Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fiskafänge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
442
FIS
F1S
hemlighet. — F. af, se Affiska. F. bort, genom
fiske borttaga, t. ex.: Han har f-l bort all
gösen i sjön; äfv. (fig.) so Borlkapa. F. upp, se
Uppfiska. — 2) F. perlor, från sjöbottnen, genom
dykning, upphämta perlmusslor.
FISKAFÄNGE, n. 4. Se. Fiskfångst.
Förekommer i bibeln, men brukas äfven stundom i
skämtsam stil. Del stora f-l.
FISK AKTIG, a. 2. Till utseendet liknande fisk.
FISKAL, fisskål, m. 3. 1) (ursprungligen)
Embetsman, som hade uppsigl öfver Fiscus. —
2) (nu) Embetsman, som bevakar statens rätt,
allmän åklagare. Se f. ö. Advokalfiskal,
Landsfiskal, Bcsefiskal, Sladsfiskal. — Sä. F-sys sia,
-tjenst. [Fiscal.J
FISKALISERA. v. a. 4. Åtala. —
Fiska-liserande, n. 4. o. Fiskalisering, f. 2.
[Fisc —.]
FISKAL1SK, a. 2. Som tillhör, har afseende
på eller är företagen på grund af en fiskals
åliggande. F. aktion, åtal, anstäldt af allmän
åklagare. [Fiscalisk.]
FISKANDE, n. 4. Handlingen, då man fiskar.
FISKARE, m. 5. 4) En, som är sysselsatt
med fiske. — 2) En, som idkar fiske, för att
deraf hafva sin näring. — Ss. Fiskarehuslru,
-hydda, -koja, -näl, -skrå.
FISKARGÅNG, m. 2. Särskilt ställe i en stad,
der fisk hålles till salu.
FISKARRING, m. 2. Påfvens sigill,
föreställande apostelen Petrus i gestalten af en fiskare.
FISKBALJA, f. 4. Slor balja eller så, hvari
fiskmånglerskor förvara fångad fisk, antingen
lef-vande eller lutad.
FISKBEN, n. 5. 4) Ben i fisk. — 2) (uti
inskränktare mening och vanligtvis) Klufna ben af
hornskifvorna i hvalfiskens Öfra käk, hvilka
brukas till snörlif m. m. — Sä. F-shatl, -sskört,
-ssnörlif, -sslyfkjortel.
FISKBENS-HYGROMETER,
ffsskbenshygrå-métr, m. 2. pl. — metrar. Hygrometer (se d. o.),
hvarvid en fin fiskbensrcmsa användes till mätare
af luftens fuktighet.
FISKBETE, n. 4. Bele (se d. o. n. 4 ), som
begagnas vid fiske.
FISKBLÅSA. f. 4. Se Simblåsa.
F1SKBLÖTERSKA, f. 4. Fiskmånglerska, som
handlar med lutad fisk.
FISKBRAGD, se Fiskebragd.
FISKBRÄDE, n. 4. Litet afhyfiadt bräde,
hvarpå fisk fjällas och rensas.
FISKBYTTA, f. 4. Bytta, hvari fisk ncdsaltas
eller rimmad fisk förvaras.
FISKDAG, m. 2. (fam.) Dag i veckan, då
efter antagen spisordning fiskmat tillagas till
middagen.
FISKDAM, m. 2. pl. — dammar. Dam (se
d. o. II. 2). hvari fisk uppfödes eller förvaras.
FISKDIKE, n. 4. Graf om två clliT tre
alnars bredd och nödig djuplek, som anlägges för
vattnets afiopp, eller för att leda upp sjövattnet
till lågländta ängar, och vid hvars nedersta ända
utställas små längder, bundna af kort katseved,
och efter hvilkas ledning fisken går upp i diket,
der han med håf kan upplagas.
FISKDON, n. 5. Se Fiskredskap.
FISKDRAGG, m. 2. (sjöt.) Dragg,
hvarme-delsl man i sjön söker efter något förloradt.
FISKE, n. 4. 4) Fångande af fisk. Godt,
lönande, dåligt f. F. är en rolig
sysselsättning, Bildar flera sammansättningar, såsom
Storfiske, Sillfiske, Insjöfiske, Braxeufiske, m. fl. —
Syn. Fiskande, Fiskeri. — 2) Rättighet att fånga
fisk. Till hemmanet hör äfven f. i den
tillstötande insjön.
