifves.
— Man säger äfv. f-ljud, f-ton, f-sträng, o. s. v.
— 4) Förkortningar: F. (i musik) = forte. F.
(på recepter) = Fiat. — f. ell. fem. = feminin.
— f. ell. fol. = folium, folio. — fac. = facit. —
FF. (i musik) = forlissimo. — Ff. (i handel) =
förfallen. — Fec. = fecit. — F. m. (i handel) =.
förra månaden. — Fr. = franco. — Fj IL =*
Försäljningsräkning.
FABEL, fåbl, m. 3. pl. fabler, (lat. Fabula)
4) Diktad berättelse, hvari de handlande
företrädesvis äro djur, äfven stundom växter, allegoriska
personer eller till och med menniskor, och som
har till ändamål alt framställa någon moralisk
sanning eller praktisk lefnadsrcgel. Æsopi,
Phæ-dri, de la Fontaincs f-ler. F-n om vargen och
lammet. F. på vers, på prosa. — 2) Den
sam-manväfnad af händelser, som utgör ämnet för en
episk eller dramatisk dikt, eller för cn roman.
Berättelsens f. — 3) Den grekiska och romerska
myten eller gudaläran. Alla f-ns gudar och
gudinnor. — 4) (fig.) a) Dikt, lögn, osanning.
Händelsen har verkligen passerat: del är
ingen f. Del der är bara f-ler; jag tror icke
ell ord deraf. — Syn. Se Lögn. — 3) Allmänt
talämne och derjemte föremål för allmänt ogillande
eller åtlöje. Göra sig till en f. för hela staden.
FABELAKTIG, a. 2. Som liknar en fabel
(bem. 4), otrolig, osannolik. En f. berättelse. —
Syn. Fabulös, Sagolik. — Fabelaklighet, f. 3.
— Fabel ak lig t, adv.
FABELDIKTARÉ, m. 3. En, som diktar,
författar fabler (bem. 4). Æsopus var cn f. —
Syn. Fabelskrifvare, Fabulist.
FABELDJUR, n. 3. Diktadt djur.
FABELHISTORIA, f. 3. pl. — ricr. Den
äldsta tiden af ett folkslags historia, som
merendels är genomväfd af fabler eller myter.
FARELKRETS, m. 2. Flera sammanhörande
och ett helt bildande sagor eller episka dikter i
den fornskandinaviska och fornlyska litteraturen.
— Äfv. Sagokrets.
FABELLÄRA, f. 4. Se Mytologi.
FABELSAMLING, f.2. Samlingaf fabler(bem.i).
FABELSKRIFVARE, m. 3. Se Fabeldiklare.
FABELÅLDER, m. 2. (mest i def. form) Deu
äldsta tiden af elt folkslags tillvaro, då dess
historia ännu är sammanväfd mcd dess mytologi.
FABRICERA, v. a. 1. 1) Tillverka (egentl.
på fabrik), förfärdiga. F. kläden, sidentyger,
hallar, band, strumpor, o. s. v. — 2) Låta
tillverka genom fabriksarbetare, på fabrik. Säges om
fabrikanter. Han f-r kläde. Man säger äfv.:
Delta land, denna stad f-r myckel, d. v. s. har
många fabriker. — 3) (fig. fam.) Uppdikta,
upp-spinna. F. cn lögn, cn osanning, cn smädelsc.
F. ell testamente, cn donation, o. s. v., göra ett
falskt testamente, o. s. v. — Syn. Se Dikta. —
Fabricerande, n. 4. o. Fabriccring, f. 2.
FABRIK, -fk, m. 3. i) Större
slöjdinräll-ning, hvarvid flera handtverks konstfärdighet
erfordras, för atl i stor myckenhet och mcd stor
fullkomlighct tillverka vissa handelsvaror. F., der
kläden, siden, strumpor tillverkas. — Bildar
en mängd sammansättningar, såsom: Klädes-,
Siden-, Halt-, Strumpfabrik, o. s. v. — 2)
Tillverkning. Dessa varor äro af herr S. f. En vara
of god f. (Fig. fam.) Della är af hans f., är
af honom uppdiktadt. — 3) I sammansättningar
nyttjas ordet stundom om varor af medelmåttig
eller dålig beskaffenhet, t. ex.: Fabrikskni/var,
-ur, o. s. v. — Ss. F-sarbelare, -sarbete,
-snäring, -srörelse, -syrke.
Anm. Emellan Manufaktur och Fabrik är
ursprungligen den skilnad, alt del förra mera har
afseende på arbelen med handkraft, del sednare
på sådana, som tillverkas med lillhjelp af
maskiner. Båda skilja sig deruli från Handteer k,
all de äro frikalladc frän dessa sednares
skråordningar och lyda under Hallrällen. — 1
allmänhet görcs dock numera föga eller ingen
skilnad emellan Fabriker och Manufakturer,
om ej den, all den sednare benämningen
brukas uteslutande om större inrättningar för
metallers förädling.
FABRIKANT, –ånnt, m. 3. 1) Ägare af
fabrik. — 2) Delägare i ett fabriksbolag, då han
för bolagets räkning drifver fabriken. — Syn.
Fabriksidkare, Fabrikör.
Anm. Fabrikant brukas mer i administrativ och
statistisk stil; Fabrikör deremol i dagligl lal
och såsom titel.
FABRIKAT, - -åt, n. 3. På fabrik tillverkad
vara. — Syn. Fabriksvara.
FABRIKATION,–––––-tschön, f. 3.
Tillverkning (egentl. på fabrik), förfärdigande. — Syn.
Varutillverkning.
FABR1KSBLY, -fksbly’, n. 4. Litet blystycke
mcd påtryckt fabriksstämpcl, hvilket är vidhängdt
ell stycke kläde cllcr annat fabrikat.
FABRIKSFOLK, n. 3. sing. Personer, som
arbeta vid en fabrik, jcmte deras hustrur och baru.
FABRIKSIDKARE, m. 3. Idkarc af fabriksyrke.
Anm. Fabriksidkare skiljer sig deruli från
Fa-hriksmäslare (bem. 4), att den förre icke äger
eller behöfver burskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