FISKEBRAGD, m. 3. Inrättning till
fångande af fisk, såsom katsor. ålkistor, lanor, m. fl.
FISKEGÅRD, m. 2. Inrättning, beslående
utaf afhuggna tall- och granbuskar, som, klufna
i nedra ändan, och med cn sten fastbunden i
klyfvan, nedsättas uti vakar på isen, i rundel eller
fyrkant, så att de formera elt slags gårdar, hvari
klimpar af kli och mall nedkastas, för all
dil-vänja fisken, för utläggning af nät eller för mete.
FISKELÄGE, n. 4. Ställe på hafskusten,
endast eller till större delen bebodl af fiskare. [-[Fiskläge.]-] {+[Fisk-
läge.]+}
FISKERI, n. 3. 4) Se Fiskeri. 4. — 2)
Företag, af enskilt man eller af ett bolag, till fiskes
drifvande i stort. Säges isynnerhet i fråga om
Storfiske. — 3) Se Fiskeläge.
FISKERIORDNTNG, f. 2. Stadga,
innehållande föreskrifter om hvad i afseende på fiskeri
iakttagas bör.
FISKESKÄR, n. 5. Skär i hafvel, der man
vanligtvis fiskar.
FISKEVATTEN, n. 5. Viss rymd i sjö eller
elf, der någon har rättighet att fiska. Med
hemmanet åtföljer f. i sjön Åsnen. — Bör icke
skrifvas Fiskvalten, hvilket är detsamma som
Fiskspad.
FISKFÅNGST, f. 3. Mängd af fisk, som
genom fiske fångas eller blifvit fångad. F-en har
i år varit större än förlidel år. — Syn.
Fi-skafänge.
FISKFÄRS, m. 3. (kokk.) Färs (se d. o.),
tillagad af fisk. [- fers.]
FISKGALLA, f. 4. Gallan i fisk. Se Galla, l.
FISKGELÉ, tfsskschclé, n. 3. Gelé (se d. o.),
lillredt af fisk.
FISKGRYTA, f. 4. 4) Gryta, som begagnas
att koka fisk uti. — 2) Gryta, full med fisk, kokt
eller som kokas.
FISKGÄL. m. 2. Se Gäl.
FISKHAKE, m. 2. pl. — hakar, (skepp.)
Svår jernhake, med sljcrt och kaus, som nyttjas,
då ankaret skall kipas.
FISKHUD. f. 2. Se Fiskskinn.
FISKHÅF. m. 2. pl. — håfvar. Håf,
hvarmed fisk upptages ur vattnet i sjö, flod eller dam.
Är af flera olika slag, såsom: Katsehåf, Sumphåf,
Melhåf, Norshåf, hvilka ses på sina ställen.
FISKHÖK. m. 2. Se Fiskljuse.
FISKIGEL. m. 2. pl. — iglar. En art af
Igeldjuren, en tum lång, gul; lefver af fiskars
blod, som han suger i sig. Hirudo piscium.
FISKKATSA, f. 4. Se Kalsa.
FISKKITTEL, m. 2. pl. — kittlar.
Kokkit-tel, som begagnas för kokning af fisk. Äfv.
Fisk-kellil.
FISKKORG, m. 2. 4) Korg, som begagnas
atl förvara fisk uli eller ämnad till detta
ändamål. — 2) Korg med fisk uli. I obestämd form
säges oftare Korg fisk.
FISK KÄRNOR, f. 4. pl. Se Kockelkärnor.
FISKKÖPARE, m. 5. — PERSKA, f. 4. En,
som i stort handlar med fisk. — Syn.
Fiskhandlare.
FISKLAKE, m. sing. Lake på insaltad fisk.
FISK LEK, m. 2. Mängd af fisk, som leker.
FISKLIM, n. 5. Lim, beredt af fisk.
FISKLJUSE, ffsskjüse, m. 2. pl. — ljusar.
Ett släglc af roflaglarna, två fot lång, gråbrun
med hvila spräcklor, de undre delame hvita,
näb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
